Tysk-judisk migration till Sverige

Authors

• Carl Henrik Carlsson Uppsala university https://orcid.org/0000-0003-4138-2319

DOI:

https://doi.org/10.30752/nj.126103

Keywords:

judisk migration, svensk-judisk historia, Aaron Isaac, tysk-judisk migration till Sverige

Abstract

Artikeln är en översikt av den tysk-judiska invandringen till Sverige från 1770-talet och framåt. Till en början skedde invandringen till stor del i form av kedjemigration från Mecklenburg. Många i pionjären Aaron Isaacs släktkrets invandrade, likaså i släktkretsen kring hans kompanjon Abraham Aaron. Under 1800-talet fortsatte frivilliginvandringen men nu i mindre form av kedjemigration och med mer differentierad geografisk bakgrund än tidigare. Så småningom kom invandringen från Tyskland numerärt att överflygas av den så kallade östjudiska invandringen; av de judar som bodde i Sverige 1880 var bara åtta procent födda i Tyskland och 1920 mindre än fem procent. Många tysk-judiska invandrare vid denna tid, såsom bankmannen Louis Frænckel, gjorde betydelsefulla insatser i det svenska industriundret. Trots den restriktiva invandringspolitiken på 1930-talet kom ett antal tysk-judiska flyktingar till Sverige, såväl individuellt som genom särskilda kvoter. Många blev betydande aktörer i olika sektorer av samhället, och några blev internationellt kända namn som författaren och Nobelpristagaren Nelly Sachs och kärnfysikern Lise Meitner. Många flyktingar fick dock inte arbete som motsvarade deras utbildningar. Bland ”1945 års räddade” fanns tämligen få från Tyskland.

References

Källor

Stockholms mosaiska (judiska) församlings arkiv, Riksarkivet Arninge:

Huvudarkivet: Föreståndarnas, församlingsstämmans samt fullmäktiges protokoll med bilagor, taxeringslängd 1 april 1839–1 april 1840 (vol. A 1 a:10).

Kyrkböcker: 1822–1855 (vol. AI:1), 1855–1916 (vol. AI:2).

Hos författaren:

Databas över judar (mosaiska trosbekännare) bosatta i Sverige 1880. Grunden till databasen är 1880 års folkräkning: Utdrag ur husförhörslängderna (SCB:s arkiv, avdelningen/byrån för befolkningsstatistik, Riksarkivet i Täby/Arninge). Uppgifterna har sedan kompletterats med uppgifter från flera andra källor.

Databas över ansökningar om svenskt medborgarskap 1860–1920. Upprättad efter statsrådsprotokoll, konseljakter med mera i Justitiedepartementets arkiv, Riksarkivet i Marieberg.

Genealogisk samling över judiska släkter.

Litteratur

Andersson, Lars M, Helmut Müssener, och Daniel Pedersen (red.). 2021. Heimat Sverige? Tysk-judisk emigration till Sverige 1774–1945 (Stockholm: Bokförlaget Faethon).

Bidrag till Sveriges officiella statistik. 1864. A) Befolkningsstatistik. Ny följd. II.2. (Stockholm: P.A. Norstedt & Söner).

Carlsson, Carl Henrik. 2018. ”Tidiga judar i Stockholm”, i Gravstenar berättar. Judiskt liv i Stockholm 1775–1875 (Stockholm: Stockholmia), 113–143.

Carlsson, Carl Henrik. 2021a. ”Jacob Ettlinger. En otypisk tysk jude i Sverige”, i Heimat Sverige? Tysk-judisk emigration till Sverige 1774–1945, red. Lars M Andersson, Helmut Müssener och Daniel Pedersen (Stockholm: Bokförlaget Faethon), 79–88.

Carlsson, Carl Henrik. 2021b. Judarnas historia i Sverige (Stockholm: Natur & Kultur).

Dencik, Lars. 2021. ”Exil: förtvivlan och krea­­tivi­tet”, i Heimat Sverige? Tysk-judisk emigra­tion till Sverige 1774–1945, red. Lars M Andersson, Helmut Müssener och Daniel Pedersen (Stockholm: Bokförlaget Faethon), 89–161.

Fritz, Sven. 1994. Louis Frænckel 1851–1911. Bank­man och finansman (Stockholm: Alm­quist & Wiksell).

Fritz, Sven. 1995. ”Carl von Heinemann. En under emancipationstiden invandrad jude”, Personhistorisk tidskrift 91(2): 85–104.

Glöckner, Olaf, och Helmut Müssener (red.). 2018. Deutschsprachige jüdische Emigration nach Schweden, 1774 bis 1945 (Berlin, Boston: Walter de Gruyter GmbH).

Hammarlund, Anders. 2013. En bön för moderni­teten: kultur och politik i Abraham Baers värld (Stockholm: Carlssons bokförlag).

