The 5th International Conference of Young Folklorists 7–9.10.2015, Viljandi, Estland
Karin Sandell
Den femte internationella konferensen för unga folklorister samlade 85 registrerade deltagare från 17 olika länder i Asien, Europa, Nord- och Sydamerika på kulturakademin i Viljandi i södra Estland. Temat för årets konferens ”Folklore of Connections, Folklore of Conflict” fokuserade på folklorens funktion som relationsbyggande och attitydskapande. Syftet med konferensen var att samla doktorander och nyligen disputerade för att presentera forskning i ämnen som tangerade temat. Konferensen organiserades av Department of Estonian and Comparative Folklore vid Tartu universitet, Native Crafts Department of Viljandi Culture Academy och Tartu Nefa Group tillsammans med Institute of Lithuanian Literature and Folklore.
Megadatorer och ”kajaktivism”
Konferensens första keynoteföreläsning hölls av professor Alexander Panchenko från Institute of Russian Literature, Russian Academy of Sciences/St. Petersburg State University. Rubriken för hans presentation var ”Conspiracy Theories and Contemporary Legends”. Alexander Panchenko visade hur och varför nutida konspirationsteorier är inspirerade av särskilda kombinationer av emotionella, moraliska och epistemologiska förväntningar. Som exempel använde han den apokalyptiska sägnen om ”the Beast of Brussels”, en megadator som enligt konspirationsteorin kan registrera och kontrollera hela jordens befolkning. Sägnen har spridit sig från den amerikanska kristna högern till ortodoxa kristna i Ryssland.
Filosofie doktor William Westerman från New Jersey City University, USA, inledde den andra konferensdagen med sin keynoteföreläsning ”Paradigms of Folk Resistance: Climate Change, Tradition, and the Imagination”. William Westerman presenterade idén om traditionell kultur som motpol till den rådande ekonomiska hegemonin, global kapitalism. Han frågade sig om traditionell kultur kan erbjuda en hållbar och progressiv kraft för social förändring. Som exempel presenterade han ”kajaktivism” (en kombination av orden kajak och aktivism). ”Kajaktivisterna” är lokala aktivister som använder sig av traditionella kanoter som alternativ strategi i sina protester för att rädda öar i Stilla havet från exploatering. Han presenterade sitt föredrag som en del av en större diskussion om tradition som ett medel för att nå en mer rättvis framtid.
Vitryska rökridåer och estniska pendlare
Med två eller tre parallella sessioner dagligen fick konferensdeltagarna ta del av ett späckat program från morgon till kväll. Under konferensens första två sessioner berördes teman som folklighet, makt och tidigare forskning. Anastasiya Astapova från Tartu universitet talade om potemkinism (rökridå, försköning) i Vitryssland. Hon har studerat berättelser om president Alexandr Lukasjenkos besök på företag där, så att säga, problematiska arbetare körts ut i skogen för att inte ställa till med besvär, skolor som målats om i all hast inför presidentens besök och hela samhällen där husfasader och gräsmattor måste hållas i toppskick i händelse av presidentbesök. Enligt Anastasiya Astapova skapas dessa ”potemkin-byar” i enlighet med den bild Vitryssland vill visa utåt och fungerar som ett viktigt utrikespolitiskt instrument.
Dagens följande sessioner behandlade teman som betwixt and between (att vara varken det ena eller det andra), ritualer och ritualisering. Antti Lindfors från Åbo universitet höll sin presentation om komiska metadiskurser och jag presenterade mitt papper om näthat mot det svenska i Finland. Keiu Telve från Tartu universitet presenterade sin forskning om estniska arbetare i Finland. Hon har intervjuat estniska män som pendlar till Finland för att arbeta och undersökt hur de ser på sin situation. Med en finsk lön i Estland kan de skaffa sig en hög socioekonomisk ställning, medan de i Finland ses som en del av arbetarklassen. Enligt Keiu Telve kan man också se hur de estniska arbetarna beskriver sig själva som ”goda immigranter” samtidigt som de distanserar sig från övriga arbetskraftsinvandrare.
På kvällen fick alla intresserade delta i en guidad rundtur i Viljandi. Vi bekantade oss med stadens historia och besökte bland annat slottsruinerna från 1200-talet. Konferensens första dag avslutades med en stor välkomstfest på Estonian Traditional Music Centre.
