Arkiv

• 

  (O)lyckans kulturella praktiker

  Vol 102 (2023)

  I detta nummer av Budkavlen reflekterar författarna kring lyckans kulturella dimensioner. Hur den förstås, var den återfinns, samt hur den förhandlas med sin uppfattade motpol, olyckan. Lycka är ett ämne som länge intresserat människor, men uppfattningarna om vad såväl lycka som olycka innebär har varierat. I ett mer individualiserat samhälle har lyckan blivit en fråga om den enskilde individens ansvar för sitt liv och sin framtid. Förståelsen av lycka har därmed möjligtvis skiftat; från en uppfattning om lycka som en självständig, ödesbestämd kraft, till att snarare ses som en känsla och något som som individen själv kan och bör påverka.

  Lyckan som det högsta målet för en persons liv tycks vara en ledstrjärna i samtiden, med följden att kulturella, historiska och samhälleliga strukturer som formar mämnniskans livsvillkor ofta hamnar i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida?

• 

  Äckel som kulturell kraft

  Vol 101 (2022)

  Detta nummer av Budkavlen fokuserar på vad äckel och äcklighet åstadkommer i olika sammanhang. Det äckliga kan både avstöta och attrahera, väcka både nyfikenhet och avsmak. Äckel är en kulturellt formad känsla som kan ha starka effekter i världen och i enskilda människors liv. Artiklarna som ingår visar bland annat hur hur äckel kan användas för att styra in människor i önskad riktning, engagera människor att handla och avskräcka dem från oönskat beteende.

  Red. Blanka Henriksson & Ann-Helen Sund

• 

  Budkavlen 100 år: En tidskrift i tiden

  Vol 100 (2021)

  Denna volym behandlar Budkavlens 100-åriga historia. Jubileumsnumret ska emellertid inte läsas som en regelrätt historik, utan istället belyses tidskriftens 100-åriga färdväg ur olika perspektiv. Samtliga som bidragit med texter, förutom Lars-Eric Jönsson, har under olika tider ingått i Budkavlens redaktionsråd. Många av artiklarna har en eftertänksam och tillbakablickande karaktär där det föränderliga redaktionella arbetet kring tidskriften diskuteras. Mycket har förändrats. Från att ha varit ett nationellt projekt har tidskriften utvecklats till ett vetenskapligt forum där texterna genomgår kollegial granskning och publicering online. Men det finns också tydliga spår av kontinuitet, såsom att tidskriften formas av den etnologiska och folkloristiska miljön vid Åbo Akademi.

  Red. Lena Marander-Eklund & Fredrik Nilsson

• 

  Människor och andra djur

  Vol 99 (2020)

  Detta nummer av Budkavlen utgör ett bidrag till det växande forskningsfältet kulturella djurstudier. I volymen behandlas för­hållandet mellan djur, kultur och mellanartsliga relationer ur flera olika perspektiv. Numret svarar på det i tiden liggande intresset och behovet av att kulturanalytiskt analysera och reflektera över människans relationer till andra djur och arter och deras relation till oss. I volymens bidrag fokuseras bland annat hur djur klassificeras, värderas och problematiseras, hur vi förhåller oss till djur, hur vi pratar om djur och vilka praktiker som uppstår i möten med djur i vår vardag.

  Red. Sonja Hagelstam & Sanna Lillbroända-Annala

• 

  Den problematiserade kroppen

  Vol 98 (2019)

  Detta nummer av Budkavlen fokuserar på kroppen och de strategier som aktiveras när människokroppar konfronteras med varandra och med omgivningen. Genom att rikta sökarljuset mot hur kroppar problematiseras i olika sammanhang, lyfter artiklarna fram frågeställningar kring disciplinering av kroppen, relationer mellan kropp och samhälle, kroppar i rörelse och kravet på lika villkor oavsett kroppslig funktionalitet. I slutändan skapas en mångfasetterad bild av samtida förståelser av den mänskliga kroppen.

  Red. Blanka Henriksson & Jakob Löfgren

• 

  Under ytan. Kulturanalyser av det bortglömda, dolda och triviala

  Vol 97 (2018)

  I detta specialnummer av Budkavlen visar skribenterna hur kulturanalys kan användas för att undersöka sådant som vi knappt ser, hör, känner eller förnimmer. Denna osynlighet, tystnad eller flyktighet kan bero på att artefakter, minnen eller berättelser glöms bort, döljs eller omges av tabun. det är frågan om sådant som blir så trivialt att blicken sveper förbi utan att få fäste; att minnet har bleknat eller att det likt diverse artefakter förpassats allt längre ned i en redan överfylld minneslåda.

