Combining Proto-Scandinavian loanword strata in South Saami with the Early Iron Age archaeological material of Jämtland and Dalarna, Sweden

  • Minerva Piha

Abstract

In this article, I will examine South Saami prehistory from the perspectives of archaeology and historical lexicology. I will present a theoretical model that can be applied to a multidisciplinary research that uses methodologies from both the sciences and test it using South Saami material. My linguistic data consists of North-West Germanic and Early Proto-Scandinavian loanwords in South Saami. These loanword strata can be dated to 1–550 CE. I will make an inventory of the semantic categories of the words in the loanword strata to see from which domains words were borrowed. I will also examine the prominent individual words that might have significance as intercultural markers. The archaeological material used in the research includes hunting ground graves, iron manufacturing sites and dwelling sites in Dalarna and Jämtland, Sweden. I will consider remain types, artefact finds and remain structures dated to 1–550 CE. Only those sites that have been excavated will be included in the data. I will correlate the lexical finds with the archaeological find groups in order to examine what the datasets together reveal about contacts between the South Saami and Scandinavian speakers. The combination of archaeological and lexical research gives new advantages and perspectives to the study of prehistory. The study brings new evidence for the prior hypothesis about South Saami speakers as domestic animal herders. The combination of the sciences also reveals that the earliest hunting ground graves should be considered to have belonged to a non-Saami speaking Paleo-European people.

 

References

Aikio, Ante 2004: An essay on substrate studies and the origin of Saami. – Irma Hyvärinen, Petri Kallio & Jarmo Korhonen (eds), Etymologie, Entlehnungen und Entlwicklungen. Festschrift für Jorma Koivulehto zum 70. Geburtstag. Helsinki: Mémoires de la Société Néophilologique de Helsinki LXIII. 5–34.

Aikio, Ante 2006: On Germanic–Saami Contacts and Saami Prehistory. JSFOu 91. 9–55.

Aikio, Ante 2009: The Saami loanwords in Finnish and Karelian. Oulu: University of Oulu.

Aikio, Ante 2012: An essay on Saami ethnolinguistic prehistory. – Riho Grünthal & Petri Kallio (eds), A Linguistic Map of a Prehistoric Northern Europe. MSFOu 266. 63–117.

Álgu. Kotimaisten kielten keskus. <http://kaino.kotus.fi/algu/index.php?t=haku&l=1> 9 May 2018.

Ambrosiani, Björn, Elisabeth Iregren & Pirjo Lahtiperä 1984: Gravfält i fångstmarken. Rapport 1984:6. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museet.

Anthony, David W 2007: The Horse, The Wheel, and Language. How Bronze-Age Riders from the Eurasian Steppes Shaped the Modern World. Princeton & Oxford: Princeton University Press.

Aronsson, Kjell-Åke 1991: Forest reindeer herding A.D. 1–1800. An archaeological and palaeoecological study in northern Sweden. Archaeology and Enviroment 10. Umeå: University of Umeå, Department of Archaeology.

Baudou, Evert 1987: Samer och germaner i det förhistoriska Norrland. En kritisk översikt över tio års forskning. Bebyggelsehistorisk tidsskrift 14. 9–23.

Bergsland, Knut 1964: Suomen soihtu lapin valossa. Virittäjä 68. 144–147.

Bergsland, Knut 1988: Eteläsaamen krievvie ’porolauma’. Virittäjä 92. 161–163.

Bergsland, Knut 1992: Language Contacts between Southern Sami and Scandinavian. – Ernst Håkon Jahr (ed.), Language Contact: Theoretical and Empirical Studies. Berlin: Monton de Gruyter. 5–15.

Bergsland, Knut & Lajla Mattson Magga 2007 [1993]: Åarjelsaemien–daaroen baakoegärja. Sydsamisk–norsk ordbok. Ikkaldas: Idut.

Bjorvand, Harald & Fredrik Otto Lindeman 2007. Våre arveord. Etymologisk ordbok. Revidert og utvidet utgave. Instituttet for sammenlignende kulturforskning, Serie B: Skrifter. Oslo: Novus forlag.

Campbell, Lyle 1998: Historical Linguistics. An Introduction. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Carpelan, Christian 1999: Käännekohtia Suomen esihistoriassa aikavälillä 5100…1000 eKr. – Paul Fogelberg (ed.), Pohjan poluilla. Suomalaisten juuret nykytutkimuksen mukaan. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 153. Helsinki: Societas Scientiarum Fennica. 249–280.

