Finskt Museum

Grannar och det nordiska kulturarvet

Tia Takala — Fri, 22 Jun 2018 00:00:00 +0300

Museumsforskning – udvikling og udsyn

Signe Boeskov — Fri, 22 Jun 2018 00:00:00 +0300

This article discusses heritage research through the case of the Danish Research Centre for Manorial Studies, a collaboration between Gammel Estrup – The Manor Museum, Aarhus University, Aarhus School of Architecture and the National Museum of Denmark. The research centre was established in 2004 with the specific purpose of promoting research, education, documentation and interpretation on the cultural history and heritage of estates and country houses. The centre is introduced as a viable model to meet the challenges of doing research of small museum institutions. It was the initiator of the ENCOUNTER (European Network for Country House and Estate Research) and now holds the secretariat for this network as well as the secretariat of the Nordic Network for manorial history. Though challenges of language, terminology and not least different traditions and working methods are inevitable in cooperation between different institutions, even sectors, and across borders, the international cooperation has brought valuable new insights to all cooperating partners.

Living inside a cultural landscape in Finland

Kaisa Lipponen — Fri, 22 Jun 2018 00:00:00 +0300

I Finland finns 156 områden som utnänmts till nationellt värdefulla kulturella landskap. Underhållet och utvecklingen av kulturella landskap innebär specifika utmaningar och ett mångsidigt förhållningssätt är rekommenderat. Landskapen bevaras med principiella beslut och därför har inte utförandet lyckats i alla delar av landet. Intressenivån och de ekonomiska tillgångarna varierar, men ofta då frågan diskuteras är det endast landskapets utseende som uppmärksammas. Detta leder lätt till missförstånd mellan landägare, invånare och beslutsfattare, som argumenterar på basis av personliga visuella preferenser och känslor. Denna artikel är ett bidrag till att utvidga diskussionen med hänvisning till biologisk mångfald och odlingsvetenskliga idéer om renandet av nersmutsad miljö.

Lindy Hop-dansens mångfacetterade historia

Karl Lennart Westerlund — Fri, 22 Jun 2018 00:00:00 +0300

In between the neighbours

Mia Åkerfelt — Fri, 22 Jun 2018 00:00:00 +0300

Bostadsföreningen för Svenska Finland arbetade för bättre boendeförhållanden bland finlandssvenskarna under medlet av 1900-talet. Samhällsklimatet efter inbördeskriget och språkstrider bidrog till politiska försök att ena finlandssvenskarna. Föreningens typritningar till egnahemshus skulle bidra till att stärka den finlandssvenska identiteten, som upplevdes vara hotad. Syftet med artikeln är att undersöka hur boendeideal användes för att konstruera en kollektiv identitet för en minoritet. Frågeställningarna berör vilka hot man ansåg att riktades mot finlandssvenskarna och hur arkitektur kunde motverka dessa. Bostadsföreningens agerande förstås genom identitetsprocessteori och perspektiv på hur arkitektur används för att konstruera nationella identiteter.

Bostadsföreningen uppfattade bostäder utformade enligt ett modernistiskt ideal, som en lösning på ett politiskt och ideologiskt problem. Om finlandssvenskarna hade moderna och effektiva hem skulle de inte vara så benägna att sälja sina gårdar till finskspråkiga och sedan flytta till städer där de assimilerades in i den finska kulturen. Mobilitet uppfattades i det här sammanhanget som ett hot eftersom den ledde till förlust av väljare i politiskt viktiga områden. En modernistisk arkitektur kombinerad med lokal folklig byggnadstradition skulle bidra till att göra den finlandssvenska landsortsbefolkningen stolt över sina släktgårdar och få dem att stanna i hembygden, bevarandes den svenska jorden för kommande generationer

The vast complexities of the small

Visa Immonen, Elina Räsänen — Fri, 22 Jun 2018 00:00:00 +0300

Att göra miniatyrer (på engelska “miniaturisation”) innebär två ingrepp. För det första sammaflätas den “större” med sin “mindre” kopia, vilket leder till likhet i både form och mening mellan originalet och dess miniatyr. För det andra bryter förminskningen den vardagliga upplevelsen då den förvränger känslan av skala. Denna artikel analyserar dessa två förminskningens funktioner inom kyrkliga föremål i 1500- samt 1600-talens nordiska länder, framförallt i det svenska riket, inklusive Finland. Vi visar att begreppet förminskning är användbart i analysen av konstverk och andra föremål för att den erbjuder ett nytt perspektiv till kombinationen av materiell och visuell kultur, och gör det lättare att redovisa de komplicerade sambanden mellan bild och föremål. Under medeltiden var miniatyrer kopplade till materialitet och hur material upplevdes som levande och aktivt. Att förminska var ett verktyg, som användes för att skapa materiella associationer och betydelser. Skapandet av miniatyrer tillät en att kombinera religiösa bilder med andligt materia, både i religiösa och sekulära sfärer. Tekniken påverkades av förändringar i sena medeltida konsumtionsvanor, vilka präglades av privat tro.

A panorama of Estonian cultural memory

Petra Lehtoruusu — Wed, 22 Jun 2022 00:00:00 +0300

Detta är en recension av Linda Kaljundis och Tiina-Mall Kreems nya monografi ”History in Images - Image in History. National and Transnational Past in Estonian Art”. Boken, som publicerats i samband med en utställning i estniska KUMU, belyser illustrationer av det estniska kulturminnet från tidiga moderna perioden till nutiden utgående ifrån politiska och konstnärliga sammanhang. Recensenten kopplar Kalundis och Kreems studie till aktuell kulturminnesforskning och jämför verket med färska analyser av hur finsk historia gestaltats i bildkonst.