  Ambitionen har varit att visa hur kulturanalytiker går tillväga för att synliggöra sådant som är betydelsebärande i kulturell mening, utan att människor alltid tänker på det. Vi har trängt ned under ytan på såväl samhället som människan, men också under ytan på kulturanalys som metod.

  Temanumret visar prov på den bredd som karakteriserar kulturanalysen vid Nordisk etnologi respektive Nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Boken riktar sig till Budkavlens sedvanliga läsekrets samt till studenter som är intresserade av kulturanalys.

  Red. Fredrik Nilsson & Lena Marander-Eklund

• 

  Den virtuella världen

  Vol 96 (2017)

  Budkavlen 2017 handlar om den ”virtuella världen” med ett uttalat kvinnligt perspektiv. Här frågas vilken betydelse den virtuella världen har i vår vardag, i vårt sätt att kommunicera och vilka möjligheter den innebär den för oss att ta del av samhällelig och kommersiell service samt och söka och dela information. Analyser av sjuksköterskeyrkets förändring via digitaliseringen, av hur olika modebloggare hittar sina nischer på nätet och hur ett Facebookforum ”Glesbygdsgirls” för fram en annan typs kvinnlighet än den urbana mainstream, publiceras här. Ytterligare presenteras två inhemska nätverk och tidskrifter, nämligen Artefacta/Artefactum och Laboratorium för folk och kultur.

  Red. Anna-Maria Åström, Lotta Wessberg & Sonja Hagelstam

• 

  Arbete och engagemang

  Vol 95 (2016)

  Temat för detta nummer av BUDKAVLEN är Arbete och engagemang. Arbete har av tradition varit ett viktigt fält för etnologin, medan folkloristiken ofta ägnat sig åt hur människorna engagerar sig för olika ändamål. Med artiklarna får vi nya synpunkter på arbete, arbetslag och arbetsprocesser. Vi får bl. a. ta del av en hisnande historia om hur uppskruvade krav på engagemang i arbete kunde få ödesdigra följder – här gäller det ett detektivöde i 1920-talets Sverige. Att kropp, rörelser och kulturellt vetande ingår som utgångspunkter för allt arbete framförs i en artikel om kustbevakningen i Finland, där fokus läggs vid gränsbevakarnas ”kinestetiska dispositioner”.

  Om ett starkt engagemang vittnar en analys av hur olika grupper strävar att värna om olika slag av immateriellt kulturarv, spelmansmusik, lokalhistoria, hantverk, historiebruk och dansen menuett. Ett sätt att på något plan kontrollera sin vardag utgör ett intresse för vädret, i vissa fall stegrat till ett engagemang med egen bokföring av väder och vind. Vardagens och arbetets motvikt utgörs av tradition av fester. Nutidens intresse för festernas historia uppvisar oväntade drag, det är snarast fråga om en mytisk historia där nutidens bruk förs tillbaka på äldre sedvänjor och bruk ibland utgående från bisarra analogier, vittnar den avslutande artikeln.

  Red. Anna-Maria Åström & Lotta Wessberg

• 

  Ålder och generation

  Vol 94 (2015)

  Budkavlen – tidskrift för etnologi och folkloristik 2015 har ålder och generation som tema. Beteendenormer för ålder formuleras, regleras och ifrågasätts via kulturella förhållningsmönster. Också olika generationer skapar sin syn på världen utgående från den kulturella – men också ekonomiska och sociala – kontext de ingått och ingår i. Från sådana utgångspunkter diskuterar artiklarna i detta nummer bl.a. hur skolelever av idag, en grupp unga vuxna musiker, en tidigare generation av hemmafruar och yrkesverksamma kvinnor samt äldre kvinnor av idag möter och förhåller sig till sin position i levnadsloppet. I fokus står vilka kulturella medel olika grupper kan ta till för att förstå, förstärka eller förtydliga sin egen position. Betecknande är hur yttre framtoning betonas, t.ex. genom klädsel, som ofta får pregnans genom spegling i andra åldersgruppers klädsel och i egen rekapitulering av tidigare klädval. Släktföremål kan spela en roll i skapande av en släktkänsla och i förmedlingen mellan generationer.

  Red. Anna-Maria Åström & Lotta Wessberg

• 

  Kulturarv och konsumtion

  Vol 93 (2014)

  Budkavlen 2014 ägnas frågeställningar om kulturarv och konsumtion. I fokus står själva termen kulturarv och hur kulturarvet nyttjats för att t.ex. framhäva finlandsvenskhet och regionalism samt husmödraskap genom textil. Nationella kulturarv både nedtonas och lyfts fram av europeiska studenter på annan ort (Erasmus) och vardagliga butiker får en aura av kulturarv när de medvetet förs fram som hantverksmässiga. Det materiella kulturarvet konkretiserat i trähusbyggnation och det immateriella i österbottniska traditioner för diskussionen till det lokala planet och hur expertvetande blir en garant för kulturarvet.

