Die Krankheit auf Wanderschaft in der saamischen Erzähltradition
DOI:
https://doi.org/10.33340/susa.95743Avainsanat:
Sámi, legends, epidemic diseasesAbstrakti
Among the speakers in the area from Inari to Southern Sámi, legends about epidemic, contagious diseases are part of the oral tradition. The core is constituted by legends about the plague and therefore are at the centre of the present article drawing upon both published and unpublished sources. Legends about other contagious diseases show parallels with them. The plague can take different shapes. For example, it may assume an anthropomorphic shape in the entire tradition area which becomes invisible in certain situations. Zoomorphic shapes turn out to be rather peripheral. The plague is, just as other contagious diseases, not induced by magic in the Sámi tradition. It is incurable, but it is possible to protect oneself from it in different ways, seek to annihilate it, or to make it submissive. Out of self-interest, the plague spares certain individuals.
There are, also for taboo reasons, multiple denominations for the plague restricted to certain regions. As far as the contents are concerned, there are also clear regional differences. This can be seen, for example, in the way of getting around, which in the North is above all unindependent, or in the ethnic aspects which surface in the more multifacetic Southern traditions.
Lähdeviitteet
Quellen und Literatur
SKS KRA = Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Kansanrunousarkisto, jetzt Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkisto, perinteen ja nykykulttuurin kokoelma. Helsinki.
SUS = Suomalais-Ugrilaisen Seuran arkisto, aufbewahrt in Kansallisarkisto, Helsinki.
TKU = Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen arkistot, TKU-kokoelma, Talvadas. Turun yliopisto. http://www.utu.fi/fi/yksikot/hum/yksikot/hktl/palvelut/arkistot/kultut-arkisto/Sivut/viittausohje.aspx
ULMA = Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, heute in Institutet för språk och folkminnen: Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (SOFI).
2744:1 Bertil Nygren 1929, Malå
7434c Nils Eriksson 1933, 1934, Vilhelmina sn.
16418 Brita Collinder 1943, Arvidsjaur sn.
16618 Otto Lindgren 1944, Gällivare
16671 Otto Lindgren 1944 (även 1912), Jokkmokk
18704 Ella Odstedt 1942, Gautsträsk kap.
18923 Nils Eriksson 1943, Susendalen, Norge
20066 Lisa Johansson 1949–51, Vilhelmina sn.
20227 Odstedt, Ella 1941, Härjedalen, Tännäs
21019:26 Nils Eriksson 1951, Vilhelmina sn.
30863 Nils Eriksson 1977, Vilhelmina sn.
Åhrén, Jonas 1963: En same berättar. Sant, saga och sägen. Östersund: Bokmalens förlag.
Andersson, Ando 1992: Maam dah soptsestamme! Jokkmokk: Sámi Girjjit.
Bartens, Hans-Hermann 2012: Saamische Folklore als Spiegel ethnischer Beziehungen. – Eberhard Winkler et al. (eds.), Lapponicae investigationes et uralicae. Festschrift zum 65. Geburtstag von Lars-Gunnar Larsson. Veröffentlichungen der Societas Uralo-Altaica 82. Wiesbaden: Harrassowitz. 1–14.
Bartens, Hans-Hermann 2019: Tschudensagen in der Turkuer Talvadas-Sammlung (Teil 1). – Ural-Altaische Jahrbücher Neue Folge 27: 128–141.
Bergsland, Knut 1943: Røros-samiske tekster. Nordnorske samlinger utgitt av Etnografisk museum II. Oslo: Brøgger.
Bergsland, Knut 1987: Gåebrehki soptsesh (Røros-samiske tekster). Oslo etc.: Universitetforlaget.
Bergsland, Knut & Hasselbrink, Gustav 1957: Sámien lukkeme-gärjá – Sydlapsk läsebok (svensk upplaga). Oslo: Brøgger.
Bergsland/Magga = Bergsland, Knut & Magga, Lajla Mattsson 1993: Åarjelsaemien-daaroen baakoegærja – Sydsamisk-norsk ordbok. Indre Billefjord: Idut.
Beronka, J. 1922: Sytaktiske iagttagelser fra de finske dialekter i Vadsø og Porsanger. Videnskapsselskapets Skrifter II, 10. Kristiania: J. Dybwad.
Brännström, Edvin 2017: Samiskt liv i äldre tid. Edvin Brännströms uppteckningar från Arvidsjaur och Arjeplog redigerade av Ivan Eriksson med språkliga kommentarer av Olavi Korhonen. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXLV. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Bulst, Neithard 2002: Pest. – Enzyklopädie des Märchens. 10. Berlin – New York: de Gruyter. 772–782.
