Anvisningar för skribenter

Manuskriptet bör skrivas utan ordbehandlingsprogramvarans layoutfunktioner och skickas in via det elektroniska publiceringssystemet.

I manuskriptet bifogas författarens namn, adress, telefonnummer, examen/grad, lärosäte och tjänst samt e-postadress. Artikeln bör dessutom inkludera ett abstrakt på finska, svenska och engelska (båda max. 200 ord), samt 3-5 nyckelord som beskriver artikelns innehåll på finska, svenska och engelska. Artikelns rubrik på engelska bör också läggas till det engelska abstraktet. Abstrakt eller nyckelord behöver inte inkluderas i bokrecensioner.

I samband med beslutsprocessen för vetenskapliga artikelmanuskript begär redaktionen utlåtanden av två oberoende experter på grund av vilka beslutet om publikation fattas (publikationstyp A1). Författaren bör ta feedbacken i beaktande och returnera en sammanställning som visar vilka ändringar som gjorts utgående från feedbacken.

I diskussionsdelen publicerar Politiikka även kortare artiklar om forskningsrapporter, diskussioner och kommentarer, samt bokrecensioner (publikationstyp B1) som inte genomgår referentgranskning. För dessa manuskript fattas det redaktionella beslutet av tidningens chefredaktörer. Artiklarna i diskussionsavsnittet är föremål för samma formella krav som de övriga artiklarna, men de inkluderar inte ett separat engelskt abstrakt eller nyckelord.

Sedan början av 2019 är den maximala längden på ett artikelmanuskript 8000 ord. Den maximala längden för en bokrecension är 1500 ord. Manuskriptets längd inkluderar även referenser och litteraturförteckning. Radavståndet är genomgående 1,5 fonten Times New Roman och teckensnittet 12. Styckeindelningen markeras med en tom rad. Tabeller och figurer laddas ner i systemet som en separat fil, och deras placering i manuskriptet bör markeras på ett lämpligt sätt.

Källreferenser placeras i texten inom parentes, så att författarens efternamn kommer först, sedan publiceringsår och slutligen referensens sidnummer (Nousiainen 1991, 37–39). Om referensen hänvisar till fler än en källa markeras källorna i alfabetisk ordning och skiljs åt med semikolon (Elomäki och Ylöstalo 2017, 90; Mattila 2016, 112). Om källan är ett verk som har fler än två författare, anges den första författarens namn och m.fl. (Heiskanen m.fl. 2015, 123). När man åter hänvisar till den senaste källan används förkortningen ibid. – även när man hänvisar till elektroniska och andra källor – och eventuella sidnummer läggs till (ibid., 140–142).

Anonymisering. Tidningen Politiikka upprätthåller ömsesidig anonymitet för artiklarna i utvärderingsprocessen. Därför bör manuskriptet också anonymiseras så, att författaren inte kan identifieras. När du hänvisar till dina egna källor bör du ta bort alla sådana formuleringar och referenser som kan bidra till att man känner igen dig som författare. Ifall manuskriptet får godkänt publiceringsbeslut, kan formuleringarna och referenserna återföras i texten.

Källförteckningen läggs till i slutet av manuskriptet under rubriken KÄLLOR. Listan görs upp i alfabetisk ordning enligt författarens efternamn (inklusive verkets redaktör). Av källorna rapporteras  (i denna ordning) författarens efternamn, förnamn, publiceringsår, titeln i sin helhet, förlagets ort och förlag. Dessutom anges namnet och numret på tidskriften eller serien, året, volymen och numret på tidskriften samt sidnumren efter titeln. Om källförteckningen innehåller flera publikationer av samma författare som publicerats under samma år, skiljs dessa åt med bokstäver (2015a, 2015b). Inga speciella (layout)inställningar används i källförteckningen, utan källorna skrivs som sådana med en tom rad mellan varje källa. För engelska källor skrivs titeln med små bokstäver, med undantag av den första bokstaven. Tvådelade engelskspråkiga titlar separeras med hjälp av kolon. För finsk- och svenskspråkiga titlar gäller punkt. Källorna anges enligt följande exempel:

Borg, Olavi. 1988. Politologia muuttuvassa yhteiskunnassa. Politiikka 30:1, 28–33.

Ham, Peter van. 1998. The Baltic states and Europe: the quest for security. I Birthe Hansen ja Bertel Heurlin (red.), The Baltic states in world politics. New York: St. Martin’s Press, 24–45.

Nurmi, Hannu. 1987. Comparing voting systems. Dordrecht: Reidel.

Pesonen, Pertti, Sänkiaho, Risto och Borg Sami. 1993. Vaalikansan äänivalta. Tutkimus eduskuntavaaleista ja valitsijakunnasta Suomen poliittisessa järjestelmässä. Helsingfors: WSOY.

 

Internetkällor inkluderar (a) författare, år, dokumentets titel, webbplats och åtkomstdatum enligt följande: Hämtat 5.3.2015. I avsaknad av författarens namn anges (b) webbansvarig, årtal, titeln på dokumentet, www-adress samt åtkomstdatum, t.ex. (Statsrådets kansli 2015). Om både författaren och administratören saknas anges endast dokumenttitel, år, webbadress och åtkomstdatum.

Slutnoter. Om slutnoter används i manuskriptet numreras dessa löpande för hand, utan att använda ordbehandlarens automatiska layoutfunktion, och placeras i slutet av texten före källförteckningen. Hänvisningarna föregås av rubriken REFERENSER.

Figurer och tabeller inlämnas som en separat fil. Rubrikerna är placerade under figuren och ovanför tabellen, med förklaringar nedanför för båda. Figurer och tabeller numreras löpande. Platsen för varje figur och tabell anges tillsammans med texten.

Rättelser och avslag. Redaktionen har rätt att avvisa manuskript som inte följer ovanstående riktlinjer. Författare kan emellertid ges möjlighet att korrigera manuset i olika stadier av processen. Politiikka ansvarar inte för att bevara eller returnera manuskript, bilder eller annat material, förutom under redaktionsprocessen. Kontakta redaktionen för mer information.

Anvisningar för förslag till temanummer och redaktionsprocessen fås på begäran av redaktörerna.

Tidningen Politiikka har åtagit sig att följa riktlinjerna för god vetenskaplig och forskningsetisk praxis (https://www.tenk.fi/sv/god-vetenskaplig-praxis) samt de av Vetenskapliga samfundets delegation utfärdade riktlinjerna för god publikationsverksamhet (https://www.tsv.fi/sv/verksamhet).