@article{Vuorimies_2015, title={"Torneå den 4: Januarij 1809". 1808 års avlöningsrullor för Tavastehus läns infanteriregemente och Rautalampi kompani}, volume={48}, url={https://journal.fi/ssvk/article/view/53313}, abstractNote={<p>Sveriges krigsarkiv (SKrA) fins icke-mikrofilmade rullor för Tavastehus läns infanteriregemente, vilket inte är allmänt känt. Rullorna förvaras i samlingen <em>Finska regementen </em>(FR) och finns bland <em>Tavastehus läns Infanterie Regementes </em>(TLIR)<em> </em>handlingar<em> i kartong eller band nr 29</em>. Den viktigaste av dessa rullor är 1773 års besiktnings- och kassationsmunsterrulla, som fattas i Militariasamlingen i Finlands Riksarkiv.</p><p>Några rullor ger ny kännedom om manskapets förhållanden och öden under Finska kriget 1808–1809, särskilt de vid årsskiftet 1808–1809 daterade avlöningsrullorna för Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani och Rautalampi kompani för år 1808.</p><p>Det är omöjligt att renskriva alla ovannämnda avlöningsrullor, men jag har tagit som exempel Rautalampi kompanis rullor daterade i Torneå den 4 januari 1809. Den ena är rullan över det ordinarie manskapet och den andra över vargeringsmanskapet. Båda beskriver situationen i slutet av år 1808. Vad som hände efter det är en annan sak.</p><p>Rullor eller handlingar rörande det ordinarie manskapet har uppkommit eftersom kronan stod för några finska infanteriregementens uppehälle genom att betala soldaterna årslön ur skatteintäkterna från hemkallshemman. Denna så kallade kronolön utbetalades i Åbo, Björneborgs, Nylands och Tavastehus läns infanteriregementen. I de övriga infanteriregementena betalades årslönen av roten som underhöll soldaten, så där uppkom inga motsvarande kontoböcker eller avlöningsrullor. Reservtrupperna hade tillgodohavanden i form av så kallade beklädningspenningar. Dessa penningar, jämförbara med en årslön, utbetalades via lantränteriet. Samma slags avlöningsrullor finns också i Finlands Riksarkiv.</p><p>Men hur är det med förluster i kriget? Man kan jämföra motsvarande rullor i Sveriges Krigsarkiv och i Finlands Riksarkiv. I tabell 1 kan man se att dessa handlingar kompletterar varandra. De handlingar som finns i Finlands Riksarkiv är skrivna för beräkning av årslön efter kriget år 1812 och då var det inte viktigt att veta vad som hände mellan krigsutbrottet och fredsslutet om mannen kom hem eller levde. Årslönen beräknades nämligen per månad, och därför var det viktigast att veta hur många månader mannen hade varit i tjänst. Kanske därför innehåller avlöningsrullorna i Finlands riksarkiv inte alla de uppgifter som finns i avlöningsrullorna i Sveriges Krigsarkiv.</p><p> </p>}, journal={Suomen Sukututkimusseuran Vuosikirja}, author={Vuorimies, Heikki}, year={2015}, month={marras}, pages={310–327} }