Christiansen, Reidar Th. 1956: The Migratory legends. A proposed list of types with systematic catalogue of the Norwegian variants. FF Communications 175. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Collinder, Björn 1942: Lappische Sprachproben aus Härjedalen. Uppsala etc.: Almqvist & Wiksell.
Demant Hatt, Emilie 1922: Ved ilden. Eventyr og historier fra Lapland. Lapparne och deras land IX. København: Schultz – Stockholm: Nordiska.
Drake, Sigrid 1918 (1979): Västerbottens lapparna under förra hälften av 1800-talet. Etnografiska studier. Uppsala: Wahlström & Widstrand 1918. (Faksimileausgabe Umeå: Två förläggare 1919)
Elsvatn, Leif: Sørsamer forteller. Hattfjelldal 1988: Sijti Jarnge.
Fellman, Isak (ed.) 1910–1915: Handlingar och uppsatser angående Finska Lappmarken och Lapparne, samlade och utgifna af Isak Fellman. I–IV. Helsingfors: Finska Litteratursällskapet.
Fellman, Jacob 1906: Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. I–III. Helsingfors: Finska Litteratursällskapet.
Fjellström, Phebe 1964: Angelica archangelica in the Diet of the Lapps and the Nordic Peoples. – Arne Furumak (ed.), Lapponica. Studia Ethnographica Upsaliensia XXI. Uppsala. 99–115.
Fjellström, Phebe 1986: Samernas samhälle i tradition och nutid. 2. upplagan. Stockholm: Norstedt.
FSvF 1924 = V. E. V. Wessman (ed.): Finlands svenska folkdiktning. II. Sägner. 2. Historiska sägner. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland 174. Helsingfors.
Grundström = Grundström, Harald 1946–1952: Lulelapsk ordbok – Lulelappisches Wörterbuch. I–IV. Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkeminnearkivet i Uppsala. Ser C: 1. Uppsala: Lundequist – København: Munksgaard.
Grundström, H. 1927, 1928, 1930: Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk. – Norrbotten 1927: 140–146, 1928: 149–169, 1930: 41–59.
Grundström, Harald 1928a: Ett lapskt ordstäv om pesten. – Festskrift til rektor J. Qvigstad 1853 4. April 1928. Tromsø Museums skrifter II. Tromsø: Tromsø Museum. 59–62.
Halász, Ignácz 1893: Svéd-lapp nyelv. V. Népköltési gyűjtemény a Pite lappmark Arjepluogi egyházkerületéből. Budapest: Magyar Tudományos Akadémia.
Harrison, Dick 2002: Stora Döden. Den värsta katastrof som drabbat Europa. Stockholm: Ordfront.
Hasselbrink = Hasselbrink, Gustav 1981–1985: Oårj´elsaamien baaguog´ärjaa – Südlappisches Wörterbuch. I–III. Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. C: 4. Uppsala: (1–2) Lundequist – (3) Dialekt- og folkminnesarkivet.
HdA = Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens. Hanns Bächtold-Stäubli (ed.) unter Mitwirkung von Eduard Hoffmann-Krayer. 1–10. Berlin – New York: de Gruyter 1987. (Nachdruck der Ausg. Berlin – Leipzig 1927–1942.)
Högström, Pehr 1747 (1980): Beskrifning öfwer de til Sweriges Krona lydande Lapmarker. Stockholm 1747. (Faksimileausgabe, Med kommentar och efterskrift av Israel Ruong och Gunnar Widmark, Umeå: Två Förläggare 1980.)
Honko, Lauri 1959: Krankheitsprojektile. Untersuchung über eine urtümliche Krankheits-erklärung. FF Communications 178. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Itkonen = Itkonen, Erkki (ed.), unter Mitarbeit von Raija Bartens und Lea Laitinen 1986–1991: Inarilappisches Wörterbuch. I–IV. Lexica Societatis Fenno-Ugricae XX. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1931: Koltan- ja kuolanlappalaisia satuja. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne LX. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1946: Heidnische Religion und späterer Aberglaube bei den finnischen Lappen. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne LXXXVII. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1948: Suomen lappalaiset vuoteen 1945. I–II. Porvoo – Helsinki: WSOY.
Jankrift, Kay Peter 2016: Das blaue Flämmchen. Die Pest im kulturellen Gedächtnis. –Jörg Vögele & Stefanie Knöll & Thorsten Noack (eds.), Epidemien und Pandemien in historischer Perspektive. Wiesbaden: Springer VS. 201–211.
Jankrift, Kay Peter 2019: Vom Pesthauch zu Yersinia pestis. Eine Geißel der Menschheit im Wandel der Zeit. – Pest 2019: 20–29.
