‘Sein’ und ‘haben’ im Lulesaami –
Weitere Betrachtungen unter Berücksichtigung des Idiolekts des Anta Pirak
DOI:
https://doi.org/10.33340/susa.149457Avainsanat:
copula clitization, predicative possession, copula, transitive possessive verbs, non-verbal predication, possessive locative predication, language contactAbstrakti
This study, a follow-up study of Siegl (2024a), takes another look at the distribution of copula clitization and the encoding of predicative possession in late 19th and early 20th century Lule Saami. Even though it has been known since Wiklund (1915: 107) that possessive predication in Lule Saami could be encoded by a dedicated transitive possessive verb atneet as well as a possessive locative construction, the first and presumably only attempt to clarify potential semantic differences was proposed, en passant, by Raija Bartens (1972: 31, 103–104). Based on an in-depth analysis of the first chapters of Anta Pirak’s Jåhttee saamee viessoom ‘Life of a Saami nomad’ (Pirak 1937), it will be shown, that contrary to Bartens’ proposal, a clear-cut semantic difference between the two predicative possessive strategies cannot be postulated in late 19th and early 20th century Lule Saami. Nevertheless, even though atneet still dominated in Pirak’s idiolect – the distribution looks like the evidence extracted from Qvigstad (1929) underlying Siegl (2024a) –, the situation changed drastically in the later part of the 20th century when atneet became replaced with the possessive locative construction. This development, already shortly touched upon in Siegl (2024a), requires some further fine-tuning and will be taken up here in the end. Data from other Western Saamic languages (South Saami, Ume Saami and Pite Saami), as well as data from the Sea Saami dialects of North Saami point into the direction, that the possessive locative construction in saL may not be of old age and that its emergence could be analyzed as an individual borrowing from Finnish and not as a shared Saami innovation. Taking Collinder’s categoric statement from 1953, which unfortunately never received dedicated research (see Rydving 2012: 53, 55–56), seriously, a number of lexicogrammatical Fennisms are touched upon in order to highlight the degree of Finnish influence on Lule Saami.
Lähdeviitteet
a) Unveröffentlichtes Material
Material in eckigen Klammern stellt a) unveröffentlichtes Feldforschungsmaterial des Autors bzw. b) Transkriptionen umesaamischer Tonbandaufnahmen aus den Beständen des ISOF Uppsala dar.
b) Gedruckte Quellen
Andersen, Kurt Tore. 2002. Gå skirri sádá. Ájluokta: Báhko.
Andersson, Ando. 1992. Maam dah soptsestamme. Jokkmokk: Sámi Girjjit.
Findus saS = Nordqvist, Sven. 2014. Paannelaejpiesmeele. Jarkoestæjja: Ellen Bull Jonassen. Karasjokk: E-Skuvla.
FJ = Курилов, Г. Н. (Hrsg.). 2005. Фольклор юкагиров (Памятники фольклора народов Сибири и Дальнего Востока 25). Новосибирск: Издательство института археологии и этнографии СО РАН.
Grundström, Harald. 1939. Lapsk-svensk-tysk ordbok till Anta Pirak Jåhttee saamee viessoom. Utarbetat av H. Grundström, översatt till tyska av W. Schlachter (Skrifter utgivna av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 31:3). Uppsala: Almqvist & Wiksells.
KVM = Kitti, Jouni & Mattila, Kalle (Hrsg.). 1988. Állanvári márkanat ja eara muitalusat. Kyynärvaaran markkinat ja muita kertomuksia (Lapin sivistysseuran julkaisuja 47). Helsinki: Lapin sivistysseura.
Kuoljok-Angéus, Susanna. 1978. Sámij lunna: låhkåmbiehke K.B. Wiklunda girjes Lärobok i lapska språket. Luleå: Alltryck.
LLO = Grundström, Harald. 1946–1954. Lulelapsk ordbok: Lulelappisches Wörterbuch (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. C. Lapskt språk och lapsk kultur 1). Uppsala: Lundequistska bokhandeln.
