Register

Förteckning över tidigare nummer av tidskriften Folkmålsstudier:

I, 1933. T.E. Karsten, En blick på nordisk folkmålsforskning i detta nu, s. 1–16; Johannes Klockars, Malaksmålets ljud- o. formlära, s. 17–62; T.E. Karsten, Svenskt och finskt i Finland. I. Vårt svenska talspråk. II. Våra Svenska ortnamn, s. 63–88; Väinö Solstrand, Estnäs skaten och Helsinge näset, s. 89–99; Smärre meddelanden; Litteraturnotiser. – Utsåld.

II, 1934. T.E. Karsten, Beröringen mellan svenskt och finskt folkspråk i Finland med särskild hänsyn till Österbotten, s. 1–133. – Utsåld.

III, 1935. Ivar Westman, Nyländska önamn I, s. 1–417, 1 karta; T.E. Karsten, Nyare svensk folkmålsforskning i Finland, s. 419–426; Litteraturnotiser. – Utsåld.

IV, 1936. V.E.V. Wessman, De finlandssvenska dialekternas labiala vokaler. I. Ljudhistorisk och dialektgeografisk undersökning; V.E.V. Wessman, Bidrag till kännedomen om Österbottens svenska folkmål, s. 345–431; T.E. Karsten, Beröring mellan svenskt och finskt folkspråk i Finland med särskild hänsyn till Österbotten, s. 433–542. – Utsåld.

V, 1937. V.E.V. Wessman, Till frågan om äldre bebyggelse och nutida dialektgränser med särskild hänsyn till Nyland, s. 1–20; V.E.V. Wessman, De finlandssvenska dialekternas labiala vokaler II, s. 21–134; V.E.V. Wessman, Växlingen i ~ e, ä i de finlandssvenska dialekterna, s. 135–162; T.E. Karsten, Till kännedomen om de äldre germanska lånorden i finskan, s. 163–175; T.E. Karsten, Beröring mellan svenskt och finskt folkspråk i Finland (L–), s. 177–220; Eskil Hummelstedt, Ordet födkrok i saklig belysning, s. 221–239 och Etymologiskt, s. 240–255. – Utsåld.

VI, 1939. V.E.V. Wessman, Om språkets förändring. Nordiska ordstudier, s. 1–69; V.E.V. Wessman, Bidrag till kännedomen om Finlands svenska folkmål. Tillägg till H. Vendells o. V.E.V. Wessmans ordböcker, s. 1–119; Eskil Hummelstedt, Östsvenska verbstudier. Morfologisksemologisk undersökning 2+1–157; T.E. Karsten, Böte-namnen än en gång och därmed besläktade sydfinländska Bot-namn, s. 1–10; Smärre meddelanden; Litteraturnotiser. – Utsåld.

VII, 1940. Ivar Westman, Nyländska önamn II, s. 1–120; V.E.V. Wessman, Ett postumt arbete över Finlands svenska folkmål, s. 1–21; Litteraturnotiser. – Utsåld.

VIII, 1940. T.E. Karsten, Väinö Solstrand †, s. 1–2; Bror K. Åkerblom, Kvevlaxmålet i dess förhållande till granndialekterna. En språkgeografisk och bebyggelsehistorisk undersökning av folkmålen i mellersta Österbotten, s. 1–172, 8 kartor; Bror K. Åkerblom, Den dialekt-geografiska forskningsmetoden och dess användbarhet vid undersökningen av våra bygdemål, s. 1–18; V.E.V. Wessman, Ursprungligt kort vokal framför kort slutljudande konsonant i finlandssvenska folkmål, s.1–26. – Utsåld.

IX, 1943. Bror Åkerblom, T.E. Karsten *20/8 1870–†12/9 1942, s. 1–19; T.E. Karsten, Finnar och germaner, s. I–VIII + 1–260; V.E.V. Wessman, Ursprungligt kort vokal framför kort slutljudande konsonant i finlandssvenska folkmål, s. 27–78; Smärre meddelanden: Eskil Hummelstedt, Verben drypa, droppa i bet. ’ge sig av’, s. 1–2. – Utsåld.

X, 1943. T.E. Karsten, Finnar och germaner, s. 261–630. – Utsåld.

XI, 1945. V.E.V. Wessman, Bidrag till kännedomen om de nyländska folkmålen med sär-skilt beaktande av sibbåmålet, s. I–XV + 1–129; Bror Åkerblom, Lappnamnen i Finland, s. 1–67; J.M. Granit, Några randanteckningar till det medeltida danska itinerariet, s. 1–16. – Utsåld.

XII, 1946. V.E.V. Wessman, Bidrag till kännedomen om de nyländska folkmålen med särskilt beaktande av sibbåmålet, s. 131–326. – Utsåld.

