Innehåll

 

Allmänna instruktioner

Texttyper och textlängder

Referentgranskad artikel

Översiktsartikel

Bokrecension, essä och vetenskapsnotis

Manusets struktur

Formell struktur

Språk och stil

Referensteknik

Referenslista

Redaktionell process och tidtabell för publicering

Upphovsrätt och återpublicering

 

 

Allmänna instruktioner

Läsekretsen till tidskriften Kulttuurintutkimus – Kulturstudier består av forskare i olika discipliner och den intresserade allmänheten. När du skriver, fundera gärna på vad läsaren eventuellt vill veta om ämnet och vad som inte kan tas för givet av en forskare från ett annat område. Definiera nyckelbegrepp som du använder och presentera kort de mest centrala forskare och studier som du hänvisar till. Försök hitta på svenskspråkiga motsvarigheter till termer på främmande språk. Använd logisk argumentering och begripliga och intressanta uttryck.

Följ noga instruktioner avsedda för de olika texttyperna. Om texten inte är i enlighet med stilnormerna eller obligatoriska följdtexter saknas, återlämnas texten till författaren för korrigering innan den redaktionella processen inleds.

 

Texttyper och textlängder

Referentgranskad artikel

Referensgranskad eller kollegialt granskad artikel är en vetenskaplig artikel som behandlar ett avgränsat tema eller en avgränsad fråga/tematik. Tillvägagångssättet kan vara empiriskt, metodologiskt eller teoretiskt. Strukturellt består den referentgranskade artikeln av följande delar: huvudrubrik, (underrubrik), ingress, brödtext med mellanrubriker, (noter), (materiallista) och referenser.

En välskriven artikel identifierar en tydlig forskningsfråga som framställs/presenteras i början av artikeln. En bra artikel kännetecknas av att man besvarar denna fråga. Forskningsproblemet kontextualiseras med hjälp av tidigare forskningslitteratur. De metodologiska valen presenteras. Efter att resultaten presenterats sammanfattas innehållet och slutsatserna dras, baserade på forskningsresultaten.

Längden på den referentgranskade artikeln är 4000–7000 ord, inklusive litteraturlista men exklusive följetexterna. Till artikeln bifogas en författarpresentation (max. 50 ord), ingress som fungerar som ett inledande stycke, inte som sammanfattning (max. 50 ord), svenskspråkig abstract (150–200 ord), finskspråkig abstract (150–200 ord) och engelskspråkigt abstract (150–200) med översatta titlar.

 

Översiktsartikel

En översiktsartikel är en kortare text än forskningsartikeln, där man diskuterar ett kulturvetenskapligt relevant tema baserat på tidigare forskning. Tillvägagångssättet kan även vara metodologiskt eller teoretiskt eller basera sig på presentation av forskningsmaterial. Översiktsartiklar genomgår inte referentgranskning utan endast redaktionell bedömning.

Översiktsartikelns längd är 2000–4000 ord, inklusive litteraturlista men exklusive följetexterna. Till översiktsartikeln bifogas en författarpresentation (max. 50 ord), ingress som fungerar som inledande paragraf, inte som sammanfattning (max. 50 ord) samt ett svenskspråkigt abstract (150–200 ord) och finskspråkigt abstract (150–200 ord).

 

Bokrecension, essä och vetenskapsnotis

Bokrecension presenterar och analyserar ny och aktuell litteratur. Recensioner kan handla om en bok eller flera böcker. Produktion av bokrecensioner stäms av med chefredaktören före inlämning. Maxlängden är 1000 ord. I början av en bokrecension läggs uppgifterna om den recenserade boken till på följande sätt: Beverly Skeggs, Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Översatt av Annika Persson. Daidalos 2000, 287 s. Till recensionen bifogas en presentation av recensenten (max. 50 ord).

Essä är en argumenterande skrivelse, baserad på författarens egen röst och som kan vara friare i sin stil, vinkel och struktur än artikeln. Essän behöver anknyta tydligt till teman och debatter som är relevanta för tidskriften Kulttuurintutkimus – Kulturstudier. Essäns maxlängd är 2000 ord, inklusive litteraturlista men exklusive följdtexterna. Till essän bifogas en författarpresentation (max. 50 ord) och en ingress som fungerar som ett inledande stycke, inte som sammanfattning (max. 50 ord).