Odhner, C. T. 1905. C. T. Odhners Lärobok fäderneslandets historia = C.T. Odhnera Åpatis-Kirje Aitek-lanta historian. Stockholm: Nordstedt & Söner.
Pirak, Anta. 1937. Jåhttee saamee viessoom. Uptecknat och försett med inledning av H. Grundström samt fonetiskt upptecknat språkprov av B. Collinder (Skrifter utgivna av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 31:2). Uppsala: Almqvist & Wiksells.
Q25 = Qvigstad, Just. 1925. Lappische Texte aus Kalfjord und Helgöy: Reste eines ausgestorbenen Seelappendialekts. In Oslo etnografiske museums skrifter 1, 21–40.
Q29 = Qvigstad, Just. 1929. Lappiske eventyr og sagn IV: Lappiske eventyr og sagn fra Lyngen og fra Nordland (Instituttet for sammenlignende kulturforskning Serie B Skrifter XV). Oslo: Aschehoug & Co.
SN = Kintel, Anders & Tjihkom, Kåre. 2009. Subttsasa Nordlándas: Oasse Qvigstad subtsastjoahkkes. Ájluokta: Báhko.
Literatur
Bartens, Raija. 1972. Inarinlapin, merilapin ja luulajanlapin kaasussyntaksi (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 148). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Bergsland, Knut. 1946. Røros-lappisk grammatik: Et førsøk på strukturell språkbeskrivelse (Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B: Skrifter XLIII). Oslo: Aschehoug & Co.
Bergsland, Knut. 1977. Saamen kieli ja naapurikielet. Virittäjä 81. 1–11.
Bergsland, Knut. 1994. Sydsamisk grammatikk. 2. utgave. Karasjok: Davvi Girji.
Bylund, Erik. 1956. Koloniseringen av Pite Lappmark t. o. m 1867 (Geographica 30). Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Collinder, Björn. 1937. Förord. In Pirak, Anta, En nomad och hans liv, 7–11. Stockholm: Nordisk rotogravyr.
Collinder, Björn. 1949. The Lappish Dialect of Jukkasjärvi (Skrifter utgivna av kungliga humanistiska Vetenskaps-samfundet i Uppsala 37:3). Uppsala: Almqvist & Wiksells.
Collinder, Björn. 1953. Lapparna: En bok om samefolkets forntid och nutid. Stockholm: Forum.
Collinder, Björn. 1960. Harald Grundström – en märklig forskare. Svenska landsmål och svenskt folkliv 83. 241–246.
Coseriu, Eugenio. 2007. Sprachkompetenz. 2. durchgesehene Auflage. Tübingen: Narr.
Dixon, Robert. M. W. 2010. Basic Linguistic Theory volume 2: Grammatical topics. Oxford: Oxford University Press.
Fauconnier, Gilles & Turner, Mark. 2002. The way we think: Conceptual blending and the mind’s hidden complexities. New York: Basic Books.
Fernandez-Vest, Jocelyne M. M. 2016. Detachment linguistics and information grammar of oral languages. In Fernandez-Vest, Jocelyne M. M. & Van Valin Jr, Robert D. (eds.), Information structuring of spoken language from a cross-linguistic perspective (Trends in Linguistics 283), 7–32. Berlin: Mouton de Gruyter.
Firbas, Jan. 1992. Functional sentence perspective in written and spoken communication. Cambridge: Cambridge University Press.
Firbas, Jan. 2021 [2000]. Notes on some basic concepts of the theory of functional sentence perspective. In Chamonikolasová, Jana & Golková, Eva & Lukl, Jiři (eds.), The collected works of Jan Firbas IV, 328–339. Brno: Masaryk University Press.
Göthe, Gustaf. 1929. Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkring 1750. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Grundström, Harald. 1928. Ett lapskt ordstäv om pesten. In Festskrift til Rektor J. Qvigstad (Tromsø museums skrifter II), 59–62. Tromsø – Oslo: Tromsø Museum.