  Red. Anna-Maria Åström & Lotta Wessberg

• 

  Rumslighet och rörlighet

  Vol 92 (2013)

  Budkavlen 2013 behandlar rumslighet och rörlighet. I fokus står olika sätt att tillägna sig platser, att ta sig från plats till plats men också en platsens flyktighet och rotlöshet som präglar det hektiska senmoderna livet. Platsers aura, image och brand samt den upplevande individen synas också. Tids- och rumsmässigt spänner artiklarna från folklorens mytiska tider och evige vandrare, 1800-talets herrgårdsmiljöer till moderna storstadsrum, naturscener och upphaussade bruksmiljöer.

  Red. Anna-Maria Åström & Lotta Wessberg

• 

  Fritid och vardag

  Vol 91 (2012)

  Budkavlen 2012 har som tema vår fritid och vår vardag. Utgångspunkten i de flesta artiklar är nutiden och då är det naturligtvis av vikt att vår nutida vardag och fritid ses i en större samhällelig kontext. Till det traditionsvetenskapliga uppdraget hör också en teori- och metodmedvetenhet. En del artiklar tar fasta på de folkloristiska och etnologiska insamlingsmetoderna och andra utgör exempel på hur dagens metoder pendlar mellan nyttjande av traditionellt insamlingsstoff, de nya medierna, dvs. den virtuella världens olika slag av texter, men även deras motsatser, det som händer på särskilda platser i den reella världen. Då är metoden deltagande observation.

  Red. Anna-Maria Åström, Sanna Lillbroända-Annala & Lotta Wessberg

• 

  Krig och konflikter

  Vol 90 (2011)

  Detta nummer av Budkavlen behandlar krig och konflikter med hjälp av etnologiska och folkloristiska metoder. I fokus står framför allt andra världskriget och dess följder för Finlands del. Det är “barnbarnsgenerationens” forskare som tagit upp ämnet ur olika synvinklar och med olika material. Främst analyseras individens upplevelse av kriget och också kriget ur den synvinkel som individer tillhörande den svenskspråkiga befolkningen hade. Så är t.ex. evakueringen av det svenskspråkiga Porkala-området i närheten av Helsingfors och händelser vid Hangöfronten 1941 utgångspunkter för två av artiklarna. En sista artikel tar fasta på finländska administratörer i Alaska på 1840- och 1850-talen och deras bemödanden att hålla sig utanför konflikter med indianerna och att förhindra eller förmildra konflikterna bland olika stammar.

  Red. Sanna Lillbroända-Annala & Lotta Wessberg

• 

  Budkavlen 2010

  Vol 89 (2010)

  Budkavlen 2010 är ett blandat nummer. Filmtittande, minnen av 1950-talet, translokala fenomen, botare under 1600-talet och tingens logik på en herrgård behandlas i de olika artiklarna. Ett gemensamt drag för alla artiklar är att det inte är individen som sådan som stiger fram, utan individen tillsammans med andra, under påverkan av andra och i dialog med andra. Samtidigt bejakas subjektiviteten i samtliga artiklar. Människornas preferenser inom massmedia, hennes känslor och minnen, hennes åsikter och sätt att ordna sin verklighet är det som plockas fram. Dessa subjektiva ställningstaganden och stämningar påverkas av den kultur och tidsålder hon tillhör och hur man kollektivt inom kulturen och i delkulturer bearbetat de olika fenomenen.

  Red. Sanna Lillbroända-Annala & Lotta Wessberg

• 

  Hem och familj

  Vol 88 (2009)

  Temat för Budkavlen 2009 är familjen och hemmet. I många av häftets artiklar framgår att man ofta lever med två föreställningar av såväl hem som familj, det ideala tillståndet, som man ständigt försöker uppnå eller åtminstone har i sinnet och det aktuella där det förekommer brister och missförstånd. Den föreställda goda familjen och det föreställda goda hemmet är dock ledstjärnor i mångas liv och då är det intressant att dels upptäcka spänningar mellan idealbilder och de reella situationerna samt vilka strategier och förhandlingar som krävs för att komma tillrätta med vardera bilderna, som också är självrepresentationer. Budkavlen 2009 handlar om julen och familjen, föreställningar om familjen, Helsingforshem på 1950-talet, spänningar i polsk-finländska familjer och kontakten mellan familjemedlemmar under fortsättningskriget i Finland.