Vetenskapsnotiser tillhör en avdelning där vi publicerar diskussioner och debattartiklar om vetenskap och forskning, evenemangsrapporter (t.ex. från konferenser och seminarier), forskarintervjuer samt presentationer av nya och betydelsefulla forskningsprojekt eller forskarföreningar och -nätverk. I evenemangsrapporter bör listmässigt berättande undvikas och vikt ska läggas på att framställa skribentens egna reflektioner kring tillställningens innehåll. I forskarintervjuer kan man dryfta till exempel forskningsämnen eller vetenskapliga argument och meriter som är relevanta för den intervjuade personen. Presentationer av kulturvetenskapliga forskningsprojekt samt forskarföreningar och -nätverk beskriver utgångspunkter och bakgrund, målsättningar och verksamheter, centrala aktörer och kontaktuppgifter till dessa. Texter som publiceras i notisdelen ska vara maximalt 2000 ord.

Bokrecensioner, essäer och vetenskapsnotiser bedöms redaktionellt.

 

Manusets struktur

Formell struktur

• Använd teckenstorlek 12 pt, radavstånd 1,5 och vanliga marginaler.
• Inget indrag i början av ett nytt stycke.
• Inga specialformateringar utom kursivering används i brödtexten (ingen fetstil, inga understrykningar etcetera).
• Använd kursivering i följande fall:
  • Namn på enskilda verk (böcker, filmer, album).
  • Icke-svenskspråkiga ord.
  • Vid första nämnandet av ett ovanligt begrepp.
• Använd direkta citat sparsamt. Översätt alla citat till svenska men ange finska originaluttryck vid behov.
• Låt citat som är längre än två meningar utgöra ett eget stycke.
• Slutnoter kan tilläggas, men vi använder inte fotnoter. Begränsa antalet slutnoter – texten ska vara begriplig även utan dem. Använd inte automatfunktionen i texthanteringsprogrammet utan skriv slutnoter i form av vanlig text i slutet av brödtexten under rubriken ”Noter”. Markera platsen i brödtexten med en siffra i hakparentes så här: [1]
• Markera plats för bilder, figurer och tabeller i texten på följande sätt: [BILD 1]. Namnge filerna på motsvarande sätt (t.ex. Bild1.jpg).
• Använd endast dubbla citattecken (med undantag för citat inom ett citat, vilket markeras med enkla citattecken).

 

Språk och stil

• Använd mellanrubriker som illustrerar textens innehåll. Formulera rubriker som beskriver textens innehåll framför strukturella rubriker (t.ex. hellre ”#Bookstagram och social läsning” än ”Material och metoder”). Mellanrubriker ska vara maximalt 10 ord. Rubrikerna numreras inte.
• Skriv ut personers hela förnamn första gången du nämner dem. Ofta ökar det även tydligheten att nämna forskarens forskningsfält eller använda en titel, till exempel i stället för att skriva ”som Elin Bergström (2019) konstaterar, – –”, skriv ”som sociologen Elin Bergström (2019) konstaterar, – –”.
• Markera utelämnad text i citat med två långa sträck, ”nämligen – – så här”. Markera tillägg och förändringar i citat med hakparentes (”[h]är har man bytt den inledande bokstaven”).
• Skriv hela ord i stället för förkortningar (t.ex. → till exempel; ca. → cirka; m.m. → med mera, och så vidare).
• Använd i möjligaste mån en svenskspråkig motsvarighet i stället för ett ord på främmande språk. Vid behov ange det ursprungliga ordet inom parentes. Undvik anglicismer i begrepp och satsstrukturer.
• Förklara ovanliga begrepps innebörd för läsaren, med hänsyn till den heterogena läsekretsen av Kulttuurintutkimus – Kulturstudier.
• De svenskspråkiga texterna som publiceras i Kulttuurintutkimus – Kulturstudier ska vara av hög språklig kvalitet. Vid behov be om externt stöd för språkgranskning.