Jauhiainen, Marjatta 1998: The Type and Motif Index of Finnish Belief Legends and Memorates. Revised and enlarged edition of Lauri Simonsuuri’s Typen- und Motivverzeichnis der finnischen mythischen Sagen. FF Communications 267. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Johnson, J. W. S. 1917: Sagnene om den sorte Død i Nutids Strejflys. – Troldesagn og dunkel Tale. Festskrift til Evald Tang Kristensen. Danmarks Folkeminder 17. København: Schønberg. 37–51.
Kåven = Kåven, Brita & Jernsletten, Johan & Nordal, Ingrid & Eira, John Henrik & Solbakk, Aage 1995: Sámi-dáru sátnegirji – Samisk-norsk ordbok. Karasjok: Davvi Girji.
Keller, Marcel 2019: Von der Seuchengeschichte der Pest zu einer Naturgeschichte ihres Erregers. Neue Einblicke durch alte DNA. – Pest 2019: 30–47.
Kjellström, Rolf 2014: Nybyggarliv i Vilhelmina. 4. Hus, hem och handel. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXXXII – CBM:s skriftserie 78. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Kjellström, Rolf 2016: Nybyggarliv i Vilhelmina. 6. Från nybyggarnas tankevärld. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXLII – CBM:s skriftserie 101. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Klintberg = Klintberg, Bengt af 2010: The Types of the Swedish Folk Legend. FF Communications 300. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Klintberg, Bengt af 2011: Svenska folksägner. Stockholm: Norstedt.
Kolmodin, Torsten 1914: Folktro, seder och sägner från Pite lappmark. Lapparne och deras land III. Stockholm: Nordiska bokhandeln.
Laestadius, Lars Levi 2011: Lappalaisten mytologian katkelmia. Ed. Juha Pentikäinen, Risto Pulkkinen. Tietolipas 231. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. (Auch engl.: Fragments in Lappish Mythology. Ed. J. Pentikäinen. Beaverton, Ont. 2002.)
Lagercrantz, Eliel 1957: Lappische Volksdichtung. I. West- und südlappische Texte. Anhang: K. A. Jaakkolas Sammlung südlappischer Texte. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 112. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lagercrantz, Eliel 1963: Lappische Volksdichtung. VI. Texte aus den see-, nord-, west- und südlappischen Dialekten. Index. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 126. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lagerlöf, Selma 1906–1907 (Erstveröffentlichung): Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. I–II. Stockholm.
Leem, Knud 1767: Beskrivelse over Finmarkens Lapper, deres Tungemaal, Levemaade og forrige Afgudsdyrkelse. Kiøbenhavn: Kongel. Wäysenhuses Bogtrykkerie. (Faksimilenachdruck København: Rosenkilde & Bagger 1975.)
Lindow, John 1973–74: Personification and Narrative Structure in Scandinavian Plague Legends. – Arv. Nordic yearbook of folklore 29/30: 83–92.
Nielsen = Nielsen, Konrad 1932–1938: Lappisk ordbok – Lapp Dictionary. I–III. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B XVII. Oslo: Aschehoug.
Nuorgam, Juhani (s.a.): Kansantietoutta Utsjoelta ja Inarista. Manuskript. SUS.
Odstedt, Ella 2004: Norrländsk folktradition. Uppteckningar i urval och med kommentar av Bengt af Klintberg. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 84. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Paulaharju, Ahti 1961: Manuskript. SKS KRA.
Paulaharju, Samuli 1922: Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja.
Pentikäinen, Juha 1971: Lappalaisten perinnealuejako. – Vanhaa ja uutta lappia. Kalevalaseuran vuosikirja 51. Helsinki: Söderström. 127–146.
Pentikäinen, Juha 1972: The Division of the Lapps into Cultural Areas. – Gösta Berg (ed.), Circumpolar Problems. Oxford: Pergamon Press. 135–151.
Pentikäinen/Pulkkinen 2018 = Pentikäinen, Juha –Pulkkinen, Risto: Saamelaisten mytologia. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Pest 2019 = Stefan Leenen et al. (eds.): Pest! Eine Spurensuche. 20. September 2019 – 10. Mai 2020. LWL-Museum für Archäologie, Westfälisches Landesmuseum Herne. Darmstadt: wbg Theiss.
Pettersson, O. P. 1982: Gamla byar i Vilhelmina. 1–2. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 23:1 – Norrländska skrifter 8:1. Umeå: Två Förläggare. (Faksimile der Originalausgabe Stockholm 1941–1944.)
