Bidrag

Logga in eller Registrera dig för att skicka in ett bidrag.

Checklista vid insändning av bidrag

Som en del av insändningsprocessen måste författare kryssa för att bidraget uppfyller följande krav. Bidrag som inte uppfyller kraven kan komma att skickas tillbaka till författaren.
  • Tätä käsikirjoitusta ei ole aiemmin julkaistu, eikä sitä ole lähetetty toiseen julkaisuun (tai asiasta on annettu selvitys Kommentteja toimittajalle -kohdassa).
  • Käsikirjoitustiedosto on OpenOffice-, Microsoft Word- tai RTF-asiakirjan tiedostomuodossa.
  • Lähteiden URL-osoitteet on annettu, mikäli ne ovat saatavilla.
  • Tekstin riviväli on yksi; kirjasinkoko on 12; tekstissä käytetään kursiivia, ei alleviivausta (paitsi URL-osoitteissa); ja kaikki kuvat, kuviot ja taulukot on sijoitettu ensisijaisesti sopiviin kohtiin tekstin lomaan, ei tekstin loppuun.
  • Teksti noudattaa kirjoittajan ohjeissa määriteltyjä stilistisiä ja bibliografisia vaatimuksia.

Riktlinjer för författare

För för­fat­tare

Ifall du vill föreslå en arti­kel eller en över­sikt för publice­ring i nät­publi­ka­tio­nen Uskon­non­tut­kija – Reli­gions­fors­ka­ren, ska du ta kon­takt med publi­ka­tio­nens huvudre­dak­tör Heikki Peso­nen (heikki.pesonen at helsinki.fi). Ifall du vill föreslå en bok-recension, vänligen kontakta redaktör Mikko Kurenlahti (mikko.kurenlahti at helsinki.fi). Tid­nin­gen utkom­mer under senvå­ren och sen­hös­ten. De tex­ter som föreslås bör vara redak­tio­nen till handa senast i mitten av oktober för hös­tens num­mer, och för vårens num­mer senast i mitten av april.

Artiklar

De artiklar som sänds till

Uskon­non­tut­kija – Reli­gions­fors­ka­ren bör vara fär­digs­tällda såväl tek­niskt som innehålls­mäs­sigt. Redak­tio­nen kan retur­nera manus­krip­tet till för­fat­ta­ren ifall de tek­niska direk­ti­ven inte har följts. Artiklarna utvär­de­ras och ges antin­gen en rekom­men­da­tion för publice­ring eller för­kas­tande. Van­ligt­vis ger de som utvär­de­rar arti­keln också förs­lag till förändrin­gar, och skri­ben­ten bör vara beredd på att göra förändrin­gar i tex­ten före den slut­gil­tigt god­känns för publicering.

Skri­ben­ten har nytta av att reflek­tera över exem­pel­vis föl­jande punk­ter vid arbe­tet med artikeln:

  1. Frå­ges­täll­ning. Vilka är arti­kelns forsk­ningsfrå­gor och syften?
  2. Data. Hur­dant är mate­ria­let som grans­kas och för­vän­tas ge svar på forskningsfrågorna?
  3. Syn­vinklar. Vilka är de meto­do­lo­giska val som gjorts i artikeln?
  4. Forsk­ning­stra­di­tion och –lit­te­ra­tur. På vil­ket sätt tar arti­keln del i den vetens­kapliga dis­kus­sion som förs inom discipli­nen? Med vilka forsk­ning­stra­di­tio­ner eller – rikt­nin­gar hör arti­keln samman.
  5. Bety­delse. Varför är temat som grans­kas i arti­keln av bety­delse? Vad nytt för det med sig med hän­vis­ning till sam­häl­let och/eller den vetens­kapliga disciplinen?
  6. Forsk­ning­se­tik. Krä­ver ämnet för arti­keln, forsk­nings­da­tat, behand­lings­sät­tet osv. att de forsk­ning­se­tiska frå­gorna granskas?

Des­su­tom lönar det sig att upp­märk­samma hur löpande frams­täll­nin­gen är, den språkliga tyd­lig­he­ten samt arti­kelns upp­bygg­nad och logi­ken i frams­täll­nin­gen. Särs­kilt lönar det sig att reflek­tera kring ifall innehål­let är i öve­renss­täm­melse med forsk­ningsfrå­gorna, det vill säga sva­rar jag i arti­keln på de frå­gor som ställts i inled­nin­gen. Sva­ren (arbe­tets resul­tat) bör föras klart fram i arbe­tets sista kapi­tel (slut­led­nin­gar), vil­ket det lönar sig att göra omsorgsfullt.

Till arti­keln bifo­gas ett abstrakt med högst 200 ord. I abstrak­tet ges en klar bes­kriv­ning av arti­kelns cent­rala innehåll. Abstrak­tet är en självs­tän­dig hel­het, som bör vara begriplig utan att arti­keln läses. I abstrak­tet ska föl­jande saker ingå: a) disciplin och data b) forsk­nings­problem, metod(er) och teori(er) samt c) resul­tat och slutledningar.

Artiklar­nas maxi­mi­längd är 8000 ord, utö­ver abstraktet.

