Att veta vad som är bra eller illa för en – Georg Henrik von Wright om värderationalitet
Nyckelord:
Georg Henrik von Wright, värderationalitet, människans godaAbstract
I Georg Henrik von Wrights bok Vetenskapen och förnuftet (1986) beskrivs den tekniska rationalitetens dominans som en ödesfråga för den västerländska kulturen. Hoppet står i stället till ett annat sätt att tänka, som von Wright benämner värderationalitet. Mot bakgrunden av detta framstår analysen av vad värderationalitet egentligen är och hur människan skall lära sig – eller återfå – förmågan att tänka i sådana termer som överraskande knapp i boken. 24 år tidigare behandlade von Wright däremot utförligt den snarlika frågan om våra målsättningars förnuftighet eller oförnuftighet i sen serie artiklar om människans förhållande till naturen, som senare kom att ingå in essäsamlingen Humanismen som livshållning (1978). Men handlar det fortfarande om samma teori i Vetenskapen och förnuftet?
I min artikel försöker jag påvisa att det finns flera viktiga skillnader mellan hur von Wright tänkte om människans goda 1962 och 1986. Från en uppfattning som är starkt förankrad i individens subjektiva preferensen rör sig von Wright mot en närmast objektiv standard för när människan ”har det bra”. Samtidigt blir tanken om att den tekniska rationaliteten och värderationaliteten faktiskt representerar olika former av förnuft också tydligare.
