Meddelanden

  • Inbjudan 2/2024: Att bevara – förnya – förändra

    2024-04-12

    Medeltiden var en tid av ständiga förändringar i samhället, det andliga livet och konsten. Likväl byggde många företeelser på att bevara och förnya den gamla kulturen. Vissa av dem fortsatte och antog nya former under den tidigmoderna eran. Under de senaste åren har fältet för medeltidsstudier sett ett antal förändringar i forskningsmetoder och perspektiv. Till exempel har eftermedeltida återbruk av föremål och texter för nya användningsområden gett dem nya funktioner, vilket i sin tur innebär att dessa har bevarats och finns tillgängliga för forskare.

    Mirator efterlyser artiklar till ett temanummer på temat Att bevara – förnya – förändra som kommer att publiceras i december 2024. Artiklarna kan komma från vilket forskningsområde som helst och täcka vilket geografiskt område som helst. Temanumret är relaterat till konferensen Dies Medievales 2024, men artiklar kan föreslås även om man inte har deltagit i konferensen. 

    Läs mer om Inbjudan 2/2024: Att bevara – förnya – förändra

  • Kirjoituskutsu numeroon 2/23

    2023-04-24

    Mirator pyytää artikkelikäsikirjoituksia vuoden 2023 numeroon, joka julkaistaan joulukuussa. Artikkelit, joiden käsikirjoitus on lähetetty arvioitavaksi kesäkuun 2023 loppuun mennessä, saavat arvioitsijoiden kommentit viimeistään syyskuussa. Mikäli artikkeli hyväksytään ilman korjausehdotuksia tai vain vähäisin korjauksin, se voidaan julkaista numerossa 2/23.

    Läs mer om Kirjoituskutsu numeroon 2/23

  • Ad Fontes avdelning

    2021-02-19

    Finländska medeltidsforskare kan skatta sig lyckliga! Till skillnad från många andra länder har nästan alla de handlingar som rör medeltiden i det nuvarande Finland både digitaliserats och gjorts fritt tillgängliga. Dokumenten kan man numera bekanta sig med i digital form genom Nationalarkivets databas Diplomatarium Fennicum (http://df.narc.fi/).

    Det är främst Finlands statsarkivs tidigare chef Reinhold Hausen vi har att tacka för det här utmärkta läget. Under decennierna från slutet av 1800-talet till det andra världskriget arbetade Hausen idogt med att publicera dokument som rörde Finlands historia. Överst på Hausens publiceringslista var Åbo domkyrkas Svartebok, Registrum Ecclesiae Aboensis (REA), vars urkunder han lät publicera år 1890. Han fortsatte sitt arbete med medeltida källor när han åren 1910-1935 publicerade Finlands medeltidsurkunder (FMU) i åtta delar. Tillsammans täcker utgåvorna över 6700 dokument – lejonparten av de handlingar som rör Finland fram till år 1530.

    I slutet av 1900-talet, när digitala forskningsresurser blev allt vanligare, kunde man med finansiellt stöd från Finska kulturfonden skanna dokumenten i FMU och skapa grunden till databasen Diplomatarium Fennicum (DF). Genom databasen har forskare sedan haft möjlighet att använda dokumenten i digitalt format. I början av 2010-talet började databasen tekniskt sett vara föråldrad och DF upplevdes som svåranvänd. För att förnya databasen startades ett projekt finansierat av Konestiftelsen, vilket resulterade i den nuvarande Diplomatarium Fennicum, en databas med moderna forskningsverktyg. Stommen i DF följer fortfarande Hausens arbete, men i den nya DF har även  en del handlingar utfärdade innan 1530 som har saknats i Hausens utgåvor införts.

