Affekt i näthat: avhumanisering, heteronormativitet och historieproduktion
LECTIO PRAECURSORIA
Nyckelord:
affekt, näthat, folkloristikAbstract
Titeln på min avhandling är Parasiter och ”bättre folk”: Affekt i näthat mot det svenska i Finland. Parasiter och ”bättre folk” syftar direkt på det som skrivs om svenskspråkiga finländare i det material jag analyserar. Näthat är ett allmänt begrepp och brukar ofta användas synonymt med hatretorik, hatprat, hatpropaganda, hatskriverier med mera. Jag har medvetet valt att använda just näthat för det material jag analyserar i avhandlingen. Begreppet hör hemma i det fält jag undersöker. Inom folkloristiken är det brukligt att man genom att använda sig av begrepp ”inifrån” strävar efter att behålla närheten till forskningsmaterialet. Kännedom om den kulturella kontexten är också central för analysen av materialet.
Affekt är det begrepp jag använder som teoretisk utgångspunkt för att visa på känsloladdningen i näthatet. I avhandlingen introducerar jag en modell för att analysera affekt i text genom att fokusera på fyra affektiva verktyg: emotionsord, emotiva uttryck, metaforer och ortografiska praktiker. Emotiva uttryck är emotionellt laddade ord som t.ex. ”arrogant” eller ”underbar”. De är inte direkta känsloord, men uttrycker affekt, och är motsatsen till ord av saklig eller neutral karaktär. Emotionsord är ord för känslor, som exempelvis hat. Metaforer är bildliga uttrycksätt som används för att övertyga mottagaren om en viss uppfattning och kan förmedla känslor. Till exempel att kalla någon för en parasit ger negativa konnotationer. Ortografiska praktiker som versaler, skiljetecken och stavningssätt används för att förmedla och förstärka ett budskap. Verktygen är olika medel för att ge uttryck för affekt i textform. Genom att använda mig av de affektiva verktygen åskådliggör jag hur affekt förmedlas i näthatet, och hur innehållet i texten kan förstås som hat, även om det uttrycks på ett sansat eller skämtsamt sätt.
