Läsning för nöjes skull? Finlandssvenska ungdomars självuppfattning som läsare och deras intresse för skönlitteratur

Lähdeviitteet

Brink, S., Nissinen, K., & Vettenranta, J. (2013). Jämlikhet och resultat : forskningsresultat som kan användas för att minska skillnaderna i PISA-prestationer mellan svenskspråkiga och finskspråkiga elever. Jyväskylä: Pedagogiska forskningsinstitutet, Svenska kulturfonden. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-5402-4

Burke, M., Kuzmicova, A., Mangen, A., & Schilhab, T. (2016). Empathy at the Confluence of Neuroscience and Empirical Literary Studies. Scientific Study of Literature, 6(1), 6–41. https://doi.org/10.1075/ssol.6.1.03bur

Harju-Luukkainen, H., & Nissinen, K. (2011). Finlandssvenska 15-åriga elevers resultatnivå i PISA 2009 -undersökningen. Jyväskylä: Jyväskylä universitet, Pedagogiska forskningsinstitutet. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-4452-0

Harju-Luukkainen, H., Sulkunen, S., & Stolt, S. (2016). Uppfattningen av lärandestrategier hos elever som för det mesta talar finska hemma, men går i svenskspråkig skola. Kognition & Pædagogik, (99), 78–89.

Henk, W. A., Marinak, B. A., & Melnick, S. A. (2012). Measuring the Reader Self-Perceptions of Adolescents: Introducing the RSPS2. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 56(4), 311–320. https://doi.org/10.1002/JAAL.00144

Kalb, G., & van Ours, J. C. (2014). Reading to young children: A head-start in life? Economics of Education Review, 40, 1–24. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2014.01.002

Kidd, D. C., & Castano, E. (2013). Reading Literary Fiction Improves Theory of Mind. Science, 342(6156), 377–380. https://doi.org/10.1126/science.1239918

Kupari, P., Välijärvi, J., Andersson, L., Arffman, I., Nissinen, K., Puhakka, E., & Vettenranta, J. (2013). PISA12 ensituloksia. Helsinki: Opetus- ja kulttuuriministeriö. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-241-8

Mar, R. A., Oatley, K., & Peterson, J. B. (2009). Exploring the link between reading fiction and empathy: Ruling out individual differences and examining outcomes. Communications, 34(4), 407–428. https://doi.org/10.1515/COMM.2009.025

Merisuo-Storm, T. (2006). Girls and Boys Like to Read and Write Different Texts. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(2), 111–125.

Sénéchal, M., & LeFevre, J.-A. (2002). Parental Involvement in the Development of Children’s Reading Skill: A Five-Year Longitudinal Study. Child Development, 73(2), 445–460. https://doi.org/10.1111/1467-8624.00417

Sulkunen, S., & Välijärvi, J. (2012). PISA09. Kestääkö osaamisen pohja? Helsinki: Opetus- ja kulttuuriministeriö. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-112-1

Välijärvi, J., Kupari, P., Ahonen, A. K., Arffman, I., Harju-Luukkainen, H., Leino, K., … Vuorinen, R. (2015). Millä eväillä osaaminen uuteen nousuun? PISA 2012 -tutkimustuloksia. Opetus- ja kulttuuriministeriö. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-334-7

Julkaistu
2018-10-29
Viittaaminen
Slotte, J., & Harju-Luukkainen, H. (2018). Läsning för nöjes skull? Finlandssvenska ungdomars självuppfattning som läsare och deras intresse för skönlitteratur. Informaatiotutkimus, 37(3), 87–90. https://doi.org/10.23978/inf.76087
Osasto
Informaatiotutkimuksen päivät