XIII, 1948. V.E.V. Wessman, Bidrag till kännedomen om de nyländska folkmålen med särskilt beaktande av sibbåmålet, s. 327–422; Bror Åkerblom, Handelsnamn. Ortnamn på Kopper-, Koppar(e)- o. deras förhållande till namn på Kopp(e)-, Kapper-, Kappar(e), Kapp(e)-, Kaupar(e)-, Köpar(e)-, Kaup(e)-, Köp(e)-, s. 1–142. – Utsåld.

XIV, 1950. V.E.V. Wessman, Bidrag till kännedomen om de nyländska folkmålen med särskilt beaktande av sibbåmålet, s. 423–573; Bror Åkerblom, Hästöområdet i Sottunga. En namnundersökning, s. 1–36; Bror Åkerblom, Lappare och Koppare. Komplettering och tillrättaläggning, s. 1–12; V.E.V. Wessman, Ortnamnslitteratur, s. 1–7. – Utsåld.

XV–XVI, 1954. V.E.V. Wessman, Bidrag till kännedomen om finlandssvenska folkmål. Tillägg II till H. Vendells och V.E.V. Wessmans ordböcker, s. 1–216; V.E.V. Wessman, Notvarp i Sibbå socken, s. 1–24; Smärre bidrag: V.E.V. Wessman. Boda och sammansättningar med -boda, Tomten, Vällingsholmen m.m., s. 1–7; J.M. Granit, Kusisholmen, Kusishalsen, Väling, s. 8–12; V.E.V. Wessman, Litteraturanmälningar, s. 1–18. – Utsåld.

XVII–XVIII, 1956. V.E.V. Wessman, Främmande inflytelser i de finlandssvenska folk-målen. I. Finska inflytelser (komplettering av Ralf Saxéns Finska lånord i de Östsvenska dialekterna.), s. 1–360. – Utsåld.

XIX, 1965. Gösta Holm, Två svenska bynamn, s. 7–24; Åke Granlund, En västnyländsk namntyp, s. 27–136; Lars Huldén, Om sockennamnet Pedersöre, s. 139–164; Carl-Eric Thors, Ordens död, s. 167–184; Rauni Arponen, Det gamla sundet i Jomala, s. 187–194; Olav Ahlbäck, Ortnamnet Molpe i Korsnäs, s. 197–202; Åke Granlund, anmälan s. 203–204; Börje Mårtensson, V.E.V. Wessman, s. 204–206.

XX, 1966. Bertel Fortelius, Historia Trojana, s. 1–388 + textprov och kartor.

XXI, 1973. Christer Laurén, Predikanten som översättare, s. 1–162; Björn Pettersson, Ett fyrtiotal finlandismer med exempel ur tidningspressen, s. 1–16; Carl-Eric Thors, Ort-namn och bebyggelse i Åboland, s. 1–17.

XXII, 1972. Gunilla Harling, Nordiskt tvåspråkighetsseminarium, s. 5–7; Karl-Hampus Dahlstedt, Den nordiska språkgemenskapen, s. 9–25; Gösta Holm, Nylandssvenskars och finnars svenska, s. 27–43; Lars Huldén, Genussystemet i Karleby och Nedervetil, s. 45–82; Tove Kangas, Om forskningen kring tvåspråkighet och skolframgång, s. 83–97; Mogens Baumann Larsen, Om sproglige gruppenormer, s. 99–115; Arne Larsson, Om tvåspråkighet i Helsingfors, s. 117–126; Bengt Loman, Om tvåspråkigheten i östra Nyland, s. 127–143; Pekka Uusivirta, Kvantitet och tvåspråkighet, s. 145–171; Två-språkighetsseminariet i bild.

XXIII, 1973. Förhandlingar vid Sjunde sammankomsten för svenskans beskrivning, utg. av Christer Hummelstedt, s. 1–243.

XXIV, 1973. Christer Laurén, Den fornsvenska legenden om heliga fru Karin, s. 1–78.

XXV, 1975. Ritva Valtavuo-Pfeifer, Svenska skärgårdsnamn i norra Satakunta, s. 1–297 + bilaga.

26, 1979. Marianne Blomqvist, Finlandssvenska personnamn i Nordamerika, s. 9–26; Erik Andersson, Balansen mellan grammatiskt och semantiskt genus i svenskan, s. 27–48; Bengt Loman, Avledningar på -sam i svenskan, s. 49–60; Asger Albjerg, Holberg og moralen – et foredrag, s. 61–88; Erik Andersson, Nytt om genitiven, s. 89–96.

27, 1981. Carl Ivar Ståhle, Stockholmsspråket och finlandssvenskan, s. 1–13; Kristina Nikula, Lexikografen och den strukturella semantiken. Beteckningar för is i Närpes-dialekten, s. 15–35; Peter Slotte, Stickprov på en sockendialekt under tre sekler, s. 37–59; Sinikka Niemi, Sverigesvenskan, finlandssvenskan och finskan som kvalitets- och kvantitetsspråk. Akustiska iakttagelser, s. 61–71; Bengt Loman & Christina Neuman-Ojala, Verbböjningen i Munsaladialekten, s. 73–104.

