Ett dödande engagemang

En tulldetektivs fatala jakt på spritsmugglare

Författare

• Fredrik Nilsson

DOI: https://doi.org/10.37447/bk.129599

Nyckelord:

spritsmuggling, 1920-talet, ambition, engagemang

Abstract

I inledningen av augusti 1925 avled tulldetektiv Edvard Asp endast 33 år gammal. Han hade just återvänt till Sverige efter en vistelse i Kiel. I Kiel hade han, inkognito, bedrivit spaning mot ökända spritsmugglare och kastade sig nu omedelbart in i ett nytt spanings- och utredningsuppdrag. Nyligen hade nämligen ett smugglingsförsök avslöjats och Asp ville påbörja utredningen innan ”spåren hunnit sopas igen”. Han var förvisso sjuk, men arbetade ändå i ett helt dygn utan varken sömn eller mat. Inte förrän de misstänkta hade anhållits tillät han sig några timmars vila. Utredningsarbetet fortsatte sedan med, som det verkar, högt eller rent av maniskt tempo: ”Då han ovillkorligen ville hava den påbörjade utredningen färdig innan han gav efter för sjukdomen, fortsatte han samma dag förhören med de häktade och fick samtliga ett bekänna”. Efter att därpå ha renskrivit förhören var Asps motståndskraft bruten. Han intog nu sjukbädden ”som han ej mera lämnade före sin död”. Varför var tulldetektiven beredd att offra livet i kampen mot spritsmugglingen?