  Red. Sanna Lillbroända-Annala & Lotta Wessberg

• 

  Norden och Europa

  Vol 87 (2008)

  Detta nummer av Budkavlen ägnas temat Norden och Europa. Den nordiska folklivsforskningen har under 1900-talet haft en stark position och det jämförande perspektivet har satt djupa spår i det nordiska traditionsvetenskapliga tänkandet. Det oaktat har varje land också haft sina egna vetenskapliga skolor och traditioner. Visavi det europeiska tänkandet var man såväl tagande som givande part.

  Detta nummer ägnas följaktligen studier om hur etnologin och folkloristiken i Finland och i det svenska Finland positioneras och har positionerats både när det gäller vetenskapen själv och olika fenomen som faller inom etnologins och folkloristikens intresseområden. Den vidare kontexten är då Norden och Europa.

  Red. Sanna Lillbroända-Annala & Lotta Wessberg

• 

  Bilden och fotografiet

  Vol 86 (2007)

  Detta nummer av Budkavlen handlar om bilder och fotografier. Med de senaste årens allt mer påträngande bildflöde har det blivit angeläget för både etnologin och folkloristiken att ge akt på hur olika typer av bilder påverkar oss och hur vi också med hjälp av bilder får ett grepp om vår verklighet. En typ av bilder som de flesta nuförtiden är med om att skapa är fotografier, isynnerhet som den nutida tekniken gör det möjligt att snabbt, i realtid, skapa en digital repertoar som speglar olika sidor av vårt eget liv. Fotografiet har naturligtvis länge haft en särställning inom speciellt etnologin, som ett dokumentationsinstrument över aktuella eller i varje fall tillgängliga fenomen i de samfund vi undersökt. Det har sedermera kunnat betraktas som särpräglad vittnesbörd om dessa fenomen. Dokumentationsaspekten är dock bara en aspekt av fotografiet, visserligen basen och i begynnelsen grundidén till de etnologiska arkiv som grundats som depåer över insamlat fältmaterial och senare även annat fotografiskt material som donerats till arkiven. Med den ökade och ökande kunskapen om det oerhört mångbottnade i bildframställning och -reception överlag och isynnerhet vad gäller fotografier är det angeläget att peka på bildernas användning och tolkning i vardagen och inom forsknings- och arkivvärlden.

  Red. Sanna Lillbroända-Annala & Lotta Wessberg

• 

  Tiden och det förflutna

  Vol 85 (2006)

  Temat för detta nummer av Budkavlen är tiden och isynnerhet den förflutna tiden. Historiskt uppfattas tiden antingen som en kronologi, där händelser och skeden följer på varandra, eller som skedena själva i form av perioder som avlöser varandra. Här i etnologisk-folkloristisk belysning blir sättet att uppfatta tiden dels förankrat i de medagerandes uppfattningar, men också hur tidsperioderna sedermera förankras, och hur de kan förstås i ett senare skede och som minnen. Då kommer kanske inte tidsuppfattningen i sig i fokus utan vad som skiljer perioderna från varandra och vad som blir typiskt eller uppfattas som typiskt för en viss historisk period. Vår kronologi är ambitiös, vi sträcker oss från tolkningen av antik folklore, över medeltids- och 1700-tals representationer idag, till minnen av den "ljuva epoken", uppfattningar om det anormala i krigstiden och slutligen hur ett bröllop i sina faser kan gestalta också en tidsanda och ett decennium, 1950-talet. Tematiken fördjupas genom en strävan att hitta hittills dolda innebörder och/eller korrespondenser mellan nutida och tidigare tolkningar vad gäller t.ex. perioderna medeltiden och 1700-talet.

  Red. Sanna Lillbroända-Annala & Lotta Wessberg

• 

  Budkavlen: Special issue

  Vol 84 Nr 2 (2005)

  This special issue of Budkavlen in English consists of articles that have been published in Swedish earlier in this journal. The articles fall into three themes, very different but of current interest in the fields of ethnology and folkloristics at Åbo Akademi University. The themes are urbanity, narration and masculinity. The issue begins with eight interesting articles on these subjects, and finishes with two thorough presentations of folkloristics and ethnology at Åbo Akademi.