28, 1983. Förhandlingar vid Andra nordiska dialektologkonferensen med bidrag av Karl-Hampus Dahlstedt, Arne Torp, Stig Björklund, Margareta Källskog, Jørgen Larsen, Helge Sandøy, Karen Margrethe Pedersen, Sven Söderström, Rune Västerlund, Jan Terje Faarlund, Sven O Hultgren, Andreas Bjørkum, Viking Brunell, Maj Reinhammar, Kristina Nikula, Inge Lise Pedersen & Mogens Baumann Larsen, s.1–206.

29, 1985. Lars Huldén, Ur en skogsbos almanackor, s. 9–13; Bengt Loman, Axel Olof Freudenthal, s. 15–39; Marianne Nordman, Kiastiska tendenser i en skönlitterär text, s. 41–84; Marketta Sundman, Från Mik angrar till Jag ångrar, s. 85–123; Matti Rahkonen, Variationer kring temat nordisk filologi, s. 125–129; Barbro Allardt, Om nordistikens inriktning och arbetsuppgifter i Finland, s. 131–134, Föreningen för nordisk filologi r.f., verksamhetsberättelse för år 1983, s. 135; PM från seminariet Två-språkiga barn i finlandssvenska skolor 31.10.1983 i Helsingfors, s. 136–137.

30, 1986. Barbro Wiik. Kvevlaxdialektens fonologi, s. 1–188.

31, 1987. Minnesteckning över Eskil Hummelstedt, s. 11–18; Barbro Wiik, ”Va sitä do å måldrar, tykt Baata”, s. 19–36; Peter Slotte, Några klafsiga terrängbeteckningar, s. 37–44; Ann-Marie Ivars, Bidialektism och identitet, s. 45–53; Ing-Marie Loman, Vad Nuckö-bönderna berättade för bröderna Säve, s. 65–81; Bengt Loman, Svenska folk-sagor på folkmål, s. 83–116; Marianne Nordman, Att plöja och att så – om fackspråk nu och då, s. 117–130; Mats Thelander, Kring en beskrivning av Helsingforssvenska (rec. av Leif Nyholm: Helsingforssvenska. Tre Studier i talspråk), s. 131–156. – Utsåld.

32, 1989. Helena Solstrand-Pipping, Om finlandismerna i Fänrik Ståls sägner, s. 9–95; Bengt Loman, ”Aarne” och språkstriden, s. 97–110; Pirkko Lilius, Om språkval i den finlandssvenska litteraturen, s. 111–128; Arto Kirri, Språk i språk, s. 129–147; Christina Melin, Marianne Backlén – författare på två språk, s. 149–177; Erik Andersson, Språkmöte i finlandssvenska sjöfartsskildringar, s. 179–195; Mirja Saari, Kodbyte och lån, s. 197–209.

33, 1991. Bengt Loman, Studiet i stadsmål i Norge och Sverige 1850–1950, s. 9–72; Ann-Marie Ivars, Språket i Kristinestad, s. 73–88; Leif Nyholm, Småstadsspråk i Nyland – en diskussion och ett exempel, s. 89–103; Ilse Cantell & Jouni Salokivi, Några slangundersökningar i södra Finland, s. 105–113; Sonja Vidjeskog, Igenkännandets glädje, s. 115–131.

34, 1993. Sonja Vidjeskog, Vävterminologin i en österbottnisk dialekt – ett begreppsområde under utveckling, s. 1–158.

35, 1994. Marketta Sundman, Bengt Loman 1923–1993, s. 9–16; V.E.V. Wessman, Bidrag till svensk slangordbok, s. 17–36; Karl Axel Holmberg, Sidebyorden hos Vendell, s. 37–56; Kaisa Häkkinen, Hur Agricola var påverkad av svenskan, s. 57–82; Eljas Orrman, Historiska källor till studiet av svenskan i Finland från medeltid till 1600-tal, s. 83–96; Jan Lindström, Om engagemang i tal och skrift, s. 97–135.

36, 1995. Anne-Marie Londen, Samtalsforskning: en introduktion, s. 11–53; Ylva Forsblom-Nyberg, Samtal som transkription, s. 53–74; Mirja Saari, Synpunkter på svenskt språkbruk i Sverige och Finland, s. 75–108; Viveka Adelswärd, Institutionella samtal – struktur, moral och rationalitet, s. 109–137; Mats Eriksson, Berättande och konflikt i ungdomars samtal: en analys, s. 139–167; Auli Hakulinen, Grammatiken och samtalet, s. 169–184. – Utsåld.

37, 1996. Ann-Marie Ivars, Stad och bygd. Finlandssvenska stadsmål i ett regionalt och socialt perspektiv, s. 1–179.

