Bidrag

Logga in eller Registrera dig för att skicka in ett bidrag.

Checklista vid insändning av bidrag

Som en del av insändningsprocessen måste författare kryssa för att bidraget uppfyller följande krav. Bidrag som inte uppfyller kraven kan komma att skickas tillbaka till författaren.
  • Bidraget har aldrig publicerats tidigare. Det är inte heller under övervägande hos en annan tidskrift (om så är fallet förklaras det i Kommentarer till redaktören).
  • Den insända filen för bidraget är i något av filformaten Microsoft Word (.doc eller .docx).
  • URL:er har angivits för de referenser där det är möjligt.
  • Texten följer publikationsformatets krav (referenser, radavstånd, teckenstorlek, osv.). Alla referenser anges i fotnoter.
  • Textfilen innehåller endast text. Bilder och andra grafiska element har lämnats som separata filer. Deras önskade placeringar anges i texten.

Riktlinjer för författare

Näyttämö ja tutkimus tar emot vetenskapliga artiklar för kollegial granskning samt översikter, essäer, andra texter som presenterar forskning och forskare, disputationsanföranden och bokrecensioner. För de olika texternas krav se anvisningarna enligt rubrik nere på sidan.

För de föreslagna texterna (förutom anföranden och bokrecensioner, se instruktioner för dessa nedan) ska ett abstrakt tilläggas på det språk som texten är författad på. Abstraktets längd är maximalt 1500 tecken och det bör fungera som självständig text.

De publicerade artiklarna har även ett finsk- och/eller engelskspråkigt abstrakt (de finsk- och svenskspråkiga på engelska, de engelskspråkiga på finska). Författaren ansvarar själv för översättningen och språkgranskningen av sitt abstrakt. Bifoga även artikelns titel i engelsk översättning.

Utöver abstraktet ska minst 5 nyckelord (keywords) tilläggas.

Manuskript som erbjuds redaktionen ska vara innehållsligt färdigställda och språkligt vårdade. Om den föreslagna texten inte följer de medföljande anvisningarna returneras den till författaren för komplettering innan processen framskrider.

Var vänlig och skicka inte manuskriptet till en annan tidskrift samtidigt. Sådana förslag beaktas inte av Näyttämö ja tutkimus.

 

Formanvisningar

Använd fonten Times New Roman eller ett annat bastypsnitt (12 punkter) i hela texten. Använd radavståndet 1,5, Använd inte automatiskt tilläggsavstånd vid styckebyte. 

Rubrikerna markeras med fet stil och skiljs från den föregående texten med ett extra radavstånd. Märk att automatiska mallar så som formatmallar (som Heading, Rubrik eller motsvarande) och automatisk numrering inte får användas. Använd inte avstavning. Använd inte VERSALER ens i rubrikerna.

I brödtexten används indrag av första raden i stycket. Använd automatiskt indrag eller tabb, inte flera enskilda mellanslag.

För citat som överskrider två fraser används indrag för citatet i dess helhet. Vid citat som markeras med indrag används inte citattecken. Citaten kursiveras inte heller.

Undvik onödiga mellanslag: till exempel används bara ett mellanslag mellan ord och fraser. Efter komma och punkt följer också endast ett mellanslag. För att överskåda detta, ställ in ditt textbehandlingsprogram så att det visar alla märken. Observera också att inget mellanslag får användas i slutet av stycket. Undvik även överflödiga radbyten i slutet av styckena.

I svenskspråkiga texter används svenska citattecken (”öronen neråt”). Märk att enkla citattecken (’) endast används i specialfall, till exempel i citat i citat.

Strykningar i citaten markeras med två bindestreck med mellanslag i hakparentes [--]. Författarens tillägg anges i hakparentes: [till exempel så här].

Som noter används uteslutande fotnoter med arabiska siffror (se punkt Notapparat och Käll- och litteraturförteckning nedan).

Förkortningar (m.m., osv., t ex.) används inte i brödtexten, men är tillåtna i fotnoterna.

