Puhuu tiikerin kanssa. Näkökohtia ihmisen ja eläimen maailmassa-asumiseen Venäjän Kaukoidässä
DOI:
https://doi.org/10.30666/elore.79046Abstract
"Att tala om djur, växter och naturfenomen som mänskliga aktörer har sedan E.B. Tylors verk Primitive Culture (1871) kallats för animism. Tylor ansåg att animism var ett primitivt sätt att förklara vad som hände i naturen. I den nyare forskningen, sedan A.I. Hallowells artikel ”Ojibwa Ontology, Behavior and World View” (1960) har animism setts som människans sätt att gestalta världen och definiera varje aktörs plats i världen och handlande som passar för den. Detta har senare också kallats perspektivism (bland andra Eduardo Viveiros de Castro).Artikeln granskar utgående från den nyare synen ursprungsbefolkningens från den ryska Fjärran östern tradition som handlar om relationer mellan människa och tiger. I stället för perspektivism benämner jag mitt synsätt för ”boende-i-världen”, eftersom jag inte anser att begreppet perspektivism är tillräckligt täckande för att beskriva den handling som finns i animism: animism handlar inte bara om att se eller om en viss synvinkel. Termen ”boende-i-världen” baserar sig på Martin Heidegger och Tim Ingolds tänkande. I artikeln beskrivs hur personerna (människa och tiger) ”boende-i-världen” delar på utrymmet och de konflikter som beror på detta. Min slutsats är att både delandet av utrymme och lösningen på konflikterna reglererar båda personernas handlingsmodeller, som antas vara allmänt bekanta, och som ursprungsbefolkningen i det ryska Fjärran östern kallar bland annat för ”taigans lag”. Den allmänna känslan av principerna och möjligheten att förhandla om den baserar sig på en förenande samhörighet, trots personernas olika yttre. De olika personerna, är beroende av varandra, och påverkar varandra genom sina handlingar. Därför är det också en etisk handling att vara en person, en handling (liksom personen) existerar endast genom en ömsesidig växelverkan."
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Tidskriften följer den så kallade "diamantmodellen" för öppen publicering: tidskriften tar inte ut några avgifter från författarna, och de publicerade texterna är omedelbart fritt tillgängliga på vetenskapstidskrifternas Journal.fi-plattform. Genom att skicka in en artikel till Elore för publicering godkänner författaren från och med september 2024 att verket publiceras under licensen CC BY 4.0. Enligt licensen får andra kopiera, sprida, distribuera och visa det upphovsrättsskyddade verket och eventuella bearbetade versioner av det, under förutsättning att de anger licensen, den ursprungliga publikationen (länk eller referens) och författaren som originalupphovsperson. Alla gjorda ändringar måste anges.
Upphovsrätten till texterna förblir hos författarna, och parallellpublicering är tillåtet. Detta gäller även texter som publicerats före september 2024. Publiceringsinformationen från Elore ska synas i parallellpubliceringen.
Användningslicensen för metadata till publicerade artiklar är Creative Commons CC0 1.0 Universal.