38, 1998. Hans Landqvist, Finlandssvenska – omläsning av en klassiker, s. 11–32; Birger Liljestrand, Språket i Jarl Hemmers prosa, s. 33–74; Leif Nyholm, Finlandssvensk slang och rikssvensk, s. 75–109; ”Skriva sin värld”, s. 111–120; Nordistikens framtid – rapport från ett seminarium, s. 125–133; Kurs i vetenskapligt skrivande, s. 135–136; Nordistiken i praktiken, s. 137–162.

39, 2000. Förhandlingar vid Sjätte nordiska dialektologkonferensen i Karis 12–16 augusti 1998 med bidrag av Olaf Almenningen, Torben Arboe, Sven Björsten, Gösta Bruce, Birgit Eaker, Gerd Eklund, Olle Engstrand, Anders Eriksson, Gunvor Flodell, Asgerd Gudiksen, Karin Hallén, Gunilla Harling-Kranck, John Helgander, Ann-Marie Ivars, Tore Kristiansen, Björn Lindblom, Randi Alice Nilsen, Bengt Nordberg, Inge Lise Pedersen, Karen Margrethe Pedersen, Maj Reinhammar, Vidar Reinhammar, Tomas Riad, Helge Sandøy, Leena Sarvas, Inger Schoonderbeek, Eva Sundgren, Margareta Svahn, Arne Torp, Øystein Vangsnes, Matti Vilppula, Anton Zimmerling. 480 s.

40, 2001. Bidrag till FNF:s symposium ”Talat språk i översättning och tolkning” 16.10.1998 med bidrag av Birgitta Englund Dimitrova, Rune Ingo, Pirkko Lilius, Ulla Pedersen, Gun-Viol Vik-Tuovinen, Lars Wollin och Vappu Vähälummukka. Ilkka Hirvonen, Två lånord och deras ursprung, s. 181–196. 208 s.

41, 2002. Studier i svensk språkhistoria 6 med bidrag av Kurt Braunmüller, Ulf Teleman, Gunilla Byrman, Lars-Olof Delsing, Lennart Elmevik, Cecilia Falk, Mona Forsskåhl, Staffan Fridell, Gösta Holm, Karl G. Johansson, Kristina Kotcheva, Harry Lönnroth, Sven-Göran Malmgren, Ulla Melander Marttala, Ron Propst, Henrik Rahm, Henrik Rosenkvist, Ulla Stroh-Wollin, Carin Östman. 260 s.

42, 2003. Per Linell, Responsiva konstruktioner i samtalsspråkets grammatik, s. 11–40; Gustav Bockgård, Samtalets byggstenar – ett teoretiskt och empiriskt bidrag till beskrivningen av olika syntaktiska enheters relevans i samtal, s. 41–80; Saara Haapamäki, Grammatiken och det talade språket: några nedslag i grammatikens historia, s. 81–90; Anna Lindström, Skärningspunkter mellan sociala och språkliga struktu-rer i studier av tal-i-interaktion, s. 91–112; Cajsa Ottesjö, Om diskontinuerlighet i tur-utrymmet – ett exempel från ett flerpartssamtal, s. 113–132; Heidi Rontu, Kodväxling hos en tvåspråkig tvååring, s. 133–144; Camilla Wide, Grammatiken i praktiken – ett exempel från modern isländska, s. 145–168; Ask och Embla. Sonett av e.v.a., s. 169; Steensig, Jakob: Sprog i virkeligheden. Bidrag til en interaktionel lingvistik. Rec. av Jan Lindström, s. 171–182.

43, 2004. Anders Eriksson, Swedia-projektet: dialektforskning i ett jämförande perspektiv, s. 11–32; Ann-Marie Ivars, Folkmålsstudier 1–40: författare, ämnesområden, beskrivningsnivåer, s. 33–55; Hanna Lappalainen, Språklig variation och interaktion – nya perspektiv inom den fennistiska dialektforskningen, s. 57–79; Harry Lönnroth, Antti Pitkänens bibliografi, s. 81–86; Agnete Nesse, Bergensdialekten – et språkkontaktresultat, s. 87–101; Marianne Nordman, Gubbaröra och dampullover – rubriker på matrecept och stickbeskrivningar, s. 103–130; Inge Lise Pedersen, Jysk og tysk – en gammel problemstilling i ny belysning, s. 131–149; Peter Slotte, Föreningen för nordisk filologi 1932–2002, s. 151–173. Ordf. 1981–82, 1988, Föreningen för nordisk filologi 70 år, s. 175.

