Calle Haglund – stereotyp, brand eller ikon?
DOI:
https://doi.org/10.30666/elore.79257Abstract
En viktig utgångspunkt för artikeln Calle Haglund – stereotyp, brand eller ikon har varit frågan vad det innebär att en politiker som sfp:s tidigare ordförande Carl ”Calle” Haglunds habitus i media uppfattats som ”ganska stereotypt finlandssvensk” och varför detta tolkats som någonting som framstår som främmande för finskspråkiga väljare. För att kunna utreda frågeställningen närmare har jag närläst två journalistiska texter som ingått i Helsingin Sanomat: ett reportage i tidningens NYT-veckobilaga från år 2009, ”Mahaplätsi ankkalampeen” (Magplask i ankdammen) samt ett modereportage i tidningens månadsbilaga, ”Malli Haglund” (Modellen Haglund). Min metod kan beskrivas som kultursemiotisk. Den består av en närläsning av valda texter och bilder som förs in i ett tolkningssammanhang där jag genom val av teoretiskt perspektiv – tre olika, men relaterade symboliseringsprocesser, stereotypisering, branding och ikonisering och samt teorier om dessa – undersöker hur ett medialt material skapar förståelser som kan gälla allt från en enskild persons offentliga persona till relationen mellan språkgrupper, de finsk- och de svenskspråkiga finländarna. Att jag valt Calle Haglund som objekt för undersökningen har samband med att jag tidigare undersökt det finlandssvenska utifrån överväganden om stereotypisering, humor och ironi. Genom att jämföra de tre olika symboliseringsstrategierna stereotypisering, kulturell branding och ikonisering har jag kunnat peka på viktiga likheter och skiljelinjer mellande tre strategierna och även kunnat visa att de register som används följer vissa mönster som här beskrivits i termer av framför allt kulturell annanhet eller exotisering, med en double bind-karaktär: än kan det handla om förebildlighet och förmåga att väcka beundran, än om någonting lägre, mer problematiskt som kan väcka avund eller förbittring hos den språkliga majoriteten. Bilderna och texterna innehåller, som jag visat, olika maktaspekter satta i spel.##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Tidskriften följer den så kallade "diamantmodellen" för öppen publicering: tidskriften tar inte ut några avgifter från författarna, och de publicerade texterna är omedelbart fritt tillgängliga på vetenskapstidskrifternas Journal.fi-plattform. Genom att skicka in en artikel till Elore för publicering godkänner författaren från och med september 2024 att verket publiceras under licensen CC BY 4.0. Enligt licensen får andra kopiera, sprida, distribuera och visa det upphovsrättsskyddade verket och eventuella bearbetade versioner av det, under förutsättning att de anger licensen, den ursprungliga publikationen (länk eller referens) och författaren som originalupphovsperson. Alla gjorda ändringar måste anges.
Upphovsrätten till texterna förblir hos författarna, och parallellpublicering är tillåtet. Detta gäller även texter som publicerats före september 2024. Publiceringsinformationen från Elore ska synas i parallellpubliceringen.
Användningslicensen för metadata till publicerade artiklar är Creative Commons CC0 1.0 Universal.