Ord från andra språk (corps de ballet) och titlar (Crash) samt betoningar kursiveras. Författarens egna betoningar i citat särskiljs från källans betoningar i fotnoterna (”kursivering i originalet” eller ”kursivering tillagd”).

För angivelse av tidslängd och extremvärde används tankstreck (–) utan mellanslag, inte bindestreck (-). Det vill säga så här: 5–6 liter, 1920–1930-talen, 15–20 kilometers avstånd, 70–80-åringar. Tankstreck används även i sin vanliga betydelse som paus samt före kompletterande sammanfattning. Bindestreck används sällan i sammansatta ord, men bland annat i många dubbelnamn, sammansättningar med egennamn i efterled eller sammansättningar med bokstav (Anna-Lisa, new age-rörelsen, s-formad).

 

Visuellt och audiovisuellt material

Fotografier, diagram och audiovisuellt material som stöder artikeln kan bifogas. Materialet ska inte endast vara illustrerande, utan bör på ett väsentligt sätt kopplas till artikelns innehåll.

Videomaterial som bifogas till tidskriften publiceras på dess Vimeo-konto. Videoupptagningarna lämnas ändå in tillsammans med texten på publiceringsplattformen Journal.

Bildupplösningen ska vara lämplig för tryck (150 ppi). För bildfiler rekommenderas formatet .jpg/.tiff.

För layouten: Tillägg bildernas, diagrammens och de audiovisuella delarnas förklaringar och bildtexter i brödtexten som egna stycken, vilka börjar med #-märket utan indrag. Dessa texter ska inte markeras med kursiv eller fet stil. För att garantera tillgängligheten ber redaktionen att författaren tillägger en alternativ text (alt-text) , för mer information se till exempel: https://saavutettavuusmalli.hel.fi/sv/anvisningar/alt-tekstin-pikaohje/

Författaren svarar själv för utredningen om upphovsrätt och möjliga ersättningar.  

 

Notapparat och käll- och litteraturförteckning

I noterna och litteraturförteckningen används Chicago Manual of Style-systemet. För vidare upplysningar se http://www.chicagomanualofstyle.org/tools_citationguide.html => välj fliken author-date.

Källorna anges i noterna enligt formen upphovsmakare-år. Källorna skiljs från varandra med semikolon. Märk att noten alltid avslutas med punkt.

Andersson 2019, 252.

Andersson 2019, 252; Bengtsdotter 2024, 253–255.

Märk att sidnumren anges utan borttagning, till exempel 253–255 (inte 253–5).

 

I litteraturlistan anges källorna i alfabetisk ordning enligt upphovsmakarens efternamn.

Scenkonstverk:

Verkets regissör/koreograf. År. Verkets namn. Gruppen som förverkligat verket. Föreställningsplats. Ort och tid. [Övriga upphovsmakare i den mån de är relevanta för studien.]

Saarinen, Tero. 2019. Third Practice. Tero Saarinen Company och Helsingfors Barockorkester. Teatro Amilcare Ponchielli, Rassegna di Danza och Festival Monteverdi. Cremona, Italien 29.5. Kostym Erika Turunen.

Arkivkällor:

Vid hänvisning till arkivkällor nämns arkivmaterialet i fotnoten enligt formen:

Dokument. Signum (Pärmens nr). Arkivets namn. Huvudbiblioteket.

I litteraturförteckningen används följande markeringssätt:

Nationella Teaterarkivet (förkortning)

Centralteaterns arkiv: styrelsens mötesprotokoll, brevväxling.

Annan Teaters arkiv: styrelsens mötesprotokoll, kostymskisser till föreställning X.

Anna Andersdotters arkiv: miniatyrmodell för scenografi till föreställning Y.

Bengt Bengtssons fotoalbum.

Contemporary Dance Theatres arkiv, Dansverk. DVD. Koreografi Dina Dansare. [I den mån de är väsentliga nämns andra upphovsmakare, till exempel scenograf, ljusdesigner.] Inspelningens tid och plats.