44, 2005. Charlotta af Hällström-Reijonen, ”För den heliga svenskans skull” – redigeringen av Tavaststjernas Lille Karl, s. 11–87, Anna-Malin Karlsson, Var finns betydelsen – i semantiken, i grammatiken eller i kontexten? Några reflektioner kring den systemisk-funktionella grammatikens begrepp grammatisk metafor, s. 89–105, Marianne Nordman, Att avsluta doktorsavhandlingar inom nordistiken – en studie i retoriska och andra grepp, s. 107–129, Grönberg, Anna Gunnarsdotter: Ungdomar och dialekt i Alingsås. Rec. av Viveca Rabb, s. 131–134; Nikula, Kristina, Alanen, Kaisa och Lönnroth, Harry (red.): Text, bild, samhälle. Rec. av Jonna Ahti, s.135–137; Wollin, Lars & Sarén, Maria: Fiktionens texter – och verklighetens. Skisser från ett projekt. Rec. av Jannika Lassus, s. 139–142.

45, 2006. Lotta Collin, Diskussionsforum på webben som objekt för textanalys, s. 11–22; Ann-Marie Ivars, Se, tänk, vetja, tro, s. 23–47; Jannika Lassus, Hjälpverbet ”kan” och dess betydelse i broschyrer till barnfamiljer, s. 49–70; Sara Routarinne, Liv i den offentliga privatsfären – liv som ingen lever. Multimodal diskurs i en inrednings-tidning, s. 71–87; Monica Äikäs, Vad händer med sambandsorden vid översättning? Om explicit satskonnektion i översatt läromedelstext, s. 89–117; Hakulinen, Auli & Selting, Margret (red.): Syntax and lexis in conversation. Rec. av Camilla Lindholm, s. 119–125; Karlsson, Susanna: Positioneringsfraser i interaktion. Syntax, prosodi och funktion. Rec. av Mona Forsskåhl, s. 127–129; Kristiansen, Tore & Vikør, Lars S. (red.): Nordiske språkhaldningar. Ei meiningsmåling. Rec. av Pekka Saaristo, s. 131–138.

46, 2008. Anna Helga Hannesdóttir, Hur det blir skillnad på rätt och fel i språket, s. 11–26; Ritva Hartama-Heinonen, Översättning som abduktiv teckenprocess, s. 27–36; Marja Kivilehto, PBL i fokus – översättning av fem fackbegrepp inom pedagogik, s. 37–50; Beatrice Silén, Konstruktionsmönster vid bitransitiva verb i finlandssvenskt och sverigesvenskt talspråk, s. 51–88; Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin: Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Rec. av Jannika Lassus, s. 89–92; Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela: Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Rec. av Sofie Henricson, s. 93–98; Rabb, Viveka: Genuskongruens på reträtt: Variation i nominalfrasen i Kvevlaxdialekten. Rec. av Hans-Olav Enger, s. 99–103.

47, 2009. Jonas Harvard, Dagens opinion, tidens anda: Temporala aspekter av ”allmänna opinionen” 1850–1870, s. 11–26; Sofia Kotilainen, Namngivningspraxis och attityder: val av kungliga och kejserliga förnamn hos den finskspråkiga allmogen efter år 1809, s. 27–44; Anu Lahtinen, Kärlek och förpliktelser: aristokratiska systrars brevväxling under 1500-talet, s. 45–66; Marko Lamberg, Att kartera ”Jöns Buddes bok”: tolkningar av det senmedeltida europeiska makrorummet i birgittinsk kloster-litteratur, s. 67–92; Arnved Nedkvitne, Skrift i makthavernes og undersåttenes tjeneste i skandinavisk middelalder, s. 93–107; Agnete Nesse, Flerspråklige kilder fra Bergen, s. 109–132; Kristina Nikula, Om den ”gudhelige” brodern Jöns Budde, s. 133–149; Andreas Nord, ”Till Trädgårdsegares och Blomsterwänners tjenst”. Att skriva för nya målgrupper under den svenska folkliga trädgårdstidens pionjärtid, s. 151–169; Sara Nordlund-Laurent, Offentligt i det privata. Om offentliga topiker i en 1800-tals brevväxling, s. 171–186; Elizabeth S. Rasmussen, Skolastikk i norsk middelalder: oversettelsen av Soliloquium de arrha animae og Elucidarium i et historisk perspektiv, s. 187–203; Ville Sarkamo, Hederns och ärans språk. De karolinska officerarnas retorik i samband med tjänsteplaceringarna efter det stora nordiska kriget 1700–1721, s. 205–215; Jennica Thylin-Klaus, Språknormer, skandinavism och svensknationell mobilisering. Idéhistoriska aspekter på den tidiga svenska språkplaneringen i Finland, s. 217–229; Lars Wollin, Textframställning och genrer i nordisk medeltid. Originalproduktion – efterbildning – översättning, s. 231–258; Lindqvist, Yvonne (red.): Gränslösa texter. Perspektiv på översättning. Rec. av Marja Kivilehto, s. 259–261; Strandberg, Svante (utg.): Blandade namnstudier. Rec. av Maria Vidberg, s. 263–265.