Under konferensens andra dag behandlades teman som det övernaturliga, religion, folktro och magi. Asta Skujytė-Razmienė från Institute of Lithuanian Literature and Folklore i Litauen har studerat invalidisering som straff i litauiska folkliga föreställningar. I folkligt berättande förekommer utsagor om vad som kan hända ifall man inte beter sig korrekt, till exempel: Du får inte hoppa på ett ben – din mor kommer att dö. Svetlana Tsonkova från Central European University/University of Pécs i Ungern presenterade ett papper om verbal magi i en bulgarisk by. Hon har intervjuat magiutövande kvinnor om deras syn på magi i kombination med katolicism. På samma tema fortsatte Marina Baiduzh från Russian Presidential Academy of National Economy and Public Administration i Ryssland. Hon har analyserat ett ryskt nutida material där mäns otrohet mot sin kvinnliga partner påstås ha förorsakats av magi. Enligt Marina Baiduzh förklaras och förlåts mäns otrohet genom att kvinnor anklagas för häxeri.
Efter sessionerna samlades alla konferensdeltagare på Männiku lägergård för att delta i olika workshops. Bland annat fick vi möjlighet att prova på smide, pyssla små guardian-dolls, spinna lin och testa blocktryck. Senare blev det middag, dans och bastubad innan bussen tog oss alla tillbaka till Viljandi.
Ukrainakrisen
Den sista konferensdagen var ägnad åt teman som politik, identitet och nationsbygge. Elena Malaia från Russian State University for the Humanities i Ryssland presenterade sin forskning i attityder till nyhetsrapporteringen i samband med protesterna i Ukrainas huvudstad Kiev 2014. Enligt henne kan samma händelse, rapporterad genom samma informationskanal, tolkas olika av olika personer beroende på deras attityd och världsbild. Även Marina Volkova från samma universitet höll sin presentation om Ukrainakrisen, men hennes fokus låg på användningen av färgerna blått och gult som politiskt verktyg i Ryssland. Rubriken ”The Sky is Blue and the Wheat is Yellow” syntes också i marknadsföringen av konferensen, en bild av ett gult vetefält under en blå himmel, separerade med taggtråd, användes både på affischer och på programhäften. Marina Volklova har studerat hur människor i Ryssland använt sig av färgerna gult och blått som icke-verbala sätt att ta ställning för Ukrainas sak. Samtidigt har detta bidragit till att färgkombinationen tolkas politiskt även när den inte är det, vilket i sin tur lett till att folk undviker gult och blått för att framstå som neutrala. Danila Rygovskiy, även han från Russian State University for the Humanities, presenterade ett papper om diskursen kring polite people (smeknamn för bland annat de oidentifierade soldaterna på Krim) och hur den tar sig uttryck i olika memer på nätet. Nataliya Bezborodova från University of Alberta i Kanada har studerat användningen av folksånger i sociala medier i anknytning till protesterna på Majdan i Kiev.
Andreas McKeough från Helsingfors universitet presenterade sin forskning i autobiografiska texter, främst opublicerade dagböcker, om inbördeskriget i Finland. Han frågar sig hur berättarna själva beskriver och förklarar kriget och hur deras olika sociala, kulturella och ideologiska positioner påverkar det kollektiva minnet av kriget. Föredraget av Rustam Fakhretdinov, European University at St. Petersburg, tangerade samma tidsperiod, det ryska inbördeskriget (1917–1922). Han forskar i hur sånger använts både som kommunikationsform och i samband med våldsutövning. Konferensens sista session avslutades med filmförevisningar. Lydia Zeghmar från French Institute for Anatolian Studies i Turkiet/Université Paris Ouest Nanterre-La Defenses i Frankrike, har studerat den turkiska danstraditionen zeybek som påminner utövare och åskådare om de gerillakrigare som skyddade folket på den egeiska kusten under kriget 1919–1922.
Som helhet var konferensen en bra erfarenhet för unga forskare. Som deltagare fick man öva sin förmåga i att hålla föredrag, delta i diskussioner och en inblick i vad andra forskare i folkloristik intresserar sig för. Med närmare 50 presentationer på tre dagar var programmet minst sagt intensivt, men flertalet presentationer var riktigt tankeväckande och intressanta. Nästa år arrangeras konferensen i Vilnius, Litauen, med temat Us and Them: Exploring the Margins.
FM Karin Sandell är doktorand i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi och forskare i traditionsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland