Voices and Perspectives: Translating the Ambiguity in Virginia Woolf’s To the Lighthouse

Authors

• Anna-Lena Pihl Umeå University, Sweden

DOI: https://doi.org/10.70484/vakki.149130

Keywords:

ambiguity, translation, Virginia Woolf, punctuation, To the Lighthouse

Abstract

Kärnan i Virginia Woolfs roman To the Lighthouse (1927) är som i flera andra av hennes verk tvetydigheten, öppenheten för flera tolkningar. Berättarröst och upplevare kan exempelvis växla flera gånger, också i en och samma mening och det är ibland oklart huruvida dessa roller i en scen innehas av olika karaktärer eller en och samma. Direkt återgiven dialog används sparsamt i romanen. I en kommunikativ situation får läsaren i stället, genom täckt anföring (erlebte rede; free indirect discourse) följa karaktärers inre tankar under samtalet, återgivna av den extradiegetiska berättaren. De ord som kan förmodas yttras avslöjas sällan för läsaren, eftersom dessa är underordnade det inre känslolivet. Det finns också en tvetydighet i romanen vad gäller hierarki, vilket som är den egentliga handlingen och vad som är sidospår. Effekten av tvetydighet är starkt kopplad till den lösa meningsbyggnaden, Woolfs speciella kommateringsteknik. Trots deras betydelse i Woolfs skrivande förekommer det inte sällan i översättning att skiljetecken ändras och tvetydigheten påverkas. Jag kommer att ta upp exempel på hur tvetydighet skapas i To the Lighthouse och visa hur Ingalisa Muncks och Sonja Bergvalls svenska översättning Mot fyren (1953) genom olika översättningsval blivit mindre tvetydig och därmed mindre representativ för Woolfs berättarteknik.