Grundström, Harald. 1933. Översättaren. In Pirak, Anta, En nomad och hans liv (Skrifter utgivna av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 28:3), 8–11. Uppsala: Almqvist & Wiksells.
Grundström, Harald. 1950. Folklig tideräkning i Lule lappmark. Svenska landsmål och svenskt folkliv 73. 47–62.
Halász, Ignácz. 1890. Kisebb Lule-lappmarki nyelvjárások. Nyelvtudományi közlemények 22. 299–319.
Hansegård, Nils Erik. 1967. Recent Finnish Loanwords in Jukkasjärvi Lappish (Studia Uralica et Altaica Upsaliensia 3). Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Hasselbrink, Gustav. 1981–1985. Südlappisches Wörterbuch = Oårj‘elsaamien baaguog’ärjaa (Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. C, Lapskt språk och lapsk kultur 4). Uppsala: Lundequistska bokhandeln.
Hedlund, Cecilia. 2012. Some remarks on the verb lea- ‘be’ in old Härjedalen Sámi. In Winkler, Eberhard & Bartens, Hans-Hermann & Hasselblatt, Cornelius (Hrsg.), Lapponicae investigationes et uralicae: Festschrift zum 65. Geburtstag von Lars-Gunnar Larsson (Veröffentlichungen der Societas Uralo-Altaica 82), 47–59. Wiesbaden: Harrassowitz.
Heine, Bernd. 1997. Possession: Cognitive sources, forces, and grammaticalization. Cambridge: Cambridge University Press.
Henrysson, Sten & Flodin, Johnny. 1992. Samernas skolgång till 1956 (Scriptum 35. Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet). Umeå: Umeå universitet.
Itkonen, Esa. 1983. Causality in Linguistic Theory. London: Croom Helm.
Itkonen, Esa. 2011. On Coseriu’s legacy. Energeia III. 1–29. <https://doi.org/10.55245/energeia.2011.001>
Karlsson, Fred. 2000. E. N. Setälä vaarallisilla vesillä: Tieteellisen vallankäytön, käyttäytymisen ja perinteen analyysi (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 765). Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Korhonen, Olavi. 2005. Pirak, Anta. In Kulonen, Ulla-Maija & Seurujärvi-Kari, Irja & Pulkkinen, Risto (Hrsg.), The Saami. A cultural encyclopedia (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura toimituksia 925), 271–272. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Kvist, Roger. 1989. Rennomadismens dilemma: Det rennomadiska samhällets förändring i Tuorpon och Sirka 1760–1860 (Forskningsrapporter från Historiska institutionen vid Umeå universitet 5). Umeå: Umeå universitet.
Lagercrantz, Eliel. 1926. Sprachlehre des Westlappischen (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 55). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lagercrantz, Eliel. 1929. Sprachlehre des Nordlappischen nach den Seelappischen Mundarten (Oslo etnografiske museum bulletin 3). Oslo: Oslo Etnografiske Museum.
Lagercrantz, Eliel. 1939. Lappischer Wortschatz I–II (Lexica Societatis Fenno-Ugricae 6). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lagercrantz, Eliel. 1958. Lappische Volksdichtung II: Lyngenlappische, Nordwestlappische und Westfjordlappische Texte (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 115). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
LaPolla, Randy J. & Huang, Chenglong. 2003. A Grammar of Qiang with annotated texts and glossary (Mouton Grammar Library 31). Berlin – New York: Mouton de Gruyter.
Larsson, Lars-Gunnar. 1998. Suomen -hän ja saamen -son. In Grünthal, Riho & Laakso, Johanna (Hrsg.), Oekeeta asijoo: Commentationes Fenno-Ugricae in honorem Seppo Suhonen (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 228), 276–279. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lehtiranta, Juhani. 1992. Arjeploginsaamen äänne– ja taivutusopin pääpiirteet (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 212). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Li Charles N. & Thompson, Sandra A. 1981. Mandarin Chinese: A functional reference grammar. Berkeley: University of California Press.
Lyons, John. 1977. Semantics II. Cambridge: Cambridge University Press.