48, 2010. Lars Huldén, Moåli vårt, s. 9–11; Eija Aho, Om tonala drag i dialekterna i Åboland, s. 13–35; Gustav Bockgård, Urspårat samtal. Analys av en märklig dialektinspelning, s. 37–76; Hans-Olav Enger, /æpɽedə/ i Guldbrandsdalen – grammatikalisering og homonymiunngåelse?, s. 77–94; Lennart Hellspong, Offentligheten som arena för retorisk deliberation, s. 95–106; Antje Lann Hornscheidt, Finns det någonting som en svensk kolonialstil?, s. 107–127; Carita Rosenberg-Wolff, Norm och verklighet i finlandssvenskt radiospråk, s. 129–139; Pia Forssell, J. L. Runebergs samlade skrifter i textkritisk belysning, s. 141–146; Mona Forsskåhl, Konstruktioner i interaktion: ”de e” som resurs i samtal, s. 147–156; Anne Huhtala, Det pedagogiska självet: en narrativ studie av direktvalda svensklärarstudenters berättelser, s. 157–162; Nina Martola, Konstrtuktioner och valens. Verbfraser med “åt” i ett jämförande perspektiv, s. 163–168; Anita Schybergson, Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938, s. 169–174; Engdahl, Elisabeth & Londen, Anne-Marie (red.): Interaktion och kontext. Nio studier av svenska samtal. Rec. av Hanna Lehti-Eklund, s. 175–176; Hagren, Kristina: Hur märks infinitiven? Infinitiv-konstruktioner i svenska dialekter med fokus på infinitivmärket. Rec. av Gustav Bockgård, s. 177–184; Selander, Staffan & Aamotsbakken, Bente (red.): Nordic Identities in transition – as reflected in pedagogic texts and cultural contexts. Rec. av Tiina Räisä, s. 185–190; Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Rec. av Nina Martola, s. 191–202.

49, 2011. Jan Engh, Norwegian variability in international syntax literature, s. 9–29; Mia Österlund, ”Kolla vilken fruittari!” Språk, maskulinitet och sexualitet i Marianne Backléns Kopparorm, s. 31–48; Jannika Lassus, Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk-funktionell analys av den tänkta läsaren och institutionen, s. 49–58; Åsa Mickwitz, Lånord och engelskt inflytande – hur påverkas svenskan?, s. 59–63; Björkvall, Anders: Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. Rec. av Jannika Lassus, s. 65–68; Lind-Palicki, Lena: Normaliserade föräldrar. En undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974–2007. Rec. av Jannika Lassus, s. 69–73.

50, 2012. Gustav Bockgård, Interaktionell dialektologi. Ett forskningsområde under framväxt, s. 9–32; Gustav Bockgård, Svansdubblerad negation i dialektinspelningar från nordöstra Götaland, s. 33–61; Petra Bodén, Melodi, talrytm och språkljud i svenska multietnolekter, s. 63–86; Ludvig Forsman, Spår av ideologi i skapandet av en älvdalsk standardortografi, s. 87–100; Ann-Marie Ivars, Vad händer med språket i Kristinestad?, s. 101–128; Tomas Lehecka, Hur blir engelska svenska? En diakron studie av adjektivens anpassning i svensk tidningstext, s. 129–153; Therese Leinonen, Indelning av finlandssvenska dialekter med särskild hänsyn till Åboland, s. 155–173; Johanna Vaattovaara, Spatial concerns for the study of social meaning of linguistic variables – an experimental approach, s. 175–209; Charlotta af Hällström-Reijonen, Finlandismer och språkvård från 1800-talet till i dag, s. 211–220; Johanna Koivisto, EU-artiklar som multimodala budskap. Text, bild och begriplighet i rapporteringen om EU-utvidgningen i finska och svenska morgontidningar år 2002 och 2004, s. 221–226; Leila Mattfolk, Finlandssvenska åsikter om och attityder till modern språkpåverkan, s. 227–234; Minna Nakari, Variation i kvinnors namnfraser i officiella dokument i Helsingfors 1780–1930. Socioonomastiska synvinklar på makt och identitet, s. 235–240; Sinikka Segerståhl, Vaggvisor i Kvevlax. Språkliga strukturer och konstruktioner, s. 241–251; Sinikka Segerståhl: Vaggvisor i Kvevlax. Språkliga strukturer och konstruktioner. Rec. av Marianne Nordman, s. 253–257.

51, 2013. Nina Kamppi, På jakt efter metoder för lexikografisk betydelseindelning, s. 9–23; Mats Landqvist, När det blir fel – klagomål på samtal till sjukvårdsrådgivningen, s. 25–48; Tomas Lehecka, Kollokationer och kolligationer. Om förhållandet mellan semantiska och syntaktiska preferenser hos engelska adjektivimporter i svensk tidningstext, s. 49–85; Caroline Sandström, Från folkmålsstudier till interaktionell dialektologi, s. 87–113; Jennica Thylin-Klaus, ”Den finländska svenskan” 1860–1920. Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv, s. 115–122; Gustav Bockgård och Jenny Nilsson (red.): Interaktionell dialektologi. Rec. av Helena Palmén, s. 123–128; Jógvan í Lon Jacobsen: Ærligt talt, who cares? En sociolingvistisk undersøgelse af holdninger til og brug af importord og afløsingsord i færøsk. Rec. av Martina Huhtamäki, s. 129–133.