Pirak, Anta 1933: En nomad och hans liv. Upptecknat och översatt av H. Grundström. Skrifter utgivna av K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 28:3. Uppsala: Almqvist & Wiksell – Leipzig: Harrassowitz.
Pirak, Anta 1937: Jåhttee saamee viessoom. Upptecknat och försett med inledning av H. Grundström. Skrifter utgivna av K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 31:2. Uppsala: Almqvist & Wiksell – Leipzig: Harrassowitz. (Neuausgaben 1980, 1993.)
Qvigstad, J. 1925: Lappische Märchen- und Sagenvarianten. FF Communications 60. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Qvigstad, J. 1927: Lappiske eventyr og sagn. I. Lappiske eventyr og sagn fra Varanger. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B III. Oslo: Aschehoug.
Qvigstad, J. 1928: Lappiske eventyr og sagn. II. Lappiske eventyr og sagn fra Troms og Finnmark. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B X. Oslo: Aschehoug.
Qvigstad, J. 1929: Lappiske eventyr og sagn. IV. Lappiske eventyr og sagn fra Lyngen II og fra Nordland. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B XV. Oslo: Aschehoug.
Qvigstad, J. 1930: Lappische Heilkunde. Mit Beiträgen von K. B. Wiklund. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B XX. Oslo: Aschehoug.
Ravila, Paavo 1931: Ruijanlappalaisia kielennäytteitä Petsamosta ja Etelä-Varangista. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne LXI. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Ravila, Paavo 1934: Enontekiön lappalaisten kansantietoudesta. – Kalevalaseuran vuosikirja 14: 170–178.
Sammallahti/Nickel = Sammallahti, Pekka –Nickel, Klaus Peter 2006: Sámi-duiskka sátnegirij – Saamisch-deutsches Wörterbuch. Karasjok: Davvi Girji.
SAOB = Svenska Akademiens Ordbok. <https://www.saob.se>
Scheffer 1675 = Joannis Schefferi von Straßburg Lappland, Das ist: Neue und wahrhafftige Beschreibung von Lappland und dessen Einwohnern. Franckfurt am Mäyn – Leipzig 1675 <http://digi.ub.uni-heidelberg.de/diglit/scheffer1675> – Lateinisches Original: Lapponia, Id est regionis Lapponum et gentis nova et verissima descriptio. Francofurti 1673
Schlachter, Wolfgang 1958: Wörterbuch des Waldlappendialekts von Malå und Texte zur Ethnographie. Lexica Societatis Fenno-Ugricae XIV. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Sjögren, Joh. Andreas 1861 (1960): Aufzeichnungen über die Gemeinden in Kemi-Lappmarken 1828. – Joh. Andreas Sjögren’s Gesammelte Schriften. I. Historisch-ethnographische Abhandlungen über den finnisch-russischen Norden. St. Petersburg: Kaiserliche Akademie der Wissenschaften. 85–232. (Faksimileausgabe Leipzig: Zentralantiquariat 1960.)
SSA = Kulonen, Ulla-Maija (ed.) 2000: Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja. 3. R–Ö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 556; Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 62. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura – Kotimaisten kielten tutkimuskeskus.
Tangherlini, Timothy R. 1988: Ships, Fogs, and Traveling Pairs. Plague Legend Migration in Scandinavia. – The Journal of American Folklore 101: 176–206.
Tillhagen, Carl-Herman 1967: Sägner och folktro kring pesten. – Fataburen. 215–230.
Tomasson, Torkel 1988: Några sägner, seder och bruk, upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen sommaren 1917. Red. av Leif Lindin och Håkan Rydving. Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. C: 5. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet.
Tuolja, Karin / Duoljá, Kárin 1987: Mälggat la dat rájes. Giera 1. Umeå: Umeå universitet.
Turi/Turi 1918–19 = Turi, Johan – Turi, Per: Lappish texts. With the cooperation of K. B. Wiklund ed. by Emilie Demant-Hatt. D. Kgl. Danske Vidensk. Selsk. Skrifter, 7. Række, historisk og filosofisk Afd. IV.2. København: Høst.
Wiklund 1983 = Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Faksimileutgåva av de s.k. prästrelationerna m.m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897–1909. Med företal av Phebe Fjellström och efterskrift av Israel Ruong. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 27. Umeå. Erstpublikation in: Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folkliv XVII, 1897–1909, enthaltend u.a:
1. Samuel Rheen: En kortt Relation om Lapparnes Lefwarne och Sedher, wijd-Skiepellsser, sampt i många Stycken Grofwe wildfarellsser. 1897.
2. Olaus Graan: Relation, Eller En Fulkomblig Beskrifning om Lapparnas Vrsprung, så wähl som om heela dheras Lefwernes Förehållande. 1899.
