Der Kuckuck in den Glaubensvorstellungen der Saamen
DOI:
https://doi.org/10.33339/fuf.115495Schlagworte:
Sámi folklore, folk believe, birds of omen, cuckooAbstract
The desire to be able to look into the future and thus be prepared for what it holds, can be achieved, according to folk beliefs, by observing animals, including birds. The Saami materials scrutinized for this work mention approximately sixty different bird species which have some kind of function as an omen. The most important among them is the cuckoo, both as far as the number of mentions is concerned as well as its diffusion throughout the Saami area, which, however, does not appear to extend to the easternmost traditional areas. This observation also applies to the other bird species. As birds also hold this function in Scandinavian and Finnish tradition, the postulate that we are dealing with a shared tradition seems justified. A systematic comparison of the distinct traditions is not the aim of this paper. Nevertheless, the comparisons made reveal common features among which, however, aspects specific to the Saami area can be discerned.
The cuckoo has traditionally been one of the most feared birds. Its relationship with humans was mostly unidirectional: the cuckoo is in command while man is exposed to the magical powers of the bird. Folklore holds information on how to undo this harmful influence; in addition to warnings, there are concrete recommendations on how to counter it. There are also tales of humans simply being exposed to such influence. The harm done usually affected daily chores, but especially in the northern Saami region it could impact on a personʼs very life. Nonetheless, there are also examples of a positive relationship between bird and man such as the cuckoo’s tree. In this specific tradition, the cuckoo is again in charge, but there is genuine interaction between man and the animal.
Literaturhinweise
Ungedruckte Quellen
NFS = Norsk Folkeminnesamling, Institutt for kulturstudier og orientaliske språk, Universität Oslo. Manuskripte von J. Qvigstad [Q].
SKS KRA = Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Kansanrunousarkisto, jetzt Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkisto, perinteen ja nykykulttuurin kokoelma. Helsinki.
TKU = Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen arkistot, TKU-kokoelma, Talvadas. Turun yliopisto.
ULMA = Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, heute in Institutet för språk och folkminnen: Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.
Literatur
Bäckman, Louise & Kjellström, Rolf (Hrsg.). 1979. Kristoffer Sjulssons minnen om Vapstenlapparna i början af 1800-talet, upptecknade af O. P. Pettersson (Acta Lapponica 20). Stockholm.
Barruk, Henrik. 2018. Báhkuogirjjie: Ubmejesámien–dáruon, dáruon–ubmejesámien = Ordbok: Umesamisk-svensk, svensk-umesamisk. [Gagnef:] Kanaanstiftelsen i Sverige.
Bartens, Hans-Hermann. 2020. Die Erzähltraditionen der Pite- und Umesaamen. (Studia Uralica Upsaliensia 41.) Uppsala: Uppsala Universitet. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434078
Bartens, Hans-Hermann. Im Druck. Vögel als Vorboten des Todes in der saamischen Tradition. Folia Uralica Debreceniensia 29.
Bergsland, Knut. 1943. Røros-samiske tekster (Nordnorske samlinger utgitt av Etnografisk museum II. Bidrag til finnernes bygdehistorie og etnografie, 3. hefte). Oslo: Brøgger.
Bergsland, Knut. 1987. Gåebrehki soptsesh (Røros-samiske tekster). Oslo: Universitetsforlaget.
Bergsland, Knut & Magga, Lajla Mattsson. 2007. Åarjelsaemien–daaroen baakoegærja = Sydsamisk–norsk ordbok. 2. Aufl. [Indre Billefjord]: Idut.
Brännström, Edvin. 1929. Något om fåglar i Norrbotten, som bringa lycka, olycka och död. Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsförenings tidskrift 151‒167.
Brännström 2017 = Samiskt liv i äldre tid. Edvin Brännströms uppteckningar från Arvidsjaur och Arjeplog, redigerade av Ivan Eriksson med språkliga kommentarer av Olavi Korhonen (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXLV). Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Demant-Hatt, Emilie. 1913. Med lapperne i højfjeldet (Lapparne og deras land II). Stockholm: Nordiska bokhandeln. https://archive.org/details/medlapperneihj00dema
Drake, Sigrid. 1918 [1979]. Västerbottenslapparna under förra hälften av 1800-talet. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (Faksimilenachdruck Umeå: Två Förläggare 1979.)
Egardt, Brita. 1957. Spickeskinkan, göken och apostlagärningarna. Rig 40:2, 53‒57.
Fellman, Jacob. 1906. Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. I‒III. Helsingfors: Finska Litteratursällskap.
