Den goda marthahusmoderns hemslöjdsarbete

Hemslöjd som kvinnligt kompetensfält och nationalitetsmarkör på 1920- och 1930-talen

Författare

• Maria Ekqvist

DOI: https://doi.org/10.37447/bk.129708

Nyckelord:

Marthaförbundet, hemslöjd, kvinnlighet, husmor

Abstract

I denna artikel kommer jag att fokusera på den goda finlandssvenska marthakvinnan, hur hon förknippats med textilarbete och hur man kan sätta in husmodersorganisationen Finlands svenska Marthaförbunds ideal och uppfattningar i ett större hemslöjdsperspektiv. Jag kommer att först presentera marthornas husmorskvinnoideal och sedan gå närmare in på hemslöjdens roll i detta. Därefter försöker jag ytterligare visa hur förbundets självklart slöjdande husmorskvinna och hennes idealhem passar in i tidens nationalistiska symbolvärld. Fokus har jag lagt på åren 1927-38, det vill säga perioden för och mellan två stora finlandssvenska marthahemslöjdsutställningar. Dessa hade koppling till projektet Marthas hemslöjdsarkiv, som skulle bevara och sprida goda hemslöjdsmodeller och kunskap om folklig textilslöjd från hela Svenskfinland, ett projekt som också hade betydande kopplingar till tidens hemslöjdsrörelse. I förlängningen ville Marthaförbundet, med bland annat arkivets hjälp, etablera en gemensam finlandssvensk hemkultur och symbolvärld med hemslöjdstraditionerna i en central roll.