52, 2014. Per Holmberg, Inga-Lill Grahn & Ulrika Magnusson, Systemisk-funktionell lingvistik: att analysera språkets betydelsepotential, s. 9–30; Jan Lindström, Interaktionell lingvistik: procedurer, teman och analyser, s. 31–55; Marie Maegaard, Etnografisk metode i sociolingvistikken, s. 57–76; Mikko Kuronen, Bryter finlandssvenskarna när de talar finska?, s. 77–106; Eveliina Tolvanen, Komplexa nominalfraser i finlandssvenska myndighetstexter, s. 107–135; Sofie Henricson, Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik och flerspråkighet i samtal på svenska språköar i Finland, s. 137–143; Eeva-Liisa Nyqvist, Species och artikelbruk i finskspråkiga grundskolelevers inlärarsvenska. En longitudinell undersökning i årskurserna 7–9, s. 145–151; Anders Stendahl, Användningen av ’en’ som indefinit artikel i fornsvenskan, s. 153–159; Sigurður Jónsson, Christer Laurén, Johan Myking & Heribert Picht: Parallellspråk och domäner. Nordisk språkplanlegging på 2000-tallet, med særlig vekt på forsknings- og utdanningssektoren. Rec. av Jenny Sylvin, s. 161; Karin Jóhanna L. Knudsen, Hjalmar P. Petersen & Kári á Rógvi (eds.): 4 or more languages for all: Language policy challenges of the future. Rec. av Jenny Sylvin, s. 163–164; Boel Lindberg (red.): Gamla visor, ballader och rap. Från muntlig förmedling till publicering på nätet. Rec. av Anna Biström, s. 165–166; Leila Mattfolk, Maria Vidberg & Pamela Gustavsson (red.): Namn i stadsmiljö – Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011. Rec. av Väinö Syrjälä, s. 167–170; Tom Schmidt (red.): Målblomar til Margit – Veneskrift til Margit Harsson på 70-årsdagen den 9. juni 2013. Rec. av Väinö Syrjälä, s. 171–172.

53, 2015. Ludvig Forsman, Svetlanas svenska: avvikelser eller förändring hos en semitalare av Gammalsvenskbydialekt?, s. 9–33; Saara Haapamäki & Sarah Wikner, Att undersöka lyssnares perception av regional variation, s. 35–77; Martina Huhtamäki, Frågor med stigande och jämn slutintonation i Helsingforssvenska samtal, s. 79–115; Therese Leinonen, Finlandssvenskars uppfattningar och åsikter om språklig variation – en webbenkät, s. 117–139; Marie Nelson, Sofie Henricson, Catrin Norrby, Camilla Wide, Jan Lindström & Jenny Nilsson, Att dela språk men inte samtalsmönster: återkoppling i sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal, s. 141–166; Jenny Nilsson, Stabilitet och förändring i norra Värmland – dialekten i Torsby-området 1940-tal och 2010-tal, s. 167–198; Lieselott Nordman, Författningsöversättningens särdrag och utmaningar, s. 199–225; Marianne Nordman, Språkliga vägvisare för den som skriver juridisk text på svenska – ett tidsperspektiv, s. 227–248; Melina Bister, Topikövergång i textbaserade gruppsamtal, s. 249–254; Helena Palmén, Identitet i samspråk. Kodväxling som risk och resurs i östnyländska samtal på dialekt, s. 255–260; Julia Tidigs, Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa, s. 261–267.

54, 2016. Mari Bergroth & Åsa Palviainen, Språkpolicy vid svenskspråkiga daghem i Finland: tvåspråkiga barns handlingar och agens, s. 9–35; Karin Milles, ”Gör pizza-bottnarna genom att röra ihop halloumiost, ägg, vispgrädde och pofibrer i en bunke.” Matreceptens ideologiska potential, s. 37–56; Jenny Stenberg-Sirén, ”Jag älskar när jag hör regionala toner av närpeser, ekenäsbor och kalliohipsters.” Journalisters syn på regionala drag i finlandssvenskt radio- och tv-språk, s. 57–90; Väinö Syrjälä, Språkbrukarnas syn på lingvistiska landskap i Svenskfinland, s. 91–114; Eveliina Tolvanen, ”Någon särskild ansökan behöver inte göras.” Opersonliga konstruktioner i myndighetstexter på svenska och finska i Finland och Sverige, s. 115–141; Maria Vidberg, Uppfattningar om ortnamn i en tvåspråkig miljö, s. 143–161; Þórunn Blöndal, Where grammar meets interaction. Collaborative production of syntactic constructions in Icelandic conversation, s. 163–176; Martina Huhtamäki, En fråga om prosodi? Prosodiska drag hos frågor i Helsingforssvenska samtal, s. 177–181; Mikko Kauko, Jöns Budde och hans skrifter – yngre fornsvenskt textmaterial och mannen bakom det, s. 183–189; Marika Paavilainen, Hur klarar högstadieelever av svenskans grammatiska strukturer?, s. 191–195; Ann-Marie Ivars: Dialekter och småstadsspråk. Svenskan i Finland i dag och i går I:1. Rec. av Lena Wenner, s. 197–204.