4. Olaus Petri Niurenius: Lappland eller beskrivning över den nordiska trakt, som lapparne bebo i de avlägsnaste delarne av Skandien eller Sverge : jämte svar på åtskilliga frågor rörande lapparne av Ericus Plantinus. 1905.
Ziegler, Philip 1982: The Black Death. London: Penguin Books.
SKS KRA = Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Kansanrunousarkisto, jetzt Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkisto, perinteen ja nykykulttuurin kokoelma. Helsinki.
SUS = Suomalais-Ugrilaisen Seuran arkisto, aufbewahrt in Kansallisarkisto, Helsinki.
TKU = Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen arkistot, TKU-kokoelma, Talvadas. Turun yliopisto. http://www.utu.fi/fi/yksikot/hum/yksikot/hktl/palvelut/arkistot/kultut-arkisto/Sivut/viittausohje.aspx
ULMA = Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, heute in Institutet för språk och folkminnen: Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (SOFI).
2744:1 Bertil Nygren 1929, Malå
7434c Nils Eriksson 1933, 1934, Vilhelmina sn.
16418 Brita Collinder 1943, Arvidsjaur sn.
16618 Otto Lindgren 1944, Gällivare
16671 Otto Lindgren 1944 (även 1912), Jokkmokk
18704 Ella Odstedt 1942, Gautsträsk kap.
18923 Nils Eriksson 1943, Susendalen, Norge
20066 Lisa Johansson 1949–51, Vilhelmina sn.
20227 Odstedt, Ella 1941, Härjedalen, Tännäs
21019:26 Nils Eriksson 1951, Vilhelmina sn.
30863 Nils Eriksson 1977, Vilhelmina sn.
Åhrén, Jonas 1963: En same berättar. Sant, saga och sägen. Östersund: Bokmalens förlag.
Andersson, Ando 1992: Maam dah soptsestamme! Jokkmokk: Sámi Girjjit.
Bartens, Hans-Hermann 2012: Saamische Folklore als Spiegel ethnischer Beziehungen. – Eberhard Winkler et al. (eds.), Lapponicae investigationes et uralicae. Festschrift zum 65. Geburtstag von Lars-Gunnar Larsson. Veröffentlichungen der Societas Uralo-Altaica 82. Wiesbaden: Harrassowitz. 1–14.
Bartens, Hans-Hermann 2019: Tschudensagen in der Turkuer Talvadas-Sammlung (Teil 1). – Ural-Altaische Jahrbücher Neue Folge 27: 128–141.
Bergsland, Knut 1943: Røros-samiske tekster. Nordnorske samlinger utgitt av Etnografisk museum II. Oslo: Brøgger.
Bergsland, Knut 1987: Gåebrehki soptsesh (Røros-samiske tekster). Oslo etc.: Universitetforlaget.
Bergsland, Knut & Hasselbrink, Gustav 1957: Sámien lukkeme-gärjá – Sydlapsk läsebok (svensk upplaga). Oslo: Brøgger.
Bergsland/Magga = Bergsland, Knut & Magga, Lajla Mattsson 1993: Åarjelsaemien-daaroen baakoegærja – Sydsamisk-norsk ordbok. Indre Billefjord: Idut.
Beronka, J. 1922: Sytaktiske iagttagelser fra de finske dialekter i Vadsø og Porsanger. Videnskapsselskapets Skrifter II, 10. Kristiania: J. Dybwad.
Brännström, Edvin 2017: Samiskt liv i äldre tid. Edvin Brännströms uppteckningar från Arvidsjaur och Arjeplog redigerade av Ivan Eriksson med språkliga kommentarer av Olavi Korhonen. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXLV. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Bulst, Neithard 2002: Pest. – Enzyklopädie des Märchens. 10. Berlin – New York: de Gruyter. 772–782.
Christiansen, Reidar Th. 1956: The Migratory legends. A proposed list of types with systematic catalogue of the Norwegian variants. FF Communications 175. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Collinder, Björn 1942: Lappische Sprachproben aus Härjedalen. Uppsala etc.: Almqvist & Wiksell.
Demant Hatt, Emilie 1922: Ved ilden. Eventyr og historier fra Lapland. Lapparne och deras land IX. København: Schultz – Stockholm: Nordiska.
Drake, Sigrid 1918 (1979): Västerbottens lapparna under förra hälften av 1800-talet. Etnografiska studier. Uppsala: Wahlström & Widstrand 1918. (Faksimileausgabe Umeå: Två förläggare 1919)
Elsvatn, Leif: Sørsamer forteller. Hattfjelldal 1988: Sijti Jarnge.