Hansson, Svante. 2004. Flykt och överlevnad. Flyktingverksamhet i Mosaiska församlingen i Stockholm 1933–1950 (Stockholm: Hillel­­förlaget).

Husz, Orsi. 2000–2002. ”Sachs, Josef Ernst”, i Svenskt biografiskt lexikon, band 31 (Stock­holm), 209–212.

Isaac, Aron. 2008. Minnen. Ett judiskt även­tyr i svenskt 1700-tal, nyutgåva med tilläggs­annoteringar och efterskrift av Mattias Dahlén (Stockholm: Hillelförlaget).

Ivarsson, Martin, och Abraham Brody. 1956. Svensk-judiska pionjärer och stamfäder. En person-, släkt- och kulturhistorisk krönika med Norrköping som blickcentrum ([Stockholm]: [Seelig]).

Kvist Geverts, Karin. 2008. Ett främmande ele­ment i nationen. Svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna 1938–1944 (Uppsala universitet).

Lee, Everett S. 1969. ”A theory of migration”, i Migration. Sociological Studies 2, red. J. A. Jackson (Cambridge: University Press), 282–297.

Masur, Norbert. 1945. En jude talar med Himmler (Stockholm: Bonnier).

Müssener, Helmut. 1974. Exil in Schweden. Poli­tische und kulturelle Emigration nach 1933 (München, Stockholm: Hanser).

Müssener, Helmut, och Michael Scholz. 2021. ”Från hjälp till självhjälp. Emigranternas självhjälp och dess verksamhet från grun­dandet 1938 till avvecklingen på 1950-talet”, i Heimat Sverige? Tysk-judisk emigration till Sverige 1774–1945, red. Lars M Andersson, Helmut Müssener och Daniel Pedersen (Stockholm: Bokförlaget Faethon), 369–408.

Odén, Birgitta. 1971. ”Ekonomiska emigrations­modeller och historisk forskning. Ett diskussions­inlägg”, i Scandia 37(1): 1–70.

Olán, Eskil. 1924. Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige (Stockholm: Rex).

Petersen, William. 1968. ”Migration. Social aspects”, i International Encyclopedia of the Social Sciences, red. David L. Sills (New York: Macmillan & Free Press), 286–292.

Rohlén-Wohlgemuth, Hilde. 1987. ”Många bäckar små. Att vara flykting i Sverige under 30-talet”, i Nordisk Judaistik / Skandinavian Jewish Studies 8(1): 64–71.

Rosengren, Henrik. 2013. Från tysk höst till tysk vår. Fem musikpersonligheter i svensk exil i skuggan av nazismen och kalla kriget (Lund: Nordic Academic Press).

Rudberg, Pontus. 2015. The Swedish Jews and the Victims of Nazi Terror, 1933–1945 (Uppsala universitet).

Rudberg, Pontus. 2017. ”’Allt är harmoni’. Om tillvaron på Stigbo, ett hem för judiska flyktingbarn år 1939”, i Tillfälliga stock­holmare. Människor och möten under 600 år, red. Anna Götlind och Marko Lamberg (Stockholm: Stockholmia Förlag), 301–327.

Runblom, Harald. 1988. ”Migration”, i Det mångkulturella Sverige. En handbok om etniska grupper och minoriteter, red. Ingvar Svanberg och Harald Runblom (Stockholm: Gidlunds bokförlag).

Schoeps, Julius H. 2021. ”Ett liv under svåra för­hållanden. Hans-Joachim Schoeps i svensk exil”, i Heimat Sverige? Tysk-judisk emigration till Sverige 1774–1945, red. Lars M Andersson, Helmut Müssener och Daniel Pedersen (Stockholm: Bokförlaget Faethon), 163–177.

Söderberg, Tom. 1977–1979. ”Leja, Benjamin”, i Svenskt biografiskt lexikon, band 22 (Stock­holm), 509–511.

Thor, Malin. 2005. Hechaluz – en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933–1943 (Växjö University Press).

Tychsen, Olof Gerhard. 1769. Bützowschen Neben­stunden, band 6 (Bützow).

Valentin, Hugo. 1924a. Judarnas historia i Sverige (Stockholm: Albert Bonniers förlag).

Valentin, Hugo. 1924b. Urkunder till judarnas historia i Sverige (Stockholm: Albert Bonniers förlag).

Weberling, Anna. 2021. ”Isaak Feuerring. En sionistisk biografi mellan Tyskland, Sverige och Palestina”, i Heimat Sverige? Tysk-judisk emigration till Sverige 1774–1945, red. Lars M Andersson, Helmut Müssener och Daniel Pedersen (Stockholm: Bokförlaget Faethon), 211–228.