McGregor, William B. (ed.). 2009. The expression of possession (The Expression of Cognitive Categories 2). Berlin: De Gruyter.
Nilsson, Birgitta. 1998. Kulturkrockar eller samexistens? Tvister mellan samer och nybyggare i Gällivare 1820–1845. In Sköld, Peter & Kram, Kristina (Hrsg.), Kulturkonfrontation i lappmarken (Kulturens frontlinjer 13), 71–93. Umeå: Umeå universitet.
Nystø, Anders & Johnsen, Sigmund. 2000. Sámásta 1: Julevsámigiella álggijda. Svensk utgåva. Bodø: Báhko.
Palmer, Bill. 2009. Kokota grammar (Oceanic Linguistics Special Publication 35). Honolulu: University of Hawai‘i Press.
Pasch, Helma. 2004. Kurzgrammatik des Ewe (Grammatische Analysen afrikanischer Sprachen 5). Köln: Rüdiger Köppe Verlag.
Pusch, Simone. 1998. Nomadskolinspektörerna och socialdarwinismen (Scriptum 47. Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet). Umeå: Umeå universitet.
Qvigstad, Just. 1893. Nordische Lehnwörter im Lappischen (Christiania Videnskabs-Selskabs Forhandlinger for 1893 No. 1). Christiania: Dybwad.
Reesink, Ger P. 1999. A grammar of Hatam Bird’s Head Peninsula, Irian Jaya (Pacific Linguistics Series C 146). Canberra: Australian National University.
Ruong, Israel. 1943. Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen. Uppsala. Almqvist & Wiksells.
Ruong, Israel. 1964. Jåhkåkaska sameby. Svenska landsmål och svenskt folkliv 87. 41–158.
Rydving, Håkan. 2013. Words and Varieties. Lexical Variation in Saami (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 269). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Salminen, Timo. 2008. Aatteen tiede: Suomalais-Ugrilainen Seura 1883–2008 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1172). Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Sammallahti, Pekka. 2013. Sámi-suoma-sámi sátnegirji. Ohcejohka: Girjegiisá.
Schlachter, Wolfgang. 1958. Wörterbuch des Waldlappendialektes von Malå und Texte zur Ethnographie (Lexica Societatis FennoUgricae XIV). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Schlachter, Wolfgang. 1962. Studien zum Wachstum des Wortschatzes an skandinavischen und finnischen Lehnadjektiven. Revidierter Nachdruck (Münchner Studien zur Sprachwissenschaft Beiheft A). München: J. Kitzinger.
Seiler, Hansjakob. 1983. Possession as an operational dimension of language (Language Universals Series 2). Tübingen: Narr.
Seiler, Hansjakob. 2008. Possession: Variation and invariance. In Stolz, Thomas (Hrsg.), Hansjakob Seiler, Universality in language beyond grammar: Selected writings 1990–2007 (Diversitas Linguarum 17), 7–36. Bochum: Universitätsverlag Dr. N. Brockmeyer.
Sgall, Petr & Hajičová, Eva & Panevová, Jarmila. 1986. The meaning of the sentence in its semantic and pragmatic aspects. Dordrecht: Kluwer.
Siegl, Florian. 2012. Strövtåg i umesamiskan. In Winkler, Eberhard & Bartens, Hans-Hermann & Hasselblatt, Cornelius (Hrsg.), Lapponicae investigationes et uralicae: Festschrift zum 65. Geburtstag von Lars-Gunnar Larsson (Veröffentlichungen der Societas Uralo-Altaica 82), 203–217. Wiesbaden: Harrassowitz.
Siegl, Florian. 2017. Ume Saami – the forgotten language. Études finno-ougriennes 48. <https://doi.org/10.4000/efo.7106>
Siegl, Florian. 2019. Nebensächlichkeiten zur Kopula leä- im Umesaami unter Berücksichtigung der Verhältnisse im Westsaami. Ural-Altaische Jahrbücher N. F. 27. 93–127.
