Samma lagstiftning – varierande praxis? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten

Kirjoittajat

  • Elisabeth Hästbacka

Abstrakti

Delaktighet är en av grundprinciperna för handikappolitiken i Finland, och ansvaret för handikappservicen som funktionshindrade behöver för att vara delaktiga ligger på kommunerna. Syftet med studien är att belysa hur socialarbetare i tio österbottniska kommuner anser att principen om delaktighet förverkligas för funktionshindrade. Frågeställningarna är: hur konstrueras funktionshindrade som grupp och vilken innebörd ges delaktighet? Vilka faktorer anses försvåra funktionshindrades delaktighet och hur borde den befrämjas? Och slutligen, finns det variationer i tillämpningen av handikappservicelagstiftningen på lokal nivå och vad kan orsakerna till detta vara? Socialarbetarnas bild av funktionshindrades delaktighet var ganska tudelad, även om de enhälligt framhöll vikten av delaktighet och allas jämlikhet som både grundvärde och mål. Otillgänglighet och attityder ansågs vara de största hindren och att därtill önskades i vissa förbättringar av handikappservicesystemet. Studien visade att de kommunvisa skillnaderna var små, att socialarbetarna arbetade i nära kontakt med klienterna och att deras arbete styrdes både av lagstiftningen och av till buds stående resurser.

Osasto
Artikkelit

Julkaistu

2015-06-12

Viittaaminen

Hästbacka, E. (2015). Samma lagstiftning – varierande praxis? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten. Janus Sosiaalipolitiikan ja sosiaalityön tutkimuksen aikakauslehti, 1(2). Noudettu osoitteesta https://journal.fi/janus/article/view/51199