Carpelan, Christian 2004: Etnicitet, identitet, ursprung? Exemplet samerna. – Herva, Vesa-Pekka (ed.), People, material culture and environment in the north. Proceedings of the 22nd Nordic Archaeological Conference, University of Oulu, 18–23 August 2004. Studia humaniora Ouluensia 1. Oulu: Faculty of Humanities, University of Oulu. 75–82.

Carpelan, Christian & Asko Parpola 2001: Emergence, contacts and dispersal of Proto-Indo-European, Proto-Uralic and Proto-Aryan in archaeological perspective. – Christian Carpelan, Asko Parpola & Petteri Koskikallio (eds). Early Contacts between Uralic and Indo-European: Linguistic and Archaeological Considerations. Papers presented at an international symposium held at the Tvärminne Research Station of the University of Helsinki 8–10 January, 1999. MSFOu 242. 55–150.

Collinder, Björn 1932: Wortgeschichtliches aus dem bereich der germanicsh-finnischen und germanisch-Lappischen Lehnbeziehungen. Acta Philologica Scandinavica 7. Copenhagen: Danske sprog- og litteraturselskab. 193–225.

Collinder, Björn 1964: Ordbok til Sveriges lapska ortnamn. Uppsala: Sveriges ortnamn. Kungl. ortnamnskommissionen.

Dalin, Stefan 1995: Till vem hör insjögraven? En rumslig analys av insjögravarna i Jämtland/Härjedalen. CD-uppsats i arkeologi. Umeå universitet.

De Caprona, Yann 2013: Norsk etymologisk ordbok. Tematisk ordnet. Oslo: Kagge.

Durkin, Philip 2009. The Oxford Guide to Etymology. Oxford: Oxford University Press.

Fossum, Birgitta 2006: Förfädernas land. En arkeologisk studie av rituella lämningar i Sápmi 300 f.Kr–1600 e.Kr. Studia archaeologica universitatis Umensis 22. Umeå: Umeå universitet.

Gejvall, N.-G. 1966: Osteologisk analys av brandgravsben från Ore-Oresjön-Vindförberg, Rättvik-Hästudden samt Transtrand-N. och S. Bredsundsnäset och Hästnäset. Bilaga 1. – Inga Serning: Dalarnas Järnålder. Stockholm: Kungliga vitterhets historie och antikvitetsakademien. 253–254.

Gjerde, Hege 2016: Sørsamisk eller førsamisk? Arkeologi og sørsamisk forhistorie i Sør-Norge – en kildekritisk analyse. Oslo: Universitetet i Oslo.

Gustafsson, Erika 1995: Vindförbergs udde. Kring insjögravsproblematiken. Magister­uppsats i arkeologi. Stockholms universitet.

Häkkinen, Jaakko 2007: Kantauralin ajoitus ja paikannus: perustelut puntarissa. JSFOu 92. 9–56.

Häkkinen, Jaakko 2010a: Jatkuvuusperustelut ja saamelaisen kielen leviäminen. – Muinaistutkija 1/2010. 19–36.

Häkkinen, Jaakko 2010b: Jatkuvuusperustelut ja saamelaisen kielen leviäminen (osa 2). – Muinaistutkija 2/2010. 51–64.

Häkkinen, Kaisa 1997: Mistä sanat tulevat. Suomalaista etymologiaa. Tietolipas 117. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Häkkinen, Kaisa 1999: Esisuomalainen pyyntikultuuri ja maanviljely sanastohistorian kannalta. – Paul Fogelberg (ed.), Pohjan poluilla. Suomalaisten juuret nykytutkimuksen mukaan. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 153. Helsinki: Societas Scientiarum Fennica. 158–173.

Häkkinen, Kaisa 2001: Prehistoric Finno-Ugric culture in the light of historical lexicology. – Christian Carpelan, Asko Parpola & Petteri Koskikallio (eds), Early Contacts between Uralic and Indo-European: Linguistic and Archaeological Considerations. Papers presented at an international symposium held at the Tvärminne Research Station of the University of Helsinki 8–10 January, 1999. MSFOu 242. 169–186.

Hansen, Lars Ivar & Bjørnar Olsen 2006: Samernas historia fram till 1750. Stockholm: Liber.

Halinen, Petri 1996. Pyyntikuoppien ajoittamisesta. – Helena Ranta (ed.), Kentältä poimittua 3. Museoviraston arkeologian osaston julkaisuja N:o 3. Helsinki: Museovirasto. 59–63.