Siegl, Florian. 2022. Prädikative Kasus und depiktive sekundäre Prädikation in Nordeurasien – eine Vorstudie unter Berücksichtigung der Verhältnisse im Tundrajukagirischen. In Gusev, Valentin & Urmanchieva, Anna & Anikin, Aleksandr (Hrsg.), Siberia et Uralica: In memoriam Eugen Helimski (Studia Uralo-Altaica 56), 335–357. Szeged: University of Szeged Press. <https://doi.org/10.14232/sua.2022.56.335-357>
Siegl, Florian. 2024a. ‘Sein’ und ‘Haben’ im Lulesaami – Morphosyntaktische Obskuritäten in einer Wiederausgabe ausgewählter Texte Just Qvigstads. Journal de la Société Finno-Ougrienne 100. 169–205.
Siegl, Florian. 2024b. Karin Stenberg als Erzählerin: ein übersehenes Talent aus der Perspektive eines unvollendeten Korpus. Finnisch-Ugrische Mitteilungen 48. 107–154.
Sinclair, John. 2004. Trust the text: Language, corpus and discourse. London – New York: Routledge.
Sköld, Peter. 1992. Samisk bosättning i Gällivare 1550–1750 (Center för Arktisk kulturforskning rapport 22). Umeå: Umeå universitet.
Spiik, Nils Eric. 1977. Lulesamisk grammatik. Luleå: Alltryck AB.
Spiik, Nils Eric. 1989. Lulesamisk grammatik. Andra upplaga. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen.
Stassen, Leon. 2009. Predicative possession (Oxford Studies in Typology and Linguistic Theory). Oxford: Oxford University Press.
Virtaranta, Pertti. 1980. De finska dialekterna i norra Skandinavien och deras historiska bakgrund. In Baudou, Evert & Dahlstedt, Karl-Hampus (Hrsg.), Nord-Skandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning (Acta Universitatis Umensis 24), 175–191. Umeå: Centraltryckeriet.
Virtaranta, Pertti. 1982. Havaintoja Kurravaaran murteesta. In Dahlstedt, Karl-Hampus & Hansson Åke & Sahlman-Karlsson Siiri (Hrsg.), Språkhistoria och språkkontakt in Finland och Nord-Skandinavien: Studier tillägnade Tryggve Sköld den 2. november 1982 (Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 26), 287–306. Stockholm: Gotab.
Watkins, Laurel J. & McKenzie, Parker. 1984. A grammar of Kiowa (Studies in the Anthropology of North American Indians). Lincoln: University of Nebraska Press.
Wickman, Bo. 1982. Nordisk påverkan på samisk syntax. In Dahlstedt, Karl-Hampus & Hansson Åke & Sahlman-Karlsson Siiri (Hrsg.), Språkhistoria och språkkontakt in Finland och Nord-Skandinavien: Studier tillägnade Tryggve Sköld den 2. november 1982 (Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 26), 279–285. Stockholm: Gotab.
Wiklund, Karl Bernhard. 1891. Laut- und Formenlehre der Lule-lappischen Dialekte (Göteborgs Kungliga Vetenskaps och Vitterhets Samhälles Handlingar. Ny tidsföljd 25.) Göteborg: Norstedt.
Wiklund, Karl Bernhard. 1915 [1901]. Lärobok i lapska språket. Andra, reviderade upplagan. Uppsala: Akademiska Bokhandeln.
Wiklund, Karl Bernhard. 1933. Förord. In Pirak, Anta, En nomad och hans liv (Skrifter utgivna av Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 28:3), 3–7. Uppsala: Almqvist & Wiksells.
Wilbur, Joshua. 2014. A grammar of Pite Saami (Studies in Diversity Linguistics 5). Berlin: Language Science Press.
Winford, Donald. 2010. Contact and borrowing. In Raymond Hickey (Hrsg.), The handbook of language contact (Blackwell Handbooks in Linguistics), 170–187. Oxford: Willey-Blackwell.
Winsa, Birger. 1991. Östligt eller västligt? Det äldsta ordförrådet i gällivarefinskan och tornedalsfinskan (Studia Fennica Stockholmiensia 2). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
