Translokala tillhörigheter?

Finskhetens dimensioner på Åland

Författare

• Anna-Liisa Kuczynski

DOI: https://doi.org/10.37447/bk.130088

Nyckelord:

translokal, identitet, språkidentitet, minne

Abstract

I det följande uppfattar jag translokala tillhörigheter som positioneringar och aktiviteter, även symboliska, virtuella och imaginära, mellan olika lokaliteter, där den ena utgörs av de inflyttade finskspråkigas nutida bonigsort på Åland och den andra av deras tidigare hem- eller boningsort på det finskspråkiga fastlandet. Lokaliteten kan i vissa sammanhang innebära enbart barndomshemmet eller hemorten, men kan gällande t.ex. språk och traditioner också få en utvidgad betydelse och tolkas som det finska fastlandet i allmänhet. Likaså kan hemorten på Åland gälla hela det åländska samhället. Det väsentliga i sammanhanget är gränsen till det finska Finland som på olika sätt överskrids. Jag kommer att diskutera, hurdana translokala praktiker de finskspråkiga har i sin vardag, dvs. hur de agerar för att upprätthålla sin finskhet på Åland samtidigt som de rotat sig där. Hurdana sociala rum skapas det för att de skall få gensvar för sitt finska ursprung? Får de sin finskhet bejakad och hur förhandlar de om den i den åländska omgivningen? Kan en dubbel identitet t.ex. vara möjlig? Enligt den konstruktivistiska synen utformas identiteten ju i växelverkan med de s.k. signifikanta andra. Med dem förstår man personer som mest bidrar till att upprätthålla och bestyrka en individs subjektiva verklighet. Vad innebär det då att en stor del av dessa viktiga personer för de finskspråkiga saknas på Åland där ålänningarna själva har en stark egen identitet?