Hasselbrink, Gustav 1981: Südlappisches Wörterbuch. Schriften des Instituts für Dialektforschung und Volkskunde in Uppsala. Ser C:4. Uppsala: AB Lundequistska Bokhandeln.

Heikkilä, Mikko 2011: Huomioita kantasaamen ajoittamisesta ja paikantamisesta sekä germaanisia etymologioita saamelais-suomalaisille sanoille. – Virittäjä 1/2011. 68–82.

Heikkilä, Mikko 2014: Bidrag till Fennoskandinaviens språkiga förhistoria i tid och rum. Helsinki: Helsingfors universitet.

Hemmendorff, Ove 1984: Sammanfattande beskrivning av gravarna vid Grundsjö­arna. Jämtlands läns museum 56. Östersund: Jämtlands läns museum.

Hemmendorff, Ove 1989a: Inledning. – Ove Hemmendorff (ed.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd 1. Stenålder – tidig järnålder. Fornvårdaren 23. Östersund: Jämtlands läns museum. 7–27.

Hill, J. N. & R. K. Evans 1972: A model for classification and typology. – David L. Clarke (ed.), Models in Archaeology. London: Methuen & Co Ltd. 231–273.

Hodder, Ian 1982. Symbols in action. Ethnoarchaeological studies of material culture. Cambridge: Cambridge University Press.

Hodder, Ian & Scott Hutson 2003: Reading the past. Current approaches to interpretation in archaeology. 3. edition. New York: Cambridge University Press.

Holm, Jenny & Kajsa Willemark 1988: Rapport över arkeologisk undersökningar av skadade anläggningar på fornl nr 77, ett gravfält, Ljungdalen 1:4, S torsjö sn, Härjedalen. Östersund: Jämtlands läns museum.

Hvarfner, Harald & Lars Åke Kvarning 1958: Rapport över kulturhistoriska undersökningar vid sjön Lossen I Ljusnans källområden, Tännas socken, Härjedalen 1956–1958. Del II Gravfältet på Smalnäset. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Hyenstrand, Åke 1972: Production of Iron in Outlying Districts and the Problem of Järnbäraland. A cartographic study. Early Medieval Studies 4. Antikvariskt arkiv 46. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Hyenstrand, Åke 1974: Järn och bebyggelse. Dalarnas hembygdsbok 1974. Falun: Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund, Dalarnas museum.

Hyenstrand, Åke 1987: Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. Malung: Fehrms bokhandeln.

Jensen, Ronnie 1989: Hällbilder och fångstboplatser. – Ove Hemmendorff (ed.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd 1. Stenålder – tidig järnålder. Fornvårdaren 23. Östersund: Jämtlands läns museum. 57–82.

Johansson, Hanna 2016: Gravar i Fångstmarken. En osteologisk analys av 10 gravar från Vindförbergs udde i norra Dalarna. Kandidatuppsats. Institutionen fr arkeologi och antikens kultur, Uppsala universitet.

JSFOu = Journal de la Societe Finno-Ougrienne. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.

Kallio, Petri 2006: Suomen kantakielen absoluuttista kronologiaa. Virittäjä 1/2006. 2–25.

Koivulehto, Jorma 1971: Germanisch-finnische Lehnbeziehungen I. Neuphilologische Mitteilungen 72. 577–607.

Koivulehto, Jorma 1976: Vanhimmista germaanisista lainakosketuksista ja niiden ikäämisestä. Virittäjä 80. 33–47, 247–290.

Koivulehto, Jorma 1979: Lainoja ja lainakerrostumia. Virittäjä 83. 267–296. [VV 32–66.]

Koivulehto, Jorma 1981: Die Datierung der ältesten germanischen Lehnwörter im Finnischen. – Osmo Ikola (ed.), Congressus Quintus Internationalis Fenno-Ugristarum Turku 20. –27. VII. 1980. 7: Dissertationes sectionum: Lexicologia et onomastica, alia linguistica et litteraria. Turku. 73–78.

Koivulehto, Jorma 1984: Itämerensuomalais-germaaniset kosketukset. – Sven-Erik Åström (ed.), Suomen väestön esihistorialliset juuret. Tvärminnen symposiumi 17–19.1.1980. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 131. Helsinki: Societas Scientiarum Fennica. 191–204. [VV 113–127.]

Koivulehto, Jorma 1987: Zu den frühen Kontakten zwischen Indogermanisch und Finnisch-Ugrisch. – Ewald Lang & Gert Sauer (eds), Parallelismus und Etymologie, Studien zu Ehren von Wolfgang Steinitz anläßlich seines 80. Geburtstags am 28. Februar 1985. Linguistische Studien Reihe A 161/II. Berlin: Akademie der Wissenschaften der DDR, Zentralinstitut für Sprachwissenschaft. 195–218.

Koivulehto, Jorma 1988: Lapin ja itämerensuomen suhteesta ieur. -Tr-yhtymän korvautuminen lainoissa. Virittäjä 92. 26–51.

Koivulehto, Jorma 1989: Etymologioinnin periaatteita: suomen keto, saamen giedde. Sananjalka 31. 39–52. [VV 154–167.]

Koivulehto, Jorma 1990: Sananselityksiä: Karjanhoitoa. Kieliposti 4/1990. 36–37.

Koivulehto, Jorma 1991: Uralische Evidenz für die Laryngaltheorie. Sitzungsberichte der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Philosophisch-historische Klasse 566 / Veröffentlichungen der Kommission für Linguistik unde Kommunikationsforschung 24. Wien: Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften.

Koivulehto, Jorma 1992a: Germanisch-lappische Lehnbeziehungen. – Lásló Honti, Sirkka-Liisa Hahmo, Tette Hofstra, Jastrzębska & Osmo Nikkilä (eds), Finnisch-ugrische Sprachen zwischen dem germanischen und dem slavischen Sprachraum. Vorträge des Symposiums aus Anlaß des 25-jährigen Bestehens der Finnougristik an der Rijksuniversiteit Groningen 13.–15. November 1991. Amsterdam: Rodopi. 85–95.

Koivulehto, Jorma 1992b: Direkte Kontakte des Lappischen mit dem Baltischen. – Deréky von Pál, Timothy Riese, Marianne Bakró-Nagy & Péter Hajdú (eds), Festschrift für Károly Rédei zum 60. Geburtstag. Studia Uralica 6. Wien: Harrassowitz. 299–304. [VV 173–178.]

Koivulehto, Jorma 1993a: Zur Etymologie von fi. susi, tosi – und kesi: eine Entgegnung. Linguistica Uralica 29. 21–37.

Koivulehto, Jorma 1993b: Alte Lehnwörter meteorologischen Inhalts: lappisch âr’ve ‘Regen’. Nyelvtudományi Közlemények 91 (1990). 127–131. [VV 168–172.]

Koivulehto, Jorma 1995: Ala-Satakunnan Kainu ja pohjoisen Kainuu. – Kielen ja kulttuurin Satakunta. Juhlakirja Aimo Hakasen 60-vuotispäiväksi 1.11.1995. Publications of the Department of Finnish and General Linguistics of the University of Turku 51. Turku: Department of Finnish and General Linguistics of the University of Turku. 71–104.

Koivulehto, Jorma 1997a: Were the Baltic Finns “clubmen”? On the etymology of some ancient ethnonyms. – Ritva Liisa Pitkänen & Kaija Mallat (eds), You name it. Perspectives on onomastic research. Studia Fennica Linguistica 7. Helsinki: Suoma­laisen Kirjallisuuden Seura. 151–169.

Koivulehto, Jorma 1997b: Die alten Sprach- und Kulturbeziehungen zwischen Germanen und Finnen. – Bendel von Burghardt, Clemens-Peter Haase & Olli Salminen (eds), Deutsche Sprache und Kultur – Brücke und Scharnier im Nordosten Europas? Vorträge auf der Nordichen Konferenz 6.–9. September 1995 in Tampere/Finnland. Deutsche Studien Tampere 2. Tampere: Universität Tampere. 77–94.

Koivulehto, Jorma 1999a: Verba mutuata. Quae vestigia antiquissimi cum Germanis aliisque Indo-Europaeis contactus in linguis Fennicis reliquerint. MSFOu 237. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.

Koivulehto, Jorma 1999b: Das Verhältnis des Ostseefinnischen und des Lappischen im Lichte der alten Lehnwörter: Die Substitution des fremden Wortausgangs *-CVz im Lappischen. – Pekka Lehtimäki (ed.), Sprachen in Finnland und Estland. Wiesbaden: Harrassowitz Verlag. 7–22.

Koivulehto, Jorma 1999c: Varhaiset indoeurooppalaiskontaktit: aika ja paikka lainasanojen valossa. – Paul Fogelberg (ed.), Pohjan poluilla. Suomalaisten juuret nykytutkimuksen mukaan. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 153. Helsinki: Societas Scientiarum Fennica. 207–236.

Koivulehto, Jorma 2001: Zum frühen iranischen und indoiranischen lexikalischen Einfluss auf das Finnisch-Ugrische. – Klaus Karttunen & Petteri Koskikallio (eds), Vidyārnavavandanam. Essays in Honour of Asko Parpola. Studia Orientalia 94. Helsinki: the Finnish Oriental Society. 359–378. [VV 257–276.]

Koivulehto, Jorma 2002: Contact with non-Germanic languages II: relations to the east. – Oskar Bandle, Kurt Braunmüller, Ernst Håkan Jahr, Allan Kraker, Hans-Peter Naumann & Ulf Teleman (eds), The Nordic languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. Vol. 1. S. 583–594. Berlin – New York: De Gruyter Mouton. 583–594.

Koivulehto, Jorma 2003: Frühe Kontakte zwischen Uralisch und Indogermanisch im nordwestindogermanischen Raum. – Alfred Bammesberger & Theo Venneman (eds), Languages in Prehistoric Europe. Heidelberg: Universitatsverlag Winter. 279–317.

Koivulehto, Jorma 2006: Finnische Namen germanischer Herkunft für Weiden­arten. – Ulrich Breuer & Irma Hyvärinen (eds), Wörter – Verbindungen. Festschrift für Jarmo Korhonen zum 60. Geburtstag. Frankfurt: Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften. 423–430.

Koivulehto, Jorma 2008: Zwei alte skandinavische Lehnwörter im Saamischen. – K. Dekker, A. A. MacDonald & H. Niebaum (eds), Northern voices: essays on Old Germanic and related topics, offered to professor Tette Hofstra. Mediaevalia Groningana. New series; vol. 11. Leuven: Peeters. 321–326. [VV 390–395.]

Koivulehto, Jorma 2009: Etymologisesti hämäriä –(is)tA-johdosverbejä, lainoja ja omapohjaisia. JSFOu 92. 79–102. [VV 409–432.]

Koivulehto, Jorma 2016: Verba Vagantur. Jorma Koivulehto in memoriam. – Sampsa Holopainen, Petri Kallio & Janne Saarikivi (eds). MSFOu 274.

Korhonen, Mikko 1981: Johdatus lapin kielen historiaan. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 370. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Lagercrantz, Eliel 1926: Wörterbuch des südlappischen nach der mundart von Wefsen. Skrifter Instituttet for sammenlignende Kulturforskning. Serie B 4. Oslo: H. Aschehoug.

Lagercrantz, Eliel 1939: Lappischer Wortscgatz I & II. Lexica Societatis Fenno-Ugricae 6. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.

LÄGLOS = Lexikon der älteren germanischen Lehnwörter in den ostseefinnischen Sprachen 1–3 (1991, 1996, 2012). A.D. Kylstra (ed). Amsterdam/Atlanta: Rodopi.

Larje, Rita 1989: Analys av benmaterial från skogsgrav Raä 10:1, Nyhem sn, 1989-02-09. Östersund: Jämtlands läns museum.

Larsson, Gunilla 2007: Ship and Society. Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden. Uppsala: Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University.

Lehtiranta, Juhani 1989: Yhteissaamelainen sanasto. MSFOu 200.

Lipping, Magdalena 1981: Vindförberg. Fynd och fyndmiljö i bioarkeologisk belysning. Dalarnas museums serie av rapporter 10. Falun: Dalarnas museum.

Magnusson, Gert 1986: Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län. Jernkontorets Bergs­historiska Skriftserie N:r 22. Stockholm: Jernkontoret.

Mallory, J.P. 1989: In Search of the Indo-Europeans. Language, Archaeology and Myth. London: Thames and Hudson.

Melander, Jan 1989: Fångstgropar i Jämtland. – Ove Hemmendorff (ed.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd 1. Stenålder – tidig järnålder. Fornvårdaren 23. Östersund: Jämtlands läns museum. 115–127.

MSFOu = Mémoires de la Société Finno-Ougrienne. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.

Myrstad, Ragnhild 1997: Bjørnegraver i Nord-Norge. Spor etter den samiske bjørnekulten. Stensilserie B nr. 46. Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Nielsen, Niels Åge 1976: Dansk etymologisk ordbok. Ordenes historie. 3. reviderede udgave med et tillæg. Copenhagen: Gyldendal.

Nilsen, Gørill 2016: Marine Mammal Train Oil Production Methods: Experimental Reconstructions of Norwegian Iron Age Slab-Lined Pits. Journal of Maritime Archaeology 11(2). 197–217.

Nordic Languages = Nordic Languages. An international handbook of the history of the Nordic Languages. Volume I. Oskar Bandle (ed.). Berlin 2002.

Olofsson, Camilla 2010: Making New Antlers: Depositions of Animal Skulls and Antlers as a Message of Regeneration in South Sámi Grave Contexts. Norwegian Archaeological Review 43 (2). 97–114.

Olsen, Bjørnar 2003: Material Culture after Text: Re-Membering Things. Norwegian Archaeological Review 36 (2). 87–104.

Olsen, Bjørnar 2010: In Defence of Things. Archaeology and the Ontology of Objects. Lanham: AltaMira Press.

Oskarsson, Björn 1998: Rapport över arkeologisk undersökningar av RAÄ 154, stenåldersboplats samt järnåldersgrav vid Storsjön, Stosjö 17:5, Storsjö sn, Bergs kommun, Jämtlands län. Östersund: Jämtlands läns museum 481.

Parpola, Asko 1999: Varhaisten indoeurooppalaiskontaktien ajoitus ja paikannus kielellisen ja arkeologisen aineiston perusteella. – Paul Fogelberg (ed.), Pohjan poluilla. Suomalaisten juuret nykytutkimuksen mukaan. Bidrag till Kännedom av Finlands natur och folk 153. Helsinki: Societas Scientiarum Fennica. 180–206.

Parpola, Asko 2017: Finnish vatsa ~ Sanskrit vatsá and the formation of Indo-Iranian and Uralic languages. JSFOu 96. 245–286.

Pentikäinen, Juha 1995: Saamelaiset – pohjoisen kansan mytologia. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 596. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Piha, Minerva 2016: Kontaktien ja kulttuuri-ilmiöiden näkyminen saamen germaanisissa lainasanoissa – vertailukohtana arkeologinen aineisto. Master’s thesis. University of Turku.

Piha, Minerva & Jaakko Häkkinen forthcoming.

Qvigstad, J. K. 1893: Nordische Lehnwörter in Lappischen. Christiania Videnskabs-Selskabs forhandlinger. Christiania: Christiania Videnskabs-Selskab.

Ramqvist, Per H. 2005a: Regional variation och samhälle i Norden under den äldre järnåldern. – Per H. Ramqvist. Några aktuella problemställningar inom nordlig arkelogi. Ett urval av artiklar an Per H. Ramqvist. Umeå: Umeå universitet. 25–48.

Ramqvist, Per H. 2005b: Förhistoria I Medelpad. Samhälleliga förandringar ca 7000 f Kr–1100 e Kr – Per H. Ramqvist. Mittnorden under det första årtusendet e Kr. Ett urval av artiklar av Per H. Ramqvist. Umeå: Umeå universitet. 1–38.

Ramqvist, Per H. 2007: Fem Norrland. Om norrländska regioner och deras interaction. Arkeologi i norr 10. 153–180.

Renfrew, Colin 1987: Archaeology and language. The Puzzle of Indo-European Origins. New York: Cambridge University Press.

Saarikivi, Janne 2004: Is there Palaeo-European substratum interference in the western branches of Uralic? JSFOu 90. 187–214.

Saarikivi, Janne 2011: Saamelaiskielet – nykypäivää ja historiaa. – Irja Seurujärvi-Kari, Petri Halinen & Risto Pulkkinen (eds), Saamentutkimus tänään. Tietolipas 234. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. 77–119.

Saarikivi, Janne & Riho Grünthal 2005: Itämerensuomalaisten kielten uralilainen tausta. – J. Vaattovaara, T. Suutari, H. Lappalainen, & R. Grünthal (eds). Muuttuva muoto: kirjoituksia Tapani Lehtisen 60-vuotispäivän kunniaksi. Kieli 16. Helsinki: Helsingin yliopiston suomen kielen laitos. 111–146.

Saarikivi, Janne & Mika Lavento 2012: Linguistics and Archaeology. A Critical View of an Interdisciplinary Approach with Reference to the Prehistory of Northern Scandinavia. – Charlotte Damm & Janne Saarikivi (eds), Networks, Interaction and Emerging Identities in Fennoscandia and Beyond. Papers from the conference held in Tromsø, Norway, October 13–16, 2009. MSFOu 265. 177–216.

Salvagno, Lenny & Umberto Albarella 2017: A morphometric system to distinguish sheep and goat postcranial bones. – PLoS ONE 12(6). <https://doi.org/10.1371/journal.pone.0178543> 2 August 2017

Sammallahti, Pekka 1998: The Saami Languages. An Introduction. Kárášjohka: Davvi Girji.

