Puhuu tiikerin kanssa. Näkökohtia ihmisen ja eläimen maailmassa-asumiseen Venäjän Kaukoidässä

Författare

• Teuvo Laitila

DOI:

https://doi.org/10.30666/elore.79046

Abstract

"Att tala om djur, växter och naturfenomen som mänskliga aktörer har sedan E.B. Tylors verk Primitive Culture (1871) kallats för animism. Tylor ansåg att animism var ett primitivt sätt att förklara vad som hände i naturen. I den nyare forskningen, sedan A.I. Hallowells artikel ”Ojibwa Ontology, Behavior and World View” (1960) har animism setts som människans sätt att gestalta världen och definiera varje aktörs plats i världen och handlande som passar för den. Detta har senare också kallats perspektivism (bland andra Eduardo Viveiros de Castro).
Artikeln granskar utgående från den nyare synen ursprungsbefolkningens från den ryska Fjärran östern tradition som handlar om relationer mellan människa och tiger. I stället för perspektivism benämner jag mitt synsätt för ”boende-i-världen”, eftersom jag inte anser att begreppet perspektivism är tillräckligt täckande för att beskriva den handling som finns i animism: animism handlar inte bara om att se eller om en viss synvinkel. Termen ”boende-i-världen” baserar sig på Martin Heidegger och Tim Ingolds tänkande. I artikeln beskrivs hur personerna (människa och tiger) ”boende-i-världen” delar på utrymmet och de konflikter som beror på detta. Min slutsats är att både delandet av utrymme och lösningen på konflikterna reglererar båda personernas handlingsmodeller, som antas vara allmänt bekanta, och som ursprungsbefolkningen i det ryska Fjärran östern kallar bland annat för ”taigans lag”. Den allmänna känslan av principerna och möjligheten att förhandla om den baserar sig på en förenande samhörighet, trots personernas olika yttre. De olika personerna, är beroende av varandra, och påverkar varandra genom sina handlingar. Därför är det också en etisk handling att vara en person, en handling (liksom personen) existerar endast genom en ömsesidig växelverkan."