Fellman, Isak (ed.) 1910–1915: Handlingar och uppsatser angående Finska Lappmarken och Lapparne, samlade och utgifna af Isak Fellman. I–IV. Helsingfors: Finska Litteratursällskapet.
Fellman, Jacob 1906: Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. I–III. Helsingfors: Finska Litteratursällskapet.
Fjellström, Phebe 1964: Angelica archangelica in the Diet of the Lapps and the Nordic Peoples. – Arne Furumak (ed.), Lapponica. Studia Ethnographica Upsaliensia XXI. Uppsala. 99–115.
Fjellström, Phebe 1986: Samernas samhälle i tradition och nutid. 2. upplagan. Stockholm: Norstedt.
FSvF 1924 = V. E. V. Wessman (ed.): Finlands svenska folkdiktning. II. Sägner. 2. Historiska sägner. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland 174. Helsingfors.
Grundström = Grundström, Harald 1946–1952: Lulelapsk ordbok – Lulelappisches Wörterbuch. I–IV. Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkeminnearkivet i Uppsala. Ser C: 1. Uppsala: Lundequist – København: Munksgaard.
Grundström, H. 1927, 1928, 1930: Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk. – Norrbotten 1927: 140–146, 1928: 149–169, 1930: 41–59.
Grundström, Harald 1928a: Ett lapskt ordstäv om pesten. – Festskrift til rektor J. Qvigstad 1853 4. April 1928. Tromsø Museums skrifter II. Tromsø: Tromsø Museum. 59–62.
Halász, Ignácz 1893: Svéd-lapp nyelv. V. Népköltési gyűjtemény a Pite lappmark Arjepluogi egyházkerületéből. Budapest: Magyar Tudományos Akadémia.
Harrison, Dick 2002: Stora Döden. Den värsta katastrof som drabbat Europa. Stockholm: Ordfront.
Hasselbrink = Hasselbrink, Gustav 1981–1985: Oårj´elsaamien baaguog´ärjaa – Südlappisches Wörterbuch. I–III. Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. C: 4. Uppsala: (1–2) Lundequist – (3) Dialekt- og folkminnesarkivet.
HdA = Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens. Hanns Bächtold-Stäubli (ed.) unter Mitwirkung von Eduard Hoffmann-Krayer. 1–10. Berlin – New York: de Gruyter 1987. (Nachdruck der Ausg. Berlin – Leipzig 1927–1942.)
Högström, Pehr 1747 (1980): Beskrifning öfwer de til Sweriges Krona lydande Lapmarker. Stockholm 1747. (Faksimileausgabe, Med kommentar och efterskrift av Israel Ruong och Gunnar Widmark, Umeå: Två Förläggare 1980.)
Honko, Lauri 1959: Krankheitsprojektile. Untersuchung über eine urtümliche Krankheits-erklärung. FF Communications 178. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Itkonen = Itkonen, Erkki (ed.), unter Mitarbeit von Raija Bartens und Lea Laitinen 1986–1991: Inarilappisches Wörterbuch. I–IV. Lexica Societatis Fenno-Ugricae XX. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1931: Koltan- ja kuolanlappalaisia satuja. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne LX. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1946: Heidnische Religion und späterer Aberglaube bei den finnischen Lappen. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne LXXXVII. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1948: Suomen lappalaiset vuoteen 1945. I–II. Porvoo – Helsinki: WSOY.
Jankrift, Kay Peter 2016: Das blaue Flämmchen. Die Pest im kulturellen Gedächtnis. –Jörg Vögele & Stefanie Knöll & Thorsten Noack (eds.), Epidemien und Pandemien in historischer Perspektive. Wiesbaden: Springer VS. 201–211.
Jankrift, Kay Peter 2019: Vom Pesthauch zu Yersinia pestis. Eine Geißel der Menschheit im Wandel der Zeit. – Pest 2019: 20–29.
Jauhiainen, Marjatta 1998: The Type and Motif Index of Finnish Belief Legends and Memorates. Revised and enlarged edition of Lauri Simonsuuri’s Typen- und Motivverzeichnis der finnischen mythischen Sagen. FF Communications 267. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Johnson, J. W. S. 1917: Sagnene om den sorte Død i Nutids Strejflys. – Troldesagn og dunkel Tale. Festskrift til Evald Tang Kristensen. Danmarks Folkeminder 17. København: Schønberg. 37–51.
Kåven = Kåven, Brita & Jernsletten, Johan & Nordal, Ingrid & Eira, John Henrik & Solbakk, Aage 1995: Sámi-dáru sátnegirji – Samisk-norsk ordbok. Karasjok: Davvi Girji.