55, 2017. Tove Bull, Samisk (og eventuell finsk?) innverknad på skandinavisk, s. 9–30; Maria Kautonen, Finskspråkiga talares intonation av finlandssvenska i påstående­yttranden i fritt tal, s. 31–60; Ulrika Magnusson, Barnlitteraturens komplexitet – en studie av grammatisk metaforik i litteratur för barn, s. 61–93; Nina Pilke & Gun-Viol Vik, Tvåspråkig mötespraxis inom kommunalpolitiken. ”Det är fantastiskt att vi kan använda vårt eget modersmål och att vi förstår varandra”, s. 95–116; Viveca Rabb, Hur varierar Vasasvenskan? En undersökning av Vasabors perception av språklig variation kontrasterad mot deras språkliga produktion, s. 117–142; Tiina Räisä, Medieritualer som klass- och kulturbundna diskurser och funktioner: Hufvudstads­bladets lucia och konstruktionen av Svenskfinland, s. 143–152; Sofia Stolt, Vägen till vitsordet – en studie av värderande yttranden i bedömarkommentarer på student­examens­­uppsatser i modersmål och litteratur, s. 153–164; Eveliina Tolvanen, Myndig­­hets­kommunikation på två språk – pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige i ett systemisk-funktionellt perspektiv, s. 165–170; Maria Vidberg, Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter, s. 171–177; Endre Brunnstad, Ann-Kristin Helland Gujord & Edit Bygge (red.): Rom for språk. Nye innsikter i språkleg mangfald. Rec. av Satu Siltaloppi, s. 179–181; Alva Dahl: I skriftens gränstrakter. Interpunktionens funktio­ner i tre samtida svenska romaner. Rec. av Anne-Marie Londen, s. 183–186; Helge Sandøy (red.): Talemål etter 1800. Norsk i jamføring med andre nordiske språk. Rec. av Caroline Sandström, s. 187–189; Jacob Thøgersen, Nikolas Coupland & Janus Mortensen (red.): Style, Media and Language Ideologies. Rec. av Jenny Stenberg-Sirén, s. 191–194.

56, 2018. Sofie Henricson & Marie Nelson, Vem tänker, tycker och tror i sverigesvenska och finlandssvenska språkhandledningssamtal?, s. 9–38; Ann-Marie Ivars, Forsknings­traditionen inom finlandssvensk dialektologi, – med tonvikt på insamling i 150 år, s. 39–70; Eeva-Liisa Nyqvist, Species och artikelbruk hos finska språkbadselever i års­kurs 6, s. 71–104; Heidi Poutanen, Ekologiska röster i en kommersiell kontext – ett intertextuellt perspektiv på ekologisk produktion och konsumtion i finlandssvenska kundtidningar, s. 105–136; Sarah Wikner, Variation i svenskan i Helsingfors. Fonetisk kvantitet i förhållande till olika sociala variabler och kontexter, s. 137–168; Sanna Heittola, ”Poliisista päivää, från polisen god dag.” Språkliga yrkespraktiker vid de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland, s. 169–176; Johanna Hyytiäinen, Anvis­ningar och uppmaningar i klassrumsinteraktion. Lärarens direktiv i svensk-undervisningen i finska skolor, s. 177–184; Jaana Kolu, ”Me ollaan mukana tässä experimentissä.” Lingvistiska resurser och språkpraktiker i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors, s. 185–194; Jenny Stenberg-Sirén, Språk och språkideologier i radio och tv. Standardspråk och språkstandarder i finlandssvenska radio- och tv-nyheter, s. 195–202; Marika Tandefelt (red.): Gruppspråk, samspråk, två språk. Svenskan i Finland - i dag och i går I:2, Marika Tandefelt (red.): Språk i prosa och press. Svenskan i Finland - i dag och i går II:1, Marika Tandefelt (red.): Språk i skola och samhälle. Svenskan i Finland - i dag och i går II:2. Rec av Paula Rossi, s. 203–212; Jannie Teinler: Dialekt där den nästan inte finns. En folklingvistisk studie av dialektens sociala betydelse i ett standardspråksnära område. Rec. av Pirkko Nuolijärvi, s. 213–216