Över­sikt

Över­sik­ter avvi­ker från en arti­kel genom dess frå­ges­täll­ning, upp­bygg­nad och längd. I dem pre­sen­te­ras och grans­kas temaområ­den som är int­res­santa för reli­gions­ve­tens­ka­pen eller för de nära stående vetens­kapsgre­narna, såsom lär­doms­his­to­ria, begrepp, forsk­ning­sin­rikt­nin­gar och forsk­nings­lit­te­ra­tur som behand­lar något särs­kilt tema. Över­sik­ten kan vara exem­pel­vis en text, som pre­sen­te­rar ett int­res­sant forsk­nings­problem och olika lös­ningsförs­lag, eller också en bes­kriv­ning som grun­dar sig på lit­te­ra­tur om hur något tema är under­sökt. Också kon­fe­rens­rap­por­ter samt dok­tor­sav­hand­lin­gars lec­tio praecur­so­rio kan publice­ras som över­sik­ter. Huvudre­dak­tö­rerna eller 1 – 2 redak­tions­med­lem­mar utvär­de­rar översikterna.

Över­sik­tens maxi­mi­längd är 5 000 ord.

Bokrecen­sion

En god bokrecen­sion är saklig kri­tik, där bokens innehåll, syn­vinklar, syf­ten och huvud­sakliga påståen­den bes­krivs kort­fat­tat och deras styrka samt svag­he­ter utvär­de­ras. En god recen­sion föran­krar boken i dess vetens­kapliga forsk­ning­sområde och gör den förståe­lig också för andra än discipli­nens specia­lis­ter. Den recen­se­rade bokens alla bib­lio­gra­fiska upp­gif­ter nämns. Recen­sio­nen ska rubrice­ras skilt från bok­ti­teln, med en rubrik som bes­kri­ver recen­sio­nens innehåll.

Bokrecen­sio­ner­nas maxi­mi­längd är 1300 ord.

Alla skri­ben­ter ombeds att till sitt namn bifoga sin uni­ver­si­tetsför­bin­delse (affiliation).

Tek­niska anvis­nin­gar för skribenter

For­mat:

För­fat­ta­ren gör inga andra ins­täll­nin­gar än indragna mar­gi­na­ler exem­pel­vis vid långa direkta citat och kur­si­ve­ring av exem­pel­vis bok­tit­lar. Ord skall inte delas och rad-val skall inte göras med Enter tan­gen­ten. Mel­lan styc­ken läm­nas en tom rad, inled­nin­gen av ett stycke dras inte in.

Rubri­ker:

I artiklar och över­sik­ter görs rubrice­rin­gen endast på två nivåer, artikelns/översiktens huvudru­brik samt mel­lan­ru­bri­ker. Mel­lan­ru­bri­kerna num­re­ras inte. Bokrecen­sio­ner ges en huvudrubrik.

Refe­ren­ser:

I publi­ka­tio­nen används refe­ren­ser i tex­ten, där för­fat­tare, publi­ka­tions år och sid­num­mer nämns (Honko 1975, 64 – 65). Ifall syf­tet är att ge til­lägg­sin­for­ma­tion eller föra sådan dis­kus­sion som inte ingår i den egent­liga tex­ten, används fot­no­ter. Ett rikligt bruk av fotno­ter bör undvikas.

Lit­te­ra­turför­teck­ning:

Sam­mans­täll slut­li­gen en lit­te­ra­turför­teck­ning över de käl­lor som det i tex­ten finns refe­ren­ser till. I lit­te­ra­turför­teck­nin­gen skrivs de i tex­ten nämnda för­fat­tarna och ver­ken i alfa­be­tisk ord­ning. Föl­jande model­ler bör föl­jas i litteraturförteckningen:

Ant­to­nen, Veikko
1992 The Concept of ’pyhä’ (sac­red) in Pre-Christian Fin­nish Reli­gion. – Mihály Hoppál & Juha Pen­ti­käi­nen (toim), Nort­hern Reli­gions and Sha­ma­nism, 31–38. Eth­no­lo­gica Ura­lica 3. Buda­pest: Akadé­miai Kiadó/Helsinki: Fin­nish Lite­ra­ture Society.

Gothóni, René
2000 Atti­tu­des and Interpre­ta­tions in Com­pa­ra­tive Reli­gion. FF Com­mu­nica­tions No. 272. Hel­sinki: Suo­ma­lai­nen Tiedeakatemia.

Holm, Nils G.
2002 Att förstå reli­giösa erfa­ren­he­ter. – René Gothóni (toim.), Att förstå inom huma­niora, 255–264. Hel­sing­fors: Finska Vetenskap-Societeten.

Honko, Lauri
1975 Zur Klas­si­fi­ka­tion der Riten. Teme­nos 11: 61–77.

Nynäs, Peter
2007 ”Finns det någon som kän­ner min röst?” Reli­gionsp­sy­ko­lo­gisk stu­die av objekt­sö­kande tolk­nings­proces­ser i radio­an­dakts­recep­tion, Nora: Nya Doxa.

Pen­ti­käi­nen, Juha & Timo Miet­ti­nen
2003 Pyhän merk­kejä kivessä. Hel­sinki: Etnika.

Saka­ra­naho, Tuula
2001 (toim.) Reto­ri­nen tut­ki­mus uskon­to­tie­teessä. Uskon­to­tiede – Reli­gions­ve­tens­kap – Com­pa­ra­tive Reli­gion 7. Hel­sinki: Hel­sin­gin yli­opisto, uskontotiede.

Integritetspolicy

Tämän julkaisun sivustolle syötettyjä nimiä ja sähköpostiosoitteita käytetään yksinomaan tämän julkaisun tarkoituksiin, eikä niitä luovuteta mihinkään muuhun tarkoitukseen tai muille osapuolille.

Lue Journal.fi-palvelua koskeva tietosuojaseloste.
Julkaisu toimii palvelun yhteisrekisterinpitäjänä yhdessä Tieteellisten seuran valtuuskunnan kanssa tietosuojaselosteen kuvaamalla tavalla.