Keller, Marcel 2019: Von der Seuchengeschichte der Pest zu einer Naturgeschichte ihres Erregers. Neue Einblicke durch alte DNA. – Pest 2019: 30–47.
Kjellström, Rolf 2014: Nybyggarliv i Vilhelmina. 4. Hus, hem och handel. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXXXII – CBM:s skriftserie 78. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Kjellström, Rolf 2016: Nybyggarliv i Vilhelmina. 6. Från nybyggarnas tankevärld. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXLII – CBM:s skriftserie 101. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Klintberg = Klintberg, Bengt af 2010: The Types of the Swedish Folk Legend. FF Communications 300. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Klintberg, Bengt af 2011: Svenska folksägner. Stockholm: Norstedt.
Kolmodin, Torsten 1914: Folktro, seder och sägner från Pite lappmark. Lapparne och deras land III. Stockholm: Nordiska bokhandeln.
Laestadius, Lars Levi 2011: Lappalaisten mytologian katkelmia. Ed. Juha Pentikäinen, Risto Pulkkinen. Tietolipas 231. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. (Auch engl.: Fragments in Lappish Mythology. Ed. J. Pentikäinen. Beaverton, Ont. 2002.)
Lagercrantz, Eliel 1957: Lappische Volksdichtung. I. West- und südlappische Texte. Anhang: K. A. Jaakkolas Sammlung südlappischer Texte. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 112. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lagercrantz, Eliel 1963: Lappische Volksdichtung. VI. Texte aus den see-, nord-, west- und südlappischen Dialekten. Index. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 126. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Lagerlöf, Selma 1906–1907 (Erstveröffentlichung): Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. I–II. Stockholm.
Leem, Knud 1767: Beskrivelse over Finmarkens Lapper, deres Tungemaal, Levemaade og forrige Afgudsdyrkelse. Kiøbenhavn: Kongel. Wäysenhuses Bogtrykkerie. (Faksimilenachdruck København: Rosenkilde & Bagger 1975.)
Lindow, John 1973–74: Personification and Narrative Structure in Scandinavian Plague Legends. – Arv. Nordic yearbook of folklore 29/30: 83–92.
Nielsen = Nielsen, Konrad 1932–1938: Lappisk ordbok – Lapp Dictionary. I–III. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B XVII. Oslo: Aschehoug.
Nuorgam, Juhani (s.a.): Kansantietoutta Utsjoelta ja Inarista. Manuskript. SUS.
Odstedt, Ella 2004: Norrländsk folktradition. Uppteckningar i urval och med kommentar av Bengt af Klintberg. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 84. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Paulaharju, Ahti 1961: Manuskript. SKS KRA.
Paulaharju, Samuli 1922: Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja.
Pentikäinen, Juha 1971: Lappalaisten perinnealuejako. – Vanhaa ja uutta lappia. Kalevalaseuran vuosikirja 51. Helsinki: Söderström. 127–146.
Pentikäinen, Juha 1972: The Division of the Lapps into Cultural Areas. – Gösta Berg (ed.), Circumpolar Problems. Oxford: Pergamon Press. 135–151.
Pentikäinen/Pulkkinen 2018 = Pentikäinen, Juha –Pulkkinen, Risto: Saamelaisten mytologia. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Pest 2019 = Stefan Leenen et al. (eds.): Pest! Eine Spurensuche. 20. September 2019 – 10. Mai 2020. LWL-Museum für Archäologie, Westfälisches Landesmuseum Herne. Darmstadt: wbg Theiss.
Pettersson, O. P. 1982: Gamla byar i Vilhelmina. 1–2. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 23:1 – Norrländska skrifter 8:1. Umeå: Två Förläggare. (Faksimile der Originalausgabe Stockholm 1941–1944.)
Pirak, Anta 1933: En nomad och hans liv. Upptecknat och översatt av H. Grundström. Skrifter utgivna av K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 28:3. Uppsala: Almqvist & Wiksell – Leipzig: Harrassowitz.
Pirak, Anta 1937: Jåhttee saamee viessoom. Upptecknat och försett med inledning av H. Grundström. Skrifter utgivna av K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 31:2. Uppsala: Almqvist & Wiksell – Leipzig: Harrassowitz. (Neuausgaben 1980, 1993.)
Qvigstad, J. 1925: Lappische Märchen- und Sagenvarianten. FF Communications 60. Helsinki: Suomalainen Tiedeakatemia.
Qvigstad, J. 1927: Lappiske eventyr og sagn. I. Lappiske eventyr og sagn fra Varanger. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B III. Oslo: Aschehoug.