För internetkällor anges www-adress samt senaste användningsdag för källan i parentes:

Zodiak. 2018. ”Zodiak Info. Vuosikertomukset.” https://www.zodiak.fi/fi/zodiak-presents-ry/vuosikertomukset (22.3.2024).

Bok:

Kekki, Lasse. 2010. Pervo parrasvaloissa. Queer-draamaa Teksasista Kokkolaan. Toim. Pia Livia Hekanaho & Jarmo Haapanen. Turku: Eetos. https://eetos.org/2012/10/02/eetos-9/

Loman, Rikard. 2019. Drama- och föreställningsanalys. Lund: Studentlitteratur.

Wilmeth, Don B. och Tice L. Miller. 1996. Cambridge Guide to American Theatre. Cambridge: Cambridge University Press.

 

Artikel i verk:

Bresler, Liora. 2011. ”Taiteen visuaalisuus ja pedagoginen voima.” Suom. Eeva Anttila. Eeva Anttila (toim.). Taiteen jälki. Taidepedagogiikan polkuja ja risteyksiä. Teatterikorkeakoulun julkaisusarja 40. Helsinki: Teatterikorkeakoulu, 174–179.

Gösta Kjellin, 1999. ”Dramat i Finland: första akten.” I Johan Wrede (utg.). Finlands svenska litteraturhistoria. Första delen: Åren 1400–1900. Helsingfors: Svenska ­litteratursällskapet i Finland & Stockholm, Bokförlaget Atlantis, 362.

Pfister, Manfred. 2008. ”Introduction.” Manfred Pfister, Rolf Hertel (ed.). Performing National Identity. Anglo-Italian Cultural Transactions. Internationale Forschungen zur Allgemeinen und Vergleichenden Literaturwissenschaft 114. Amsterdam New York: Rodopi, 9–28.

Roihankorpi, Riku, Tanja Bastamow, Janne Laurila, Jaakko Lenni-Taattola, Emil Lähteenmäki, Sami Peltola ja Tero Viikari. 2023. "The Future of Culture’s Powerhouses. On the Accessibility, Viability, and Design of Hybrid Performance." I Heini Granberg, Marleena Huuhka ja Saara Moisio (toim.). Esitys, katsoja ja läsnäolo. Näyttämö ja tutkimus 9. Helsinki: Teatterintutkimuksen seura, 57–68. https://journal.fi/teats/article/view/127601

Artikel i tidskrift:

Kirkkopelto, Esa. 2009. ”The Question of the Scene. On the Philosophical Foundations of Theatrical Anthropocentrism.” Theatre Research International 34:3, 230–242.

Korsberg, Hanna. 2022. "Kansallisteatteri ja kaksi Berliiniä." Historiallinen Aikakauskirja 120:2, 180–190. https://doi.org/10.54331/haik.131360

Opublicerat manuskript:

Ikonen, Liisa. 1996. Mistä kuvat tulevat? Kuvan syntyprosessi Hypnos-projektissa 1994–1995. Lisensiaatintyö. Lavastustaiteen laitos, Taideteollinen korkeakoulu. (Opublicerat.)

 I frågor om språkvård rekommenderar vi att författarna använder sig av till exempel Institutet för de inhemska språkens språkhjälp och Svenska Akademiens ordböcker: https://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp & https://svenska.se

Artiklar

De artiklar som granskas kollegialt förväntas följa akademisk och/eller konstnärlig forskningspraxis och på detta sätt producera ny kunskap.

I granskningen av artiklarna ombeds granskarna att uppmärksamma de punkter som presenteras på sidan För granskare. Även författaren har skäl att bekanta sig med riktlinjerna för granskningen och iaktta dem i skrivarbetet.

Rekommenderad längd för artiklarna är 40 000–60 000 tecken (inklusive mellanslag samt fotnoter och käll- och litteraturförteckning).

