Om tidskriften

Elore redigerar noggrant alla texter inför publicering. Texterna ska självklart vara välskrivna och genomlästa innan de skickas till redaktionen. Redaktionen granskar manuskriptet och kan komma med ändringsförslag innan texten skickas vidare till granskning.

DL för vårnumret är 15.1. för artiklar oc 1.3. för övriga text. Rekommenderad längd för en artikel är 6000–8000 ord, för en översiktsartikel 3000–5000 ord och för en review 900–1600 ord. 

Texten bör alltid förses med en rubrik som kan vara tvådelad. Under rubriken anges skribentens namn:

Huvudrubrik
Underrubriken kan innehålla en precisering.
Monika Modellskribent

I slutet av texten bifogas en fritt formulerad presentation där skribentens akademiska grad och/eller yrke, samt verksamhets- eller hemort framkommer:

Filosofie doktor Magnus Modellskribent forskar i folkloristik vid Åbo Akademi.

Artiklar som utges av Elore ska även innehålla ett abstract på engelska. Instruktioner för hur du skriver dessa hittar du under fliken Elores skrivanvisningar.

Artiklarna som ges ut i Elore är referee-granskade, d.v.s. de bedöms av två experter som är anonyma för skribenten. Det är även dessa som ger publiceringstillstånd för artikeln, men de kan också komma med ändringsförslag. Som skribent ska du vara beredd på att korrigera din text flera gånger innan den publiceras.

Vi ber dig uppmärksamma följande punkter när du skisserar upp din text:

  • Hur intressant är din artikel eller översiktsartikel för vetenskapsområdet? Vad är nytt i din artikel?
  • Ha en klar frågeställning. Var mån om att dina resonemang är logiska och att argumenten är hållbara.
  • Fundera noggrant över hur du använder och presenterar ditt material. Reflektera över forskningsetiken. Din egen forskarröst måste vara tydligt urskiljbar.
  • Skriv klart, tydligt och ledigt.
  • Var noggrann med hur du använder källor och litteraturen. Följ Elores anvisningar för hänvisningar och källförteckning.

 

En artikel är en självständig, vetenskaplig undersökning, där skribenten med hjälp av ett bestämt material svarar på frågor som hon eller han själv formulerat och samtidigt för dialog med övrig forskning som är relevant för ämnet. Den språkliga utformningen ska vara tydlig och lätt att följa. Frågeställningen presenteras vanligtvis i inledningen innan materialet behandlas. Skribenten bör tydligt klargöra artikelns syfte för läsaren, redogöra för synvinkel, källor och metodologiska val samt vilken forskningstradition eller -inriktning den företräder och hur skribenten strävar mot sina mål. I en artikel är det också viktigt att reflektera över varför det undersökta ämnet är intressant och vad artikeln bidrar med till traditionsvetenskapen eller till den bredare kulturforskningen. Många ämnen kräver även reflektion över forskningsetiska frågor och över frågor kring skribentens egen forskarposition.

Redaktionen är ofta tvungen att kommentera artikelns struktur och presentationens logiska följd. Därför är det angeläget att du kontrollerar att innehållet överensstämmer med inledningen, särskilt med frågeställningen. Prövostenen när man skriver artiklar är att i början presentera den röda tråden och sedan låta den löpa genom hela texten.

Du bör vara särskilt uppmärksam när du skriver sammanfattningen. Det räcker inte med att du i slutet upprepar allt som du tidigare sagt eller att du börjar ett helt nytt kapitel eller byter till ett helt annat ämne. I stället bör du i avslutningen knyta an till utgångspunkterna och målen du ställde upp i inledningen, redogöra för analysens innehåll och för eventuellt nya synvinklar och forskningsfrågor. Slutledningar kan naturligtvis framföras under framställningens gång men då borde du klargöra för läsaren vad det aktuella avslutningsavsnittets uppgift är.

Översiktsartikel och review

Frågeställningen, strukturen och längden skiljer en vanlig artikel från en översiktsartikel och en review. De två sistnämndas uppgift är att diskutera ämnen som är intressanta för traditionsvetenskapen och dess granndiscipliner. Det kan till exempel handla om forskningshistoriska perspektiv, begrepp, forskningsmetoder eller forskningslitteratur som tar upp ett visst tema. En översiktsartikel kan lyfta fram ett intressant forskningsproblem och möjliga lösningar på det, men presenterar inte någon bestämd lösning. En review i sin tur grunda sig på forskningslitteratur och vara en beskrivning av hur ett bestämt ämne tidigare har behandlats i forskningen. Den kan också redogöra för ett empiriskt material och dess utformning samt diskutera vilka forskningsfrågor som eventuellt kan besvaras med hjälp av detta material.

En översiktsartikel och en review kommenteras och redigeras alltid av minst två av Elores redaktörer. Dessa texter genomgår i regel inte någon referee-granskning.

Ditt ansvar som skribent

Texterna representerar inte Elores eller Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry:s ståndpunkter, utan det är du själv som skribent som svarar för innehållet i din text. Redaktionen förbehåller sig rätten att besluta om publicering i redigeringens alla lägen.