Budkavlen

Professor Nils Eugen Storå 1933–2023

2023-08-25T15:33:20+03:00

Nekrolog över professor Nils Eugen Storå 1933–2023.

Andreas Backa (1978–2022)

2023-09-15T12:51:48+03:00

Minnesord över Andreas Backa (1978–2022).

Nils-Arvid Bringéus 1926–2023 som etnolog

2023-08-25T16:19:28+03:00

Nekrolog över Nils-Arvid Bringéus 1926–2023.

Professor Kurt Genrup 1944–2023

2023-11-08T10:14:33+02:00

Nekrolog över Kurt Genrup.

Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet

2023-08-31T10:43:53+03:00

Recension av Jonas Frykman och Orvar Löfgren 2022. Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet. Längtan, lust och oro. Malmö: Gleerups. 236 sidor, illustrerad.

Erfarenheter av väntan och tidsförskjutningar bland flyktingar

2023-06-14T17:38:42+03:00

Recension av Engblom, Rikard 2023. Time Warps. Refugees and the Experience of Waiting in Rural Sweden. Etnolore 40. Uppsala: Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 175 s.

Folkliga föreställningar på sydösterbottnisk dialekt

2023-04-30T15:38:09+03:00

Recension av Ivars, Ann-Marie 2022. Folkminnen från Sydösterbotten. Berättelser om folktro. [Eget förlag.]

Ernst Manker, Nordiska museet och konstruktionen av ett samiskt kulturarv

2023-06-20T17:00:03+03:00

Recension av Silvén, Eva 2021: Friktion. Ernst Manker, Nordiska museet och det samiska kulturarvet. Lund: Nordic Academic Press, 320.

Iskunskaper, möjligheter, risker och utmaningar

2023-09-13T14:29:30+03:00

Recension av Is på olika vis. Red. Nils Erik Villstrand och Kasper Westerlund. Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 37.

Kungar, sex och skandaler

2023-10-10T08:41:15+03:00

Recension av: Mia-Marie Hammarlin & Lars-Eric Jönsson 2023: Kungar, sex och skandaler: En studie av skvaller och journalistik. Makadam förlag, 223 sidor. ISBN: 9789170613975.

Vädermärken i naturvetenskaplig och folklig belysning

2023-10-31T17:06:38+02:00

Recension av Gösta Arvastson, Molnspanare. En meteorologisk historia. Universus Academic Press. Lund. 259 s. Ill.

Mörka moln vid horisonten

2023-06-06T13:12:24+03:00

Arbetsplatsen har blivit en plats där vi, som arbetstagare, eventuellt ska hitta/känna lyckan. En vanlig fråga till barn är "vem vill du bli när du blir stor?" Eller "vad vill du göra?" Man förväntas jobba med någonting givande, intressant, spännande. Man ska kunna hitta lycka, kanske till och med livets mening i sitt arbete. Vi förväntas kunna säga "jag älskar mitt jobb". Från tidig ålder vill vi hitta en plats, ett yrke, som eventuellt ska göra oss lyckliga. I dagens neoliberala, samhälle spenderar vi långa dagar på jobbet och mycket av "lyckan" i livet ligger i att kunna säga att arbetet är bra. Vi spenderar mycket tid på arbetsplatsen också. Samtidigt kan det vara svårt att kontrollera och hantera olika personer/personligheter som möts på jobbet och skapar olika, ibland besvärliga, situationer. I detta artikel ska jag undersöka konsten att undvika dåliga situationer och preservera "lyckan" – lugn och ro – i den svenska kontexten. Mycket energi kravs för att undvika olyckan. Etnografi för denna artikeln kommer från ett projekt om dålig stämning och konflikthantering på svenska arbetsplatser.

Kanonerna på Vasa

2023-04-05T09:21:39+03:00

I artikeln får några omskrivna och utställda ”museikanoner” utgöra underlag för en diskussion av museernas och medias förhållande till vad som skulle kunna kallas för föremålens tragiska materialitet. Det jag framförallt vill belysa är hur museer och medier begagnar sig av två motsatta sätt att relatera till de flerhundraåriga kanonerna. Översiktligt kan dessa förhållningssätt, eller kulturella praktiker, beskrivas som att antingen tar man döden ur föremålet eller så placerar man tvärtom tydligt döden i föremålet. I det förra fallet blir kanonen omvandlad till, eller primärt förstådd som, någonting annat än ett vapen. I det senare fallet sker det omvända, att man på olika sätt understryker kanonens kapacitet för att åstadkomma död och förödelse. I artikeln diskuterar jag förekomsten av detta dubbla förhållningssätt med hjälp av några exempel hämtade från örlogsskeppets Vasas kanoner, alltså det kraftigt bestyckade krigsskepp som gick till botten i Stockholms ström under sin jungfrutur 1628, och som sedan under stort medialt buller och bång togs upp till ytan sommaren 1961.

Lyckans platser i gränsområdet mellan det imaginära och verkliga

2023-04-04T12:46:07+03:00

I denna undersökning tar jag fasta på hur lyckan och det lyckliga knyts till vissa platser i gränsområdet mellan det imaginära och verkliga. Min utgångspunkt är att man i detta konstruerande av lyckans platser speciellt tydligt kan iaktta hur mytiska element opererar inom områden som annars vanligtvis tenderar att betraktas som vardagliga, praktiskt orienterade och verklighetsbetonade. Framställningar av lyckans platser studerar jag genom att analysera några olika exempel med fokus på deras kulturella dynamik och resonans.

(O)lyckans kulturella praktiker

2023-10-24T11:21:20+03:00

När kalla nordiska gränser blir heta

2023-11-03T08:44:38+02:00

Texten är en bearbetad version av Fredrik Nilssons föredrag på professors-installationen vid Åbo Akademi den 3.11.2023.

(O)lyckans kulturella praktiker

2023-11-08T11:47:32+02:00

I detta nummer av Budkavlen reflekterar författarna kring lyckans kulturella dimensioner. Hur den förstås, var den återfinns, samt hur den förhandlas med sin uppfattade motpol, olyckan. Lycka är ett ämne som länge intresserat människor, men uppfattningarna om vad såväl lycka som olycka innebär har varierat. I ett mer individualiserat samhälle har lyckan blivit en fråga om den enskilde individens ansvar för sitt liv och sin framtid. Förståelsen av lycka har därmed möjligtvis skiftat; från en uppfattning om lycka som en självständig, ödesbestämd kraft, till att snarare ses som en känsla och något som som individen själv kan och bör påverka.

Lyckan som det högsta målet för en persons liv tycks vara en ledstrjärna i samtiden, med följden att kulturella, historiska och samhälleliga strukturer som formar mämnniskans livsvillkor ofta hamnar i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida?