Historiska perspektiv på judiska kvinnors berättelser om erfarenhete av antisemitism i Sverige under 1900-talet och 2000-talet

Författare

• Malin Thor Tureby Malmö universitet https://orcid.org/0000-0001-8232-8664
• Emma Hall https://orcid.org/0009-0003-9472-3620

DOI: https://doi.org/10.30752/nj.146686

Nyckelord:

antisemitism, women, Sweden

Abstract

Denna artikel anlägger ett historiskt perspektiv på judiska kvinnors erfarenheter av antisemitism i Sverige under 1900- och 2000-talen. Det empiriska materialet i artikeln utgörs av intervjuer med ett trettiotal kvinnor födda under 1950-, 1970- eller 1990-talet och som identifierar sig själva som judinnor. Med utgångspunkt i intersektionalitetens dialogiska epistemologi och shared authority som betonar vikten av att ge utrymme både för vad de intervjuade berättar om sina erfarenheter, och hur de tolkar sina erfarenheter har vi lyssnat efter vad och hur kvinnorna berättar om sina erfarenheter av antisemitism.

En generell slutsats i artikeln är att rädslan för antisemitism är närvarande i de flesta av kvinnornas liv. En kontinuitet över tid är att skolan utgör en plats där judiska kvinnor upplevt att de är annorlunda. Kvinnor födda under 1990-talet tolkar dock dessa erfarenheter i större utsträckning som antisemitism. Ytterligare en slutsats är att för att förstå kvinnornas erfarenheter av antisemitism bör dessa förstås även i relation till andras erfarenheter både i nutid och i dåtid, eftersom dessa bildar lager på lager av erfarenheter som aktualiseras vid dagsaktuella händelser såsom den 7 oktober, som vi förstår som en mental och temporal brytpunkt. Efter den 7 oktober har känslan av otrygghet ökat och en del kvinnor beskriver rädslan som konstant eller existentiell.