Familjen och jag

Familjen i förändring

Författare

• Lena Marander-Eklund

DOI: https://doi.org/10.37447/bk.130167

Nyckelord:

familj, familjerelationer, ideal, erfarenhet

Abstract

Vad är en familj och vilka familjeideal finns idag? Är en ”normal” familj ett uttryck av ett västerländskt kulturellt ideal med mamma, pappa och gemensamma barn eller kan en familj se annorlunda ut? Är den familj jag lever med, den jag ser hos andra och den familj som representerar ett ideal för mig samma sak? Detta är frågor som här kommer att behandlas. Avsikten med denna artikel är inte att på ett uttömmande sätt presentera forskning kring familj utan den ska ses som en introduktion till temat familj som detta nummer av Budkavlen handlar om. Syftet med artikel är att utgående från en frågelista Familjen och jag – familjen i förändring analysera synen på familj och familjerelationer så som de framställs i frågelistsvaren. Jag kommer att presentera hur familjebegreppet används i forskningen och studera hur sagesmännen, d.v.s. de som svarat på frågelistan om familj säger sig uppfatta dels familjen som levd erfarenhet, dels familjen som diskurs. Jag kommer att jämföra synen på familj utgående från begreppen den diskursiva familjen, det vill säga bilden av familjen på en institutionell och tankemässig nivå, med familjen som levd erfarenhet, det vill säga hur människor upplever och erfar sin egen familj. Historikern John R. Gillis påpekar skillnaden mellan den familj som vi lever med (live with) och den som vi lever via (live by). Familjen vi lever med innebär den verkliga familj inklusive de sociala relationer som finns i en familj medan familjen vi lever via handlar om en idealbild av den. Den diskursiva, tankemässiga familjen består dels av hur vi ser på familj hos andra, dels bilden av familj som den borde vara, den ideala familjen. Den centrala frågan är hur sagesmännen talar om familjen och vilken betydelse de tillskriver den. Andra frågor av intresse är huruvida männens och kvinnornas syn på familj skiljer sig och om de yngre och äldre sagesmännen för fram en liknande syn på familjen. I avsnitt 3 utgår jag från familjesociologisk och viss grad familjehistorisk forskning eftersom min uppfattning är att etnologer och folklorister har mycket att lära sig av familjesociologernas sätt att problematisera familjebegreppet. Det folkloristiska bidraget i artikeln är att studera familjen ur ett gräsrotsperspektiv, att se på familjen både som en levd erfarenhet men också att studera de diskurser om familj som människan tar ställning till i sitt liv och endera internaliserar eller förkastar.