Erla Husgafvel, österbottnisk folklorist i två länder

Närvarons problematik, nostalgins förförelse, exilens vemod

Författare

  • Raoul J. Granqvist

Abstract

Liksom Linnés lärjungar, och Ngugis studenter två hundra år senare, hade etnologer vid 1920- och 1930-talens Åbo Akademi påbörjat insamlingar om lokala seder och språkbruk -- även de med en engagerad kulturinstitutions, Svenska Litteratursällskapet, lika beskäftiga instruktionshäfte i handen. En av de mest hängivna var Erla Hovilainen-Husgafvel (f. Lund) som under åren 1928–1939 gjorde tio fältexpeditioner till aderton byar i Österbotten (dessutom en till Estland) i jakt på en kunskap alltmer undanträngd av aktiv och passiv glömska eller avståndstagande. I Erlas fall innehöll kunskapen folktro, folksed, folkmedicin, trolleri, gåtor, ramsor, rim och visor. Hennes materialsamling i Folkkulturarkivet i Helsingfors omfattar 5615 handskrivna sidor (Katalog1978). En nationell arkivskatt som i sin förlängning skulle gagna svenskheten i landet.

Tillstånd för bidragets nätpublicering saknas. Om du äger rättigheterna och vill ge tillståndet, vänligen kontakta budkavlen@abo.fi.

Sektion
Översikter och granskningar

Publicerad

2023-05-19

Referera så här

Granqvist, R. J. (2023). Erla Husgafvel, österbottnisk folklorist i två länder: Närvarons problematik, nostalgins förförelse, exilens vemod. Budkavlen, 93, 86–100. https://doi.org/10.37447/bk.129712