    Trots detta finns det fortfarande behov av att komplettera och korrigera innehållet i DF. Finländska medeltidshistoriker känner till källor som rör finländare och finsk medeltid men som inte finns publicerade någonstans och vilka skulle vara synnerligen betydelsefulla att tillgängliggöra för forskarsamfundet. Samtidigt känner forskarna till andra brister och felaktigheter i DF, vilket vore viktigt att få kännedom om via databasen. För att avhjälpa detta har vi nu beslutat att öppna en egen Ad Fontes -avdelning i Mirator, ägnad för publicering av ursprungshandlingar som en del av vetenskapliga artiklar. Syftet är att de ursprungshandlingar som ligger till grund för artiklarna, tillsammans med nödvändiga metadata, editeras och förs in i DF där de kommer hela vetenskapssamfundet till godo och där de förses med samma information som de andra i DF befintliga handlingarna. Utgivningsansvaret för dessa editerade dokument ligger på Diplomatarium Fennicums redaktion och Nationalarkivet, och utgivningen förverkligas tillsammans med artikelskribenten. Genom ett samarbete mellan Mirator och Diplomatarium Fennicum öppnas en ny väg till vetenskaplig publicering kring den finländska medeltiden för forskare – ett nytt forum som hittills inte har funnits i Finland.

    Vad kan man publicera i Ad Fontes -avdelningen? Vi välkomnar vetenskapliga artiklar på såväl svenska och finska som på engelska, i vilka man publicerar tidigare okända eller opublicerade medeltidsdokument som rör Finland eller finländarnas historia, eller korrigeringar i redan publicerade dokuments innehåll eller datering. Till Ad Fontes -avdelningen kan också antas nya, på moderna vetenskapliga principer grundade förbättringar av de dokument Hausen har utgivit. Om du planerar en källedition, vänligen kontakta Mirators redaktion angående tidtabell för publicering. Den färdiga artikeln och den tillhörande källeditionen skickas till redaktionen via journal.fi. Alla artiklar genomgår peer review.

    I artiklarna ska Mirators sedvanliga författarprinciper följas. Diplomatarium Fennicums redaktion (df@arkisto.fi) kan ge vidare instruktioner beträffande editionsprinciper så att källeditionerna och nödvändiga metadata är korrekt utformade redan från början. Diplomatarium Fennicums redaktion ansvarar för att föra in dokumenten i databasen, och Nationalarkivet publicerar dem på halvårsbasis i samband med uppdatering av databasinnehållet. .

    Förfrågningar kan skickas till Ad Fontes -avdelningens ansvariga redaktör Kirsi Salonen (kilesa@utu.fi).

    Läs mer om Ad Fontes avdelning

  • CFP: Temanummer, hösten 2021: Medievalism i det tjugoförsta århundradet

    2020-10-15

    Under det tjugoförsta århundradet har medeltiden på nya uppfinningsrika vis anpassats till modern politik och kultur. Det medeltida förflutna har ekat i George W. Bushs korståg mot terrorismen, i ISIS försök att återskapa kalifatet, såväl som i krisen mellan Ukraina och Ryssland. Medeltiden inspirerar populärkulturella produkter, antingen direkt så som i till exempel spelserien Crusader Kings, eller genom att tillhandahålla byggstenarna för en fantasivärld, så som i The Witcher franchisen. Medeltidsmarknader och historisk reenactment åtnjuter även fortsättningsvis stor popularitet och ett nätverk av pilgrimsrutter byggs enligt modell från internationella förebilder för tillfället i Finland.

    Höstnumret av tidskriften Mirator dedicerar en tematisk del för medievalism i det tjugoförsta århundradets kultur och politik. Vi hoppas särskilt på artiklar som diskuterar medievalism i Finland och angränsande regioner (inkluderat Skandinavien, Baltikum, Ryssland), eller internationella fenomen med tydlig anknytning till det geografiska området. Redaktör för temadelen är Reima Välimäki.

    Artiklarna bör följa Mirators generella riktlinjer. Artikelmanuskript avsedda för den tematiska delen bör vara inlämnade senast den 28 februari 2021, via Mirators OJS-plattform.

    Mera information:

    Reima Välimäki, reima.valimaki[at]utu.fi

    Läs mer om CFP: Temanummer, hösten 2021: Medievalism i det tjugoförsta århundradet

  • CFP: Dis/ability in the medieval Nordic world

    2019-04-09

    A special issue of Mirator

    Editors: Anna Katharina Heiniger and Christopher Crocker

    The special issue emerges from the interdisciplinary research project Disability before disability (Icel. Fötlun fyrir tíma fötlunar) situated at the Centre for Disability Studies at the University of Iceland, initiated in 2017, and supported by the Icelandic Research fund (Icel. Rannsóknasjóður) Grant of Excellence No 173655-05.

    Läs mer om CFP: Dis/ability in the medieval Nordic world