Fjellström, Phebe. 1986. Samernas samhälle i tradition och nutid. 2. Aufl. Stockholm: Norstedt.
Grundström, H. 1923, 1929. Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk. Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok 1923, 37‒54; 1929, 55‒75.
Grundström, Harald. 1942. Tro och övertro bland lapparna. Svenska landsmål och svenskt folkliv 65, 5‒30.
Grundström, Harald. 1946‒1954. Lulelapsk ordbok – Lulelappisches Wörterbuch. I‒IV (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. Ser C: 1). Uppsala: Lundequist – København: Munksgaard.
Grundström, Harald. 1950. Folklig tideräkning i Lule lappmark. Svenska landsmål och svenskt folkliv 73, 47‒62.
Hammarin, Lars. 1987. Fågeltro i Härjedalen. [Krokom:] Jämtlands läns ornitologiska förening (JORF).
Hammarin, Lars. 1990. Fågeltro i Jämtländ. [Östersund:] Jämtlands läns ornitologiska förening (JORF).
Harva, Uno. 1937. Volkstümliche Zeitrechnung im eigentlichen Finnland. Folkliv 1, 65‒88.
Hautala, Jouko. 1957. „Der Kuckuck bringt die Botschaft des Sommers“. Journal de la Société Finno-Ougrienne 59,₂, 1‒30.
HdA = Handwörterbuch des Aberglaubens. Hrsg. von Hanns Bächtold-Stäubli unter Mitwirkung von Eduard Hoffmann-Krayer. 1‒10. Berlin & New York: de Gruyter 1987. (Nachdruck der Ausgabe Berlin – Leipzig: de Gruyter 1927‒1942.)
Helland, Amund. 1906 (auf Umschlag: 1905). Topografisk-statistik beskrivelse over Finmarks Amt. II. Befolkning og historie (Norges land og Folk, XX). Kristiania: Aschehoug.
Itkonen, Erkki. 1986‒1991 = Inarilappisches Wörterbuch. Herausgegeben von Erkki Itkonen unter Mitarbeit von Raija Bartens und Lea Laitinen. I‒IV (Lexica Societatis Fenno-Ugricae XX). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, Terho. 1971. Uskomus-, tarina- ja satuaineistoa Tenon varresta. Journal de la Société Finno-Ougrienne 71,₅, 1‒84.
Itkonen, T. I. 1931. Koltan- ja kuolanlappalaisia satuja (Mémoires de la Société Finno-Ougrinne LX). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1946. Heidnische Religion und späterer Aberglaube bei den finnischen Lappen (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne LXXXVII). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.
Itkonen, T. I. 1948. Suomen lappalaiset vuoteen 1945. Helsinki: Söderström. I‒II. (2. Aufl. 1984.)
Jauhiainen, Marjatta. 1998. The Type and Motif Index of Finnish Belief Legends and Memorates (FF Communications 267). Helsinki: Academia Scientiarum Fennica.
Järvinen, Irma-Riitta (Hrsg.). 2005. Pieni lintukirja: Suomalaista kansanperinnettä. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Kintel, Anders. 2012. Julevsáme-dárro báhkogirjje. http://gtweb.uit.no/webdict/ak/smj2nob
Klintberg, Bengt af. 2010. The Types of the Swedish Folk Legend (FF Communications 300). Helsinki: Academia Scientiarum Fennica.
Kolmodin, Torsten. 1914. Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark (Lapparne och deras land III). Stockholm: Nordiska bokhandeln.
Koskimies, A. V. & Itkonen, T. I. 1978. Inarinlappalaista kansantietoutta. 2., uudistettu painos. (Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 167). Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura. (1. Auf. 1917.)
Laestadius, Lars Levi. 2011. Lappalaisten mytologian katkelmia (Tietolipas 231). Toim. Juha Pentikäinen ja Risto Pulkkinen. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Leem, Knud. 1767. Beskrivelse over Finmarkens Lapper, deres Tungemaal, Levemaade og forrige Afgudsdyrkelse. Kiøbenhavn: Trykt udi det Kongel. Wäysenhuses Bogtrykerie. (Faksimilenachdruck København: Rosenkilde & Bagger 1975.)
Lindahl, Ericus & Öhrling, Johannes. 1780. Lexicon Lapponicum. Holmiae. (2015 digitalisiert von Gudrun Norstedt, http://www.raamesuenne.se/Lexicon_lapponicum_20150309.pdf)
Magga, Lajla Mattsson. 2009. Norsk–sydsamisk ordbok – Daaroen–åarjelsaemien baakoegærja. [Indre Billefjord]: Idut.