Qvigstad, J. 1928: Lappiske eventyr og sagn. II. Lappiske eventyr og sagn fra Troms og Finnmark. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B X. Oslo: Aschehoug.
Qvigstad, J. 1929: Lappiske eventyr og sagn. IV. Lappiske eventyr og sagn fra Lyngen II og fra Nordland. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B XV. Oslo: Aschehoug.
Qvigstad, J. 1930: Lappische Heilkunde. Mit Beiträgen von K. B. Wiklund. Instituttet for sammenlignende kulturforskning B XX. Oslo: Aschehoug.
Ravila, Paavo 1931: Ruijanlappalaisia kielennäytteitä Petsamosta ja Etelä-Varangista. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne LXI. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Ravila, Paavo 1934: Enontekiön lappalaisten kansantietoudesta. – Kalevalaseuran vuosikirja 14: 170–178.
Sammallahti/Nickel = Sammallahti, Pekka –Nickel, Klaus Peter 2006: Sámi-duiskka sátnegirij – Saamisch-deutsches Wörterbuch. Karasjok: Davvi Girji.
SAOB = Svenska Akademiens Ordbok. <https://www.saob.se>
Scheffer 1675 = Joannis Schefferi von Straßburg Lappland, Das ist: Neue und wahrhafftige Beschreibung von Lappland und dessen Einwohnern. Franckfurt am Mäyn – Leipzig 1675 <http://digi.ub.uni-heidelberg.de/diglit/scheffer1675> – Lateinisches Original: Lapponia, Id est regionis Lapponum et gentis nova et verissima descriptio. Francofurti 1673
Schlachter, Wolfgang 1958: Wörterbuch des Waldlappendialekts von Malå und Texte zur Ethnographie. Lexica Societatis Fenno-Ugricae XIV. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Sjögren, Joh. Andreas 1861 (1960): Aufzeichnungen über die Gemeinden in Kemi-Lappmarken 1828. – Joh. Andreas Sjögren’s Gesammelte Schriften. I. Historisch-ethnographische Abhandlungen über den finnisch-russischen Norden. St. Petersburg: Kaiserliche Akademie der Wissenschaften. 85–232. (Faksimileausgabe Leipzig: Zentralantiquariat 1960.)
SSA = Kulonen, Ulla-Maija (ed.) 2000: Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja. 3. R–Ö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 556; Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 62. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura – Kotimaisten kielten tutkimuskeskus.
Tangherlini, Timothy R. 1988: Ships, Fogs, and Traveling Pairs. Plague Legend Migration in Scandinavia. – The Journal of American Folklore 101: 176–206.
Tillhagen, Carl-Herman 1967: Sägner och folktro kring pesten. – Fataburen. 215–230.
Tomasson, Torkel 1988: Några sägner, seder och bruk, upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen sommaren 1917. Red. av Leif Lindin och Håkan Rydving. Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. C: 5. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet.
Tuolja, Karin / Duoljá, Kárin 1987: Mälggat la dat rájes. Giera 1. Umeå: Umeå universitet.
Turi/Turi 1918–19 = Turi, Johan – Turi, Per: Lappish texts. With the cooperation of K. B. Wiklund ed. by Emilie Demant-Hatt. D. Kgl. Danske Vidensk. Selsk. Skrifter, 7. Række, historisk og filosofisk Afd. IV.2. København: Høst.
Wiklund 1983 = Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Faksimileutgåva av de s.k. prästrelationerna m.m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897–1909. Med företal av Phebe Fjellström och efterskrift av Israel Ruong. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 27. Umeå. Erstpublikation in: Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folkliv XVII, 1897–1909, enthaltend u.a:
1. Samuel Rheen: En kortt Relation om Lapparnes Lefwarne och Sedher, wijd-Skiepellsser, sampt i många Stycken Grofwe wildfarellsser. 1897.
2. Olaus Graan: Relation, Eller En Fulkomblig Beskrifning om Lapparnas Vrsprung, så wähl som om heela dheras Lefwernes Förehållande. 1899.
4. Olaus Petri Niurenius: Lappland eller beskrivning över den nordiska trakt, som lapparne bebo i de avlägsnaste delarne av Skandien eller Sverge : jämte svar på åtskilliga frågor rörande lapparne av Ericus Plantinus. 1905.
Ziegler, Philip 1982: The Black Death. London: Penguin Books.
Tiedostolataukset
Julkaistu
2021-12-01
Viittaaminen
Bartens, H.-H. (2021). Die Krankheit auf Wanderschaft in der saamischen Erzähltradition. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Aikakauskirja, 2021(98), 9–65. https://doi.org/10.33340/susa.95743
Numero
Osasto
Articles
