Budkavlen 2014

Författare

  • Anna-Maria Åström

Abstract

Budkavlen 2014 ägnas frågeställningar om kulturarvet ur några speciella synvinklar. Dels är det fråga om hur kulturarvet överhuvud
börjar nyttjas som begrepp i Svenskfinland, dels hur vissa materiella produkter såsom t.ex. kvinnlig hemslöjd börjar betraktas som ett kulturarv inte bara värt att bevaras utan även vidareutvecklas. Den första vågen att nyttja kulturarvet – också med ekonomiska förtecken – uppstod redan på 1920-talet. I vår tid finns otaliga exempel på hur kulturarvet, det lokala arvet och vissa produkter nyttjas med denna stämpel. Det kan som i en av artiklarna gälla t.ex. bagerier och chokladbutiker. Då är det fråga om att vädja till konsumenternas känsla för det förgångna, det ”äkta” och småskaliga. Det faktum att kulturarvet hos deras bärare ofta väcker känslor av stolthet kan undersökas när det gäller det nationella kulturarvet och det lokala arvet.

Sektion
Förord

Publicerad

2023-05-19

Referera så här

Åström, A.-M. (2023). Budkavlen 2014. Budkavlen, 93, 5–10. https://doi.org/10.37447/bk.129706