Morottaja, Matti. 1996 (auf Umschlag: 1997). Tovlááh mainâseh. Aanaar: Anarâškielâ servi.
Nielsen, Konrad. 1932‒1962. Lappisk ordbok = Lapp Dictionary. I‒V (Instituttet for sammenlignende kulturforskning: Ser. B: XVII1‒5). Oslo: Aschehoug, (V:) Universitetsforlaget. (2. Aufl. Oslo: Universitetsforlaget 1979.)
Nyman, Åsa. 1953. Dårfåglar: Ett bidrag till de folkliga föreställningarna om vissa fåglars skadliga inverkan på människorna. Arv: Tidskrift för Nordisk Folkminnesforskning 9, 1‒64.
Odstedt, Ella. 2004. Norrländsk folktradition. Uppteckningar i urval och med kommentar av Bengt af Klintberg. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi LXXXIV). Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Ojanen, Eero & Ulv, Daga. 2015. Suomen myyttiset linnut. Koonnut ja muistiin merkinnyt Eero Ojanen. Kuvittanut Daga Ulv. Helsinki: Minerva.
Ostrovskij, D. N. 1889. Lopari i ich predanija. Izvestija Imperatorskago Russkago Geografičeskago Obščestva. Tom XXV, 316‒332.
Paulaharju, Samuli. 1921. Kolttain mailta. Kansatieteellisiä kuvauksia Kuollan-Lapista. Helsinki: Kirja. (Neuauflage Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2009; auch: https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/59678/1921_f436681.pdf?sequence=1&isAllowed=y)
Qvigstad, J. 1920. Lappischer Aberglaube. Kristiania: Brøgger. (Kristiania Etnografiske Museums skrifter 1,2, 41‒135.)
Qvigstad, J. 1925. Lappische Märchen- und Sagenvarianten (FF Communications 60). Helsinki: Academia Scientiarum Fennica.
Qvigstad, J. 1927. Lappiske eventyr og sagn. I. Lappiske eventyr og sagn fra Varanger (Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Ser. B: III). Oslo: Aschehoug.
Qvigstad, J. & Sandberg, G. 1887. Lappiske eventyr og folkesagn. Kristiania.
Röhrich, Lutz. 1996. Kuckuck. In Enzyklopädie des Märchens. Bd. 8. Berlin & Boston: de Gruyter. 543‒548.
Sammallahti, Pekka. 1975. Sodankylän saamelaisten entistä elämää Elsa-Marja Aikion kertomana (Castrenianumin toimitteita 14). Helsinki.
Sammallahti, Pekka & Nickel, Klaus Peter. 2006. Sámi-duiskka sátnegirji = Saamisch-Deutsches Wörterbuch. Karasjok: Davvi Girji.
SAOB = Svenska Akademiens Ordbok. https://www.saob.se/
Spiik, Nils Eric. 1994. Lulesamisk ordbok: Svensk-samisk. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen.
Storå, Nils. 1971. Burial Customs of the Skolt Lapps (FF Communications 210). Helsinki: Academia Scientiarum Fennica.
Svanberg, Ingvar. 2016. Fåglar i svensk folklig tradition. 2. Aufl. Stockholm: Dialogus.
Tillhagen, Carl-Herman. 1978. Fåglarna i Folktron. Stockholm: LTs förlag.
Tomasson, Torkel. 1988. Några sägner, seder och bruk, upptecknade efter lapparna i Åsele- och Lycksele Lappmark samt Herjedalen sommaren 1917. Red. av Leif Lindin och Håkan Rydving. (Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. C: 5.) Uppsala.
Turi, Johan. 1992. Erzählung vom Leben der Lappen. Überliefert von Emilie Demant und aus dem Dänischen übersetzt von Mathilde Mann. Frankfurt am Main: Eichborn. (Die andere Bibliothek. Extradruck 2014.)
Turi, Johan. 2010. Muitalus sámiid birra. Doaimmahan Mikael Svonni Johan Turi giehtačállosa vuođul (SÁMIacademica 3). Karasjok: ČálliidLágádus.
Varonen, Matti. 1891 [2011]. Suomen kansan muinaisia taikoja: 1. Metsästys-Taikoja. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Vilkuna, Kustaa. 1929. Käen ym. muuttolintujen pilauksesta. Kalevalaseuran vuosikirja 9, 110‒117.
Wiklund, K. B. 1906. Fågelbit och „gök“. Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning 6, 249‒251.
Wilbur, Joshua (Hrsg.). 2016. Pitesamisk ordbok samt stavningsregler (Samica 2). Freiburg: Department of Scandinavian Studies, University of Freiburg.
