Calle Haglund – stereotyp, brand eller ikon?
DOI:
https://doi.org/10.30666/elore.79257Abstrakti
En viktig utgångspunkt för artikeln Calle Haglund – stereotyp, brand eller ikon har varit frågan vad det innebär att en politiker som sfp:s tidigare ordförande Carl ”Calle” Haglunds habitus i media uppfattats som ”ganska stereotypt finlandssvensk” och varför detta tolkats som någonting som framstår som främmande för finskspråkiga väljare. För att kunna utreda frågeställningen närmare har jag närläst två journalistiska texter som ingått i Helsingin Sanomat: ett reportage i tidningens NYT-veckobilaga från år 2009, ”Mahaplätsi ankkalampeen” (Magplask i ankdammen) samt ett modereportage i tidningens månadsbilaga, ”Malli Haglund” (Modellen Haglund). Min metod kan beskrivas som kultursemiotisk. Den består av en närläsning av valda texter och bilder som förs in i ett tolkningssammanhang där jag genom val av teoretiskt perspektiv – tre olika, men relaterade symboliseringsprocesser, stereotypisering, branding och ikonisering och samt teorier om dessa – undersöker hur ett medialt material skapar förståelser som kan gälla allt från en enskild persons offentliga persona till relationen mellan språkgrupper, de finsk- och de svenskspråkiga finländarna. Att jag valt Calle Haglund som objekt för undersökningen har samband med att jag tidigare undersökt det finlandssvenska utifrån överväganden om stereotypisering, humor och ironi. Genom att jämföra de tre olika symboliseringsstrategierna stereotypisering, kulturell branding och ikonisering har jag kunnat peka på viktiga likheter och skiljelinjer mellande tre strategierna och även kunnat visa att de register som används följer vissa mönster som här beskrivits i termer av framför allt kulturell annanhet eller exotisering, med en double bind-karaktär: än kan det handla om förebildlighet och förmåga att väcka beundran, än om någonting lägre, mer problematiskt som kan väcka avund eller förbittring hos den språkliga majoriteten. Bilderna och texterna innehåller, som jag visat, olika maktaspekter satta i spel.Tiedostolataukset
Julkaistu
Viittaaminen
Numero
Osasto
Lisenssi
Lehti noudattaa ns. timanttista avoimen julkaisemisen mallia: lehti ei peri maksuja kirjoittajilta ja julkaistut tekstit ovat välittömästi avoimesti saatavana tiedelehtien Journal.fi-palvelussa. Toimittamalla artikkelin Eloreen julkaistavaksi kirjoittaja suostuu syyskuusta 2024 alkaen siihen, että teos julkaistaan CC BY 4.0 –lisenssillä.Lisenssin mukaan muut saavat kopioida, välittää, levittää ja esittää tekijänoikeuksiin kuuluvaa teosta sekä sen pohjalta tehtyjä muokattuja versioita teoksesta vain, jos he mainitsevat lisenssin, alkuperäisen julkaisun (linkki tai viite) ja kirjoittajan alkuperäisenä tekijänä. Kaikki tehdyt muokkaukset on ilmoitettava.
Tekstien tekijänoikeus säilyy kirjoittajilla ja julkaistun version rinnakkaistallennus on sallittua. Tämä koskee myös ennen syyskuuta 2024 julkaisuja tekstejä. Rinnakkaistallenteessa tulee näkyä Eloren julkaisutiedot.
Julkaistujen artikkeleiden metadatan käyttölisenssi on Creative Commons CC0 1.0 Universal.