Sammallahti, Pekka 1999: Saamen kielen ja saamelaisten alkuperästä. – Paul Fogelberg (ed.), Pohjan poluilla. Suomalaisten juuret nykytutkimuksen mukaan. Bidrag till Kännedom av Finlands natur och folk 153. Helsinki: Societas Scientiarum Fennica. 70–90.

Sammallahti, Pekka 2001: The Indo-European loanwords in Saami. – Christian Carpelan, Asko Parpola & Petteri Koskikallio (eds), Early Contacts between Uralic and Indo-European: Linguistic and Archaeological Considerations. Papers presented at an international symposium held at the Tvärminne Research Station of the University of Helsinki 8–10 January, 1999. MSFOu 242. 397–416.

Sammallahti, Pekka 2012: Bottlenecks and Contacts in the Linguistic Prehistory of the Saami. – Charlotte Damm & Janne Saarikivi (eds), Networks, Interaction and Emerging Identities in Fennoscandia and Beyond. MSFOu 265. 93–104.

Schalin, Johan 2016: Östskandinavisk utveckling av den urnordiska ai-diftongen och palatalt r i ljuset av finska ljudsubstitutioner. - Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen & Asbjørg Westum (eds), Studier i svensk språkhistoria 13. Historia och språkhistoria. Nordsvenska 25. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 76. Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet. 241–262.

Schalin, Johan 2017: Scandinavian Front Umlaut Revisited and Revised. Arkiv för nordisk filologi 132. 5–73.

Serning, Inga 1962: Järnåldersgravarna vid Horrmundsjön i Transtrands socken. – Björn Hallerdt (ed.), Från Dalarnas forntid och medeltid. Dalarnas Hembygdsbok 1962. Falun: Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund. 31–86.

Serning, Inga 1966a: Dalarnas järnålder. Stockholm: Kungliga vitterhets historie och antikvitetsakademien.

Serning, Inga 1966b: 5916/66. Antikvarisk-topografiska arkivet, grävrapport.

Serning, Inga 1966c: 2437/66. Antikvarisk-topografiska arkivet, grävrapport.

Serning, Inga 1967: 7161/67. Antikvarisk-topografiska arkivet, grävrapport.

Simonsen, Povl 1973: Jægar og nomader i Finnmark. Bonde – Veidemann. Bofast – ikke bofast. Nordisk Forhistorie. Foredrag og diskusjoner fra XIII Nordiske Arkeologmøte i Tromsø 1970. Tromsø Museums Skrifter XIV. Tromsø: Tromsø Museum.

Sköld, Tryggve 1954: Om uttalet av runan ʀ och några nordiska låneord i lapskan. – Dag Strömbäck (ed.), Scandinavia et Fenno-Ugrica. Studier tillängnade Björn Collinder den 22 juli 1954. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 33–48.

Sköld, Tryggve 1960: Einige germanische Lehnwörter im Lappischen und Finnischen. Uppsala Universitets Årsskrift 1960:2. Uppsala: Uppsala universitet.

Sköld, Tryggve 1961: Die Kriterien der urnordischen Lehnwörter im Lappischen. I Einleitende kapitel anlautender konsonantismus vokalismus der ersten silbe. Skrifter utgivna av institutionen för nordiska spark vid Uppsala Universitet 8. Uppsala: Upp­sala universitet.

Sköld, Tryggve 1980: The earliest contacts between Lapps and Scandinavians. Fenno-Ugrica Suecana 2. Uppsala: Fenno-ugriska institutionen, Uppsala universitet. 105–116.

Sköld, Tryggve 1986: Ein nordisches Lehnwort im lappischen. – Károly Gerstner, Sirkka-Liisa Hahmo, Tette Hofstra, Jastrzębska & Osmo Nikkilä (eds), Lyökämme käsi kätehen. Beträge zur Sprachkontaktforschung im Bereich des Finnougrischen und des Germanischen A.D. Kylstra zum 65. Geburtstag. Amsterdam: Rodopi. 131–150.

SSA 1–3 = Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja 1–3 1992, 1995, 2000. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Kotimaisten kielten tutkimuskeskus.

Stedingk, Henrik von & Baudou, Evert 2006: Capitalism in Central Norrland, Sweden during the Iron Age. Current Swedish Archaeology 14. 177–198.

Storli, Inger 1986: A review of archaeological research on Sami prehistory. Acta Borealia 3 (1). 43–63.