  Ed. Ann-Charlotte Palmgren

• 

  Förhållanden till historia

  Vol 84 (2005)

  Detta nummer av Budkavlen handlar om olika sätt att förhålla sig till det förflutna och olika sätt att förstå och förmedla historia. Inom såväl historievetenskapen som traditionsvetenskaperna har man under den senmoderna eran, där historieintresset vuxit och delvis fått andra uttrycksformer än tidigare, intresserat sig just för hur man använder sig av historia. Man förutsätter då att det finns en historievetenskapens bild av det förflutna och olika andra konkurrerande bilder av det förgångna. Ytterligare har var och en som varit med om viktiga perioder i nationernas närhistoria egen erfarenhet, som man åberopar, när man förhåller sig till det förflutna.

  Red. John Hackman

• 

  Traditionen – historiebruk, etnicitet och identifikationer i nutidens samfund

  Vol 83 (2004)

  I senmodemitetens och globaliseringens kölvatten får traditioner och förhållningssätt till den egna historien nya uttrycksformer och betydelser. Ämnen som rör etnologin och folkloristiken synnerligen starkt är bl.a. musealiseringsprocesser och de förändrade former de kan anta, men tiden har medfört även helt nya museibruk, där gångna tider dramatiseras och iscensätts med nya mera spektakulära medel. Orden iscensättning och dramatisering stiger fram som målande begrepp för det som sker när människor utöver sina dagliga roller antar ett rollbeteende som för dem själva betyder något; stärkt identitet, gemenskap med det lokala, släktband och traditioner som för dem närmare något förlorat.

  Red. John Hackman

• 

  Forskningsmaterial

  Vol 82 (2003)

  Årets tema för Budkavlen är det forskningsmaterial etnologer och folklorister samlar in och bearbetar. Svenska litteratursällskapets traditionsvetenskapliga nämnd anordnade 2002 ett seminarium där frågelistmetoden stod i fokus och tanken var att Budkavlen kunde utgå från de föredrag som då hölls. Så har också gjorts, men många andra bidrag finns med som processats i andra sammanhang. Här kan t.ex. nämnas den forskarutbildning som vid Åbo Akademi ges i form av kursen Människovetenskapernas filosofi ledd av professor Lars Hertzberg och doc. Olli Lagerspetz. Temat för vårterminen 2003 var att förstå det främmande. Tre artiklar har ventilerats vid proseminarier i folkloristik och etnologi vid Åbo Akademi.

  Red. John Hackman

• 

  Budkavlen 2002

  Vol 81 (2002)

  Teman för artiklarna i detta nummer av Budkavlen är prydnadsföremål, hantverk, gårdsgrupper, hembygden, fastlagen och döden samt fotboll. Sånär som på det sista temat kunde man tro att vi har att göra med synnerligen traditionell etnologi och folkoristik. Att så inte är fallet bevisas av artiklarna en för en. Det som dock är intressantare att notera är att en viss traditionstrohet vad gäller ämnesvalet samtidigt fortsätter att profilera våra vetenskaper.

  Red. John Hackman

• 

  Mansnummer

  Vol 80 (2001)

  Om Budkavlen 2000 kunde betraktas som ett kvinnonummer, kan Budkavlen 2001 etiketteras som ett mansnummer. Samtliga artiklar berör mannen eller specifikt manliga sysselsättningar. Detta har varit en medveten strävan. I proseminariet i etnologi hösten 2000 var genderproblematiken aktuell och proseminaristerna valde bland ämnen som hade med könskonstruktion och könsidentitet att göra. Det faktum att tre uppsatsskrivare valde en manlig problematik har bidragit till att detta nummer har strukturerats uttryckligen som ett mansnummer. Ytterligare har vi bland skribenterna en i Budkavlen flitigt medverkande emeritusforskare, Christoffer H. Eriksson och en tämligen nybliven filosofie doktor, Sven-Erik Klinkman. De tu får omgärda de kvinnliga skribenternas uppsatser.

  Red. John Hackman

• 

  Kvinnonummer

  Vol 79 (2000)

  Detta nummer av Budkavlen är ett kvinnonummer i den meningen att fyra artiklar av sju behandlar ämnen som angår kvinnor eller ligger kvinnor nära. Barnafödandet enligt kvinnornas egna berättelser, unga kvinnors inställning till sin kropp i förhållande till rådande kvinnoideal, kvinnors speciella förhållande till sina trasmattor och kvinnor och matlagning analyseras som uttalade kvinnliga erfarenheter, av sig själva och sitt liv och sitt förhållande till ting och sysselsättningar som de värdesätter. Två artiklar ägnar sig åt det par som bildas av man och kvinna; den ena behandlar bröllopsfotografier och den andra en brevväxling mellan en man och hans hustru under det krisförhållande som råder under krig. Ytterligare en artikel behandlar de relationer som uppstår och upprätthålls mellan barn och ungdomar med hjälp av mobiltelefonen.

  Red. John Hackman