Civilståndsstatus och ensamhet bland svensk- och finskspråkiga – en befolkningsbaserad studie i västra Finland
DOI:
https://doi.org/10.23990/sa.69223Avainsanat:
språkgrupper, åldersgrupper, ensamhet, civilståndAbstrakti
I den här studien granskar vi civilståndsstatus och dess betydelse för ensamhet. Vi fokuserar särkskilt på svensk- och finskspråkigas ensamhet i Finland med tanke på att den tidigare forskningen visar att det bland svenskspråkiga förekommer färre skilsmässor jämfört med finskspråkiga. Data insamlades i västra Finland åren 2008 och 2014 och totalt analyserades 8238 personer i åldern 20–80 år. Vi delade upp analysen enligt tre åldersgrupper och civilståndsstatus. Resultaten visar att äktenskap och samboskap verkar skydda mot känslan av ensamhet. Resultaten visar dessutom en språkgruppsskillnad i ensamhet för ogifta i åldersgruppen 60–80 år så att flera svenskspråkiga rapporterar ensamhet jämfört med finskspråkiga. Genomgående har svagt socialt stöd en stor betydelse för ensamhet, medan ett lågt föreningsengagemang enbart har ett samband med ensamhet för gifta och samboende i åldern 60–80 år. Resultaten antyder att särskild uppmärksamhet i debatten om ensamhet bör fästas vid sociala förändringar som sker vid förlust av livspartner och skilsmässa. De sociala resurserna har en viktig roll för minskad ensamhet men betydelsen av dem varierar mellan åldersgrupper och ens civilståndsstatus.