Anonymisera artikeln noggrant innan du skickar in den för granskning. Namnge alltså inte dokumentet med ditt namn och stryk all information om upphovsmakaren från metadatan i ditt textbehandlingsprogram. Använd inte formuleringar som röjer din identitet (till exempel ”Jag har i min tidigare artikel behandlat frågan…”, utan ”Forskare X har behandlat frågan…”). Detta gäller även i mån av möjlighet då du behandlar dina egna konstnärliga arbeten. Hänvisningar till författaren återinförs efter granskningen.

Översikter

En översikt presenterar en aspekt av fältet för scenkonstforskning. Översikten kan till exempel vara metodologisk till sin natur eller presentera ett visst material. Den nya kunskap som översikten producerar kan alltså basera sig på analys och/eller sammanställning av tidigare forskning. 

Rekommenderad längd för översikterna är 20 000–30 000 tecken (inklusive mellanslag samt fotnoter och käll- och litteraturförteckning).

Översikter granskas som regel inte kollegialt. På initiativ av författaren kan detta ändå göras i välmotiverade fall.

Essäer

En essä är en reflekterande skrift där författaren kan behandla sin synvinkel på forskning/praktik till exempel ur ett teoretisk/konstnärligt perspektiv. Essäerna granskas inte kollegialt. Den rekommenderade längden är 20 000–30 000 tecken (inklusive mellanslag samt fotnoter och käll- och litteraturförteckning).

Om forskning

I Om forskning-sektionen publiceras texter som presenterar antingen pågående eller nyligen avslutade forskningsprojekt, rapporterar om konferenser och seminarier eller behandlar aktuella strukturella frågor som berör forskning. Texterna som publiceras i denna del är journalistiska till sin stil. Förutom texter i rapport- och nyhetsformat kan även till exempel intervjuer i dialogform komma på fråga. Också nekrologer över forskare kan publiceras i sektionen. Maximilängd beroende på texten är 5 000–10 000 tecken (inklusive mellanslag samt fotnoter och käll- och litteraturförteckning).

Anföranden

Näyttämö ja tutkimus publicerar disputationsanföranden.

Texterna publiceras i regel i den form som de har framförts under disputationen. Texten ska ändå fungera också i skriven form, så redaktionen rekommenderar att detaljer som underlättar läsningen tilläggs, exempelvis mellanrubriker. Källorna anges enligt angiven notapparatur.

Disputationens uppgifter meddelas i början av texten och i abstraktfältet på Journal-plattformen enligt följande modell:

FM Fia Forskares doktorsavhandling i teatervetenskap lades fram 6.11.2023 på Modelluniversitetet. Som opponent fungerade docent Mia Modell (Modellstatens Konstuniversitet). Som kustos fungerade professor Mats Modelén.

Bokrecensioner

Näyttämö ja tutkimus publicerar recensioner av böcker från fältet för scenkonstforskning. För att undvika överlappningar ber vi recensenterna vara i kontakt med redaktionen före skrivandet av recensionen. Författaren införskaffar därefter boken via förläggaren.

Recensionens önskvärda maximilängd är 8 000–10 000 tecken (inklusive mellanslag samt fotnoter och käll- och litteraturförteckning). Om flera böcker recenseras i samma text kan författaren förhandla om recensionens längd med redaktionen.

Den recenserade bokens uppgifter meddelas i början av recensionen och i abstraktfältet på Journal enligt följande modell:

Pirkko Koski: Suomen Kansallisteatteri ristipaineissa. Kai Savolan pääjohtajakausi 1974–1991. Kirjokansi 195. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2019. 389 sidor.

Laura Gröndahl (toim.): Taiteellinen tutkimus. Taideyliopiston Teatterikorkeakoulu 2023. Digital publikation: https://disco.teak.fi/taiteellinen-tutkimus/

Integritetspolicy

De namn och e-postadresser som används på den här tidskriftens webbplats kommer endast att användas för tidskriftens arbete och inte göras tillgängliga för något annat syfte eller till tredje part.