 

Referensteknik

• Använd intertextuella referenser i formen: (Toulouze 2005, 141). Om referensen hänvisar till flera föregående meningar, lägg till en punkt inom parentesen. (Efternamn 2020, 123.)
• Avdela källorna med semikolon och sortera dem alfabetiskt efter efternamn, t.ex. (Fornäs 1998, 182–183; Pekkilä 1988, 67–68).
• När du hänvisar till en källa med två författare, använd &-tecken i stället för orden ”och” eller ”and”: (Tiaynen-Qadir & Salmenniemi 2017). När du hänvisar till en källa med tre författare, använd komma och &-tecken: (Salmi-Niklander, Kaarninen & Hytönen 2018). Rör det sig om fyra författare eller fler, använd markeringen m.fl. (Newman m.fl. 2019) – inte ”et al.”.
• Inom parentesen i intertextuella referenser kan man även använda vissa uttryck och förkortningar för att specificera hänvisningen, till exempel följande: se, t.ex., jmf., även.
• När du hänvisar två gånger i rad till samma källa, använd förkortningen för ”anfört arbete” (a.a.), gärna med sidnummer (a.a., 80). (Inte ”ibid.” eller ”op cit.”.)
• Om du hänvisar till flera författare med samma efternamn, använd förnamnets första bokstav i intertextuella referenser (H. Guttorm 2005; P. Guttorm 2019).

 

Referenslista

• Sammanställ referenslistan enligt mallen. Det är i första hand författarens, inte redaktörens, uppgift att komplettera referenslistan med uppgifter som saknas. Om det finns brister i referenslistan skickas den tillbaka till författaren för komplettering.
• Referenslistan placeras i slutet av brödtexten, efter de eventuella noterna och materialförteckningen, under rubriken ”Referenser”.
• Till varje källa anges åtminstone författare, utgivningsår, titel och information om var källan är publicerad. Exempel enligt referenstyper har angetts nedan.
• Källorna anges i alfabetisk ordning utifrån förstaförfattarens efternamn.
• Publikationer av en enskild författare med samma utgivningsår avskiljs från varandra med små bokstäver: Bergström, Elin (2015a) och Bergström, Elin (2015b). Motsvarande markering används för källhänvisningarna i brödtexten.
• Titlar på hela verk (t.ex. böcker, skivor eller filmer) kursiveras varje gång de nämns. Texter som ingår i ett samlingsverk (t.ex. artikel eller bokkapitel) kursiveras ej.
• Av översatta verk anges översättarens namn och titeln på det ursprungliga verket och det första utgivningsåret (se exempel nedan).
• Författarnas förnamn anges i helhet, inte bara som första bokstav. Om skrivsättet som författaren själv önskar avviker från de grammatiska reglerna, följs formen använd av författaren (t.ex. hooks, bell).
• För varje källa ange DOI-numret (i form av https://doi.org...) eller en annan permanent identifikation om en sådan finns tillgänglig.
• I hänvisningar till källor med DOI-nummer markerar man inte ”besökt” och datum. För övriga webbkällor anges ”besökt” och månad.
• Om utgivaren har flera utgivningsorter räcker det med att nämna en. Om flera orter nämns, använd &-tecken (London & New York).
• Använd den svenskspråkiga förkortningen red. (inte ed./eds.).
• Kolla att utgivningsorten är utgivarens hemort snarare än orten där publikationen är tryckt.
• I källor på främmande språk (t.ex. engelska) anges utgivningsorten enligt det språk det handlar om (t.ex. Gothenburg istället för Göteborg).
• Nedan anges de mest frekvent förekommande referenserna.
  • Bok: Casper, Monica J. & Moore, Lisa Jean (2009) Missing Bodies: The Politics of Visibility. New York: New York University Press.
  • Bok (översatt): Douglas, Mary (2000) Puhtaus ja vaara. Ritualistinen rajanvedon analyysi. Suom. Virpi Blom & Kaarina Hazard. [Purity and Danger: An Analysis of Concepts of Pollution and Taboo, 1966.] Tampere: Vastapaino.
  • Artikel i samlingsverk: Harjunen, Hannele (2016) Ulossulkemisia liikunnan kentällä: lihava liikkuva naisruumis katseiden kohteena. Teoksessa Päivi Berg & Marja Kokkonen (toim.) Urheilun takapuoli: Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus liikunnassa ja urheilussa. Helsinki: Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura, 156–175.
  • Artikel i vetenskaplig tidskrift: Hazleden, Rebecca (2003) Love yourself. The relationship of the self with itself in popular self-help texts. Journal of Sociology 39(4), 413–428. https://doi.org/10.1177/0004869003394006
  • Artikel i vetenskaplig årsbok: Pentti, Piia (2019) Esitetty vai eletty Naantali? Osallisuuden ja osattomuuden dynamiikka kaupungin historiakulttuurissa. Kulttuuripolitiikan tutkimuksen vuosikirja 4, 6–17.
  • Avhandling publicerad online: Aula, Inkeri (2020) Angola kutsuu. Afrobrasilialainen maailmointi capoeirassa. Joensuu: Itä-Suomen yliopisto. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-61-3405-5
  • Webbartikel eller blogginlägg: Seuri, Ville (2020) Suosikkikirjailija antoi sähköpostihaastattelun, mutta kuka vastasi kysymyksiin? "Ongelma on, että toimittaja on vain kirjuri", sanoo työelämäprofessori. fi 26.9.2020. https://yle.fi/uutiset/3-11565146 (besökt i oktober 2020)
  • Webbsida: Opetus- ja kulttuuriministeriö (ei pvm.) Ammatillinen koulutus. https://minedu.fi/ammatillinen-koulutus (Tarkistettu lokakuussa 2020)
  • Föredrag: Valkonen, Jarno (2019) Levoton tieto: tietämisen perspektiivit ylikuumentuneessa maailmassa. Kulttuurintutkimuksen päivät, Tampere 12.2019.