Storli, Inger 1993: Sami Viking Age Pastoralism – or “The Fur Trade Paradigm’ Reconsidered. Norwegian Archaeological Review 26 (1). 1–20.

Sundström, Jan 1984: Rapport över fornlämning nr 9, Ljungå 1:1, Hällesjö socken, Bräcke kommun, Jämtland. Delundersökning och återställning av stensättning. Jämtlands läns museum 189. Östersund: Jämtland läns museum.

Sundström, Jan 1989a: Järnåldersgravar i fångstlandet. – Ove Hemmendorff (ed.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd 1. Stenålder – tidig järnålder. Fornvårdaren 23. Östersund: Jämtlands läns museum. 155–171.

Sundström, Jan 1989b: Rapport över arkeologisk undersökning och återställning av en stensättning, Raä 10:1, Klevsand, Gindalen 2:11, Nyhem sn, Bräcke kn, Jämtland. Jämtlands läns museum 194. Östersund: Jämtland läns museum.

Sundström, Jan 1989c: Juvuln – 3000 år i fjällnära fångstland. – Ove Hemmendorff (ed.), Arkeologi i fjäll, skog och bygd 1. Stenålder – tidig järnålder. Fornvårdaren 23. Östersund: Jämtlands läns museum. 83–102.

Sundström, Jan 1994: Järnålder i Jämtlands och Härjedalens fångstland. – Järnåldern i Mittnorden. Ett symposium kring nya arkeologiska och ekologiska forskningsrön. Studier i Österbottens förhistoria nr 3. Vasa: Scriptum. 101–116.

Sundström, Jan 1997: Järnålder i fångstlandet. – Inger Zachrisson et al. (eds). Möten i gränsland. Samer og germaner i Mellanskandinavien. Stockholm: Statens historiska museum. 21–27.

Sundström, Jan & Feldt 1989: Rapport över undersökning och återställning av skadad stensättning, fornl. nr. 10, Nyhem sn, Jämtland. Östersund: Jämtlands läns museum.

Sørensen, Marie Louise Stig 2015: ‘Paradigm lost’ – on the State of Typology within Archaeological Theory. – Kristian Kristiansen, Ladislav Šmedja & Jan Turek (eds), Paradigm found. Archaeological Theory. Present, Past, Future. Essays in Honour of Evžen Neustupný. Oxford – Havertown: Oxbow Books. 84–94.

VV = Sampsa Holopainen, Petri Kallio & Janne Saarikivi (eds) 2016: Verba Vagantur. Jorma Koivulehto in memoriam. MSFOu 274.

Wehlin, Joakim 2016: Fångstmarkens folk. – Arkeologi i Dalarna. Dalarna 2016. Dalarnas hembygdsbok 86. Falun: Dalarnas museum. 218–249.

Welinder, Stig 2008. Jämtarna och samerna kom först. Östersund: Jamtli.

Zachrisson, Inger 1992: Can grave customs be taken over by one ethnic group from another? – Mihál Hoppal & Juha Pentikäinen (eds), Northern religion and shamanism. Ethnologica Uralica 3. Helsinki – Budapest: Akadémiai kiadó – Finnish Literature Society. 108–114.

Zachrisson, Inger et al. (eds) 1997: Möten i Gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Stockholm: Statens historiska museum.

Zachrisson, Inger 2009: Antlers on graves and sacrificial sites in South Saami society A.D. 1–1850: How to look upon South Saami culture and identity. – Máttut – Máddagat. The Roots of Saami ethnicities, Societies and Spaces/Places. Publications of Giellagas Institute 12. Oulu: Oulun yliopisto, Giellagas-instituutti. 134–149.

Zachrisson, Inger 2011: The Wider Context of Krankmårtenhögen. Comments on Camilla Olofsson: Making New Antlers: Depositions of Animal Skulls and Antlers as a Message of Regeneration in South Sámi Grave Contexts. Norwegian Archaeological Review 44 (2). 198–201.

Zachrisson, Inger 2014: Okänd och misskänd - skinnskrapan R. 416. Ombytta köns­roller i Mellanskandinaviens yngre järnålder. Arkeologi i Norr 14.

Published
2018-12-31
How to Cite
Piha, M. (2018). Combining Proto-Scandinavian loanword strata in South Saami with the Early Iron Age archaeological material of Jämtland and Dalarna, Sweden. Finnisch-Ugrische Forschungen, 2018(64), 118–233. https://doi.org/10.33339/fuf.66694