 

Redaktionell process och tidtabell för publicering

Kulttuurintutkimus – Kulturstudier utges fyra gånger om året i tryckt form och online med öppen tillgång. Av motiverade anledningar som till exempel i samband med omfattande temautgåvor kan även dubbelnummer produceras (t.ex. 3–4/2020). Artiklar accepterade för publicering mellan utgivningen av nummer publiceras online på plattformen Journal.fi i samförstånd mellan redaktionen och författaren. Redaktionen förbehåller sig rätten att fatta beslut om texternas publiceringsschema och vilka texter som tillämpar sig att bli publicerade på förhand.

Artiklar avsedda för referentgranskning förhandsgranskas först av redaktionen. Redaktionen kan refusera manuset, be om förändringar eller skicka texten direkt till referentgranskning. Att den redaktionella processen inleds innebär i sig inte att artikeln kommer att godkännas i en senare fas, utan redaktionen fattar publiceringsbeslut i samtliga faser av processen. I referentgranskningen anlitas minst två externa sakkunniga. Baserat på referentgranskningen kan manuset refuseras, förändringar krävas eller manuset godkännas som det är. Efter korrigeringar kan redaktionen kräva ytterligare innehållsmässiga eller stilistiska förändringar i manuset innan det kan godkännas. Publiceringsbeslutet fattas av tidskriftens chefredaktör. Manus som är godkänt för publicering skickas till intern korrläsning och teknisk redigering. Om man i den tekniska redigeringen föreslår större förändringar i texten måste dessa godkännas av författaren. Efter den tekniska redigeringen blir texten vidareskickad till layout. Korrektur godkänns av författaren före publicering. Den layoutade artikeln planeras för publicering i ett visst tidskriftsnummer och om så avstämts med författaren även som förhandspublicering på webben.

Kulttuurintutkimus – Kulturstudier följer i referentgranskningen villkor satta av Vetenskapliga samfundens delegation (TSV) för användningen av märket för kollegialt granskade vetenskapspublikationer (https://www.tsv.fi/sv/tjanster/marke-for-kollegialt-granskade-vetenskapspublikationer/villkor-for-anvandning-av-market) samt principer för referentgranskning formulerade av Förbundet av vetenskapspublicering i Finland (https://tiedekustantajat.fi/ohjeita-vertaisarviointiin/) och anvisningen God vetenskaplig praxis av Forskningsetiska delegationen (Tenk) (https://tenk.fi/sv/anvisningar-och-material/GVP-anvisningarna-2012).

Övriga texttyper än de referentgranskade (forskningsöversikter, essäer, bokrecensioner och notiser) granskas av redaktionen och beslut gällande deras publicering fattas av chefredaktör för tidskriften. Även för dessa texttyper kan innehållsmässiga eller stilistiska förändringar i manuset krävas innan texterna kan godkännas. Korrektur godkänns av författaren före publicering.

 

Upphovsrätt och återpublicering

I och med att författaren godkänt den layoutade versionen av sitt manus går hen med på att texten publiceras i tryckt form och permanent i Journal.fi-webbtjänsten. Författaren har tillstånd att återpublicera sina texter publicerade i Kulttuurintutkimus – Kulturstudier till exempel som en del av sin artikelavhandling eller ett samlingsverk (antologi), under förutsättningen att textens